Examensarbetets syfte var att bidra med lite mer kunskap kring barns matematikiska utövande, specifikt deras problemlösningsstrategier, samt att synliggöra deras problemlösningsstrategier. Den övergripande forskningsfrÄgan var: vilka problemlösningsprocesser anvÀnder sig barn utav nÀr de inte nÄr de redskap de efterstrÀvar? De teoretiska utgÄngspunkterna har en grund i ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes pÄ tre förskolor dÀr totalt 33 barn i Äldern ett till tre medverkade. De olika problemlösningsstrategierna dokumenterades med hjÀlp av observationer i form av löpande protokoll.Resultatet visade att barnen anvÀnt sig utav fem olika problemlösningsstrategier för att lösa hur de ska nÄ det redskap de efterstrÀvar..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur barn och lÀrare uppfattar och beskriver lÀrandet. Uppsatsen ska ocksÄ försöka visa pÄ om lÀrare utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i sÄfall hur. VÄr litteraturgenomgÄng tar upp olika teorier nÀr det gÀller lÀrandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, sprÄkets och lekens betydelse för lÀrandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser pÄ sitt lÀrande och lÀrare har fÄtt svara pÄ enkÀter om hur de ser pÄ lÀrandet och om de utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrÄn detta försökt dra vÄra slutsatser.

VĂ„rt syfte med arbetet var att undersöka med vilka metoder pedagoger arbetar för att frĂ€mja barns talsprĂ„ksutveckling. Detta har skett med hjĂ€lp av tvĂ„ kvalitativa metoder -observation samt intervju. Vi har intervjuat tre pedagoger samt observerat dem i olika lĂ€randesituationer.De resultat som undersökningen har visat Ă€r att man anvĂ€nder sig av bland annat sĂ„ng, rim, ramsor och samtal för att frĂ€mja talsprĂ„ksutvecklingen. En pedagog ansĂ„g att det var viktigt att frĂ€mja talsprĂ„ksutveckling med bakgrund i att barnens verbala sprĂ„kbruk Ă€r sĂ€mre idag Ă€n för tio Ă„r sedan. Forskningsbakgrunden vilar pĂ„ SĂ€ljös teori om ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs teorier om utvecklingszoner.Ämnesord: Förskola, metoder, pedagog, samtal, sprĂ„kutveckling, sociokulturellt perspektiv, utvecklingszoner .

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger ser pÄ anknytning och vilken betydelse de ger den vad gÀller möjligheter till barns lÀrande och utveckling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr data analyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats. UtifrÄn de kategorier som framtrÀdde i analysen och koppling till anknytningsteori, sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och lÀroplanens utsagor om förskolans uppdrag sÄ framkommer det att anknytningen och samvaron har inte betydelse för huruvida barnen lÀr och utvecklas ? dÀremot ges dessa stor betydelse för möjligheterna att lÀra och utvecklas pÄ ett sÄ positivt sÀtt som möjligt för att pÄ sÄ vis klara framtidens krav och förvÀntningar bÀttre..

Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frÄgestÀllningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskÀlla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrÄn ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lÀra oss av denna studie utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande? Varför Àr det viktigt att elever fÄr kunskaper om naturen och vad ett hÄllbart samhÀlle Àr? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i Är 6 och lÀrare pÄ tre skolor. LÀrarna undervisar pÄ följande nivÄer: förskola, fritidshem, Är 3, och Är 9. De resultat som framkommit Àr att lÀrare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik Àr av största vikt.

Det hÀr arbetet belyser svensklÀrares och skolbibliotekariers arbete med skönlitteratur pÄ tvÄ skolor i SkÄne. Undersökningen har fokus pÄ elevers lÀsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att skapa förstÄelse för hur samarbetet mellan de tvÄ yrkesgrupperna kan se ut samt vilka fördelar respektive nackdelar som kan uppstÄ som ett resultat av dessa samarbeten. Arbetet bygger pÄ fyra ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med svensklÀrare och skolbibliotekarier. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

The purpose of this Master?s thesis is to investigate what prompts student nurses to seek information required to their educational tasks and how they evaluate and utilize that information. The questions addressed in this thesis regard how information retrieval becomes part of student nurses? social practice; which physical and intellectual tools student nurses make use of in their education; and which mediating resources they use to perform their tasks. Roger SÀljö?s sociocultural approach provides the theoretical framework for this thesis.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

Tanken bakom detta examensarbete var att framstÀlla ett laborativt lÀromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. LÀromedlet Àr upplagt i lektionsplaneringar som Àr förankrade i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna pÄ lÀrande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mÀtning eftersom dessa passar utmÀrkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna Àr utifrÄn oss sjÀlva men inspiration frÄn tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser gÄr inte att frÄnse. UpplÀgget pÄ lektionerna Àr utifrÄn Lindström och Pennlerts (2003) modell, dÀr flera didaktiska frÄgestÀllningar tas i beaktning.

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat.Studien Àr utförd pÄ en medelstor skola i en Ärskurs 4 i Halmstad kommun.Detta Àr en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, dÀr vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper.Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan pÄ pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade pÄ att pojkar hade lÀttare att fokusera pÄ skolarbete i grupper dÀr de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor..

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Jag har genomfört en undersökning dÀr jag har observerat klassrummets fysiska miljö med fokus pÄ dess möblering och utbud av material. Genom att observera tvÄ klassrum har jag försökt fÄ en förstÄelse för hur klassrummets möblering och utbud av material kan gynna elevers lÀrande och kunskapsinhÀmtning. Min undersökning Àr genomförd utifrÄn forskningsfrÄgorna; - Hur Àr klassrummet möblerat? - Vilket material erbjuds eleverna? - Hur anvÀnder sig eleverna av materialet och möbleringen?Jag har utgÄtt frÄn ett interaktionistiskt och ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnt mig av begreppen aktiviteter, interaktioner och verktyg. Förutom det sociokulturella perspektivet har jag Àven relaterat och jÀmfört mina resultat till den forskning som tidigare har gjorts pÄ samma omrÄde.Det resultat jag har analyserat och diskuterat kring grundar sig pÄ de fÀltanteckningar jag skrev i samband med observationen samt fotografier frÄn klassrummen.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

VÄrt syfte med detta examensarbete var att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka i vilken utstrÀckning eleverna i skolÄren 7-9 fick tillÀgna sig matematik genom dialog. Vi har anvÀnt oss av metoderna observation och intervju. Observationerna har vi utfört i tvÄ olika skolor hos fem pedagoger inom Àmnet matematik. Resultatet av observationerna visade att eleverna fick tillÀgna sig en mycket liten del av matematik- kunskaperna genom anvÀndandet av det matematiska sprÄket. UtifrÄn detta resultat utformade vi en kompletterande intervju som utfördes pÄ tre av dessa pedagoger.