Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av samarbete med hemtjänstpersonal för att främja delaktighet i aktivitet hos personer med stroke i hemmet. I studien deltog sex arbetsterapeuter, verksamma inom en kommun i Jämtlandslän, som ansvarar för åtgärder som inriktas mot personer i deras hem där samarbete med hemtjänst ingår. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett övergripande tema; Samarbete är en process som bygger på ömsesidighet och kontinuitet och tre underteman; Att skapa en relation är en förutsättning för ett gott samarbete, Samarbete sker genom att ta tillvara på varandras kompetens och erfarenheter samt Samarbete förutsätter kontinuitet och återkoppling. I resultatet framkom betydelsen av samarbetet mellan arbetsterapeuter och hemtjänstpersonalen vilket innefattar att arbeta nära varandra, ta del av varandras kunskaper samt ge feedback.

Resultatet av den kvalitativa studien har till syfte att undersöka hur anhöriga som maka, make eller sambo beskriver sina upplevelser, när deras partner har flyttat till ett särskilt boende, på grund av att ett stort omsorgs- och omvårdnadsbehov. Intervjuer gjordes med tre personer vars make eller maka hade flyttat till ett särskilt boende. Tiden för hur länge partnern hade bott på boendet varierade från sex månader upp till tre år. Av intervjuerna framkom det på vilket sätt man hade hunnit bearbetat sina upplevelser som kunde vara beroende av både tid och vilket sätt som omsorgsbehovets omfattning påverkade situationen i hemmet. Det framkom i studien att tiden fram till beslutet om en ansökan till särskilt boende var en svår tid.

Resultatet av den kvalitativa studien har till syfte att undersöka hur anhöriga som maka, make eller sambo beskriver sina upplevelser, när deras partner har flyttat till ett särskilt boende, på grund av att ett stort omsorgs- och omvårdnadsbehov. Intervjuer gjordes med tre personer vars make eller maka hade flyttat till ett särskilt boende. Tiden för hur länge partnern hade bott på boendet varierade från sex månader upp till tre år. Av intervjuerna framkom det på vilket sätt man hade hunnit bearbetat sina upplevelser som kunde vara beroende av både tid och vilket sätt som omsorgsbehovets omfattning påverkade situationen i hemmet. Det framkom i studien att tiden fram till beslutet om en ansökan till särskilt boende var en svår tid.

Syftet med studien var att undersöka hur fallfrekvensen var fördelad mellan män och kvinnor, hur antalet fall var fördelade i åldersgrupperna över respektive under 80 år, när de flesta fallolyckor i det egna hemmet inträffade och om fallen medförde några konsekvenser.Studien var en retrospektiv registerstudie och inkluderade fall hos personer i eget boende med trygghetslarm och/eller hjälp av nattpatrull. Fallolyckorna registrerades på ett instrument som var speciellt utvecklat för projektet. Data från en sex månaders studie med totalt 510 fall av 213 individer analyserades. Resultatet visade att det var främst äldre personer över 80 år som föll och som hamnade på sjukhus. Fallen inträffade oftast förmiddagar och eftermiddagar.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdom och kännetecknas av minnessvårigheter, förvirring och en försämring av den kognitiva förmågan. Alzheimers sjukdom beskrivs som en anhörigsjukdom och den mest förekommande anhörigvårdaren är maken/makan eller partnern. Syftet med litteraturstudien var att belysa partnerns upplevelse att leva i en relation med en person med Alzheimer sjukdom i det gemensamma hemmet. Metoden som användes var en litteraturstudie vilken genomfördes utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL samt PubMed.

Begreppet palliativ vård började användas på 1980-talet som en synonym till hospice. Palliativ vård står för lindrande och stödjande vård i ett skede då patientens sjukdom inte längre anses botbar. Det huvudsakliga målet blir då att lindra smärta och att ge socialt, psykologiskt och existentiellt stöd till patienten och närstående. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att känna in och bekräfta patientens symtom och behov för att kunna ta beslut om vilken omvårdnad som behövs. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors känslor, tankar och upplevelser av att vårda patienter palliativt i hemmet.

Syftet med det här projektet är att komma fram till en ny lösning som ska underlätta för användare att få en bättre överblick av sitt klädbestånd samt att få användaren att ifrågasätta sitt klädbestånd. Få att nå resultatet har jag gjort användartester inom min målgrupp, intervjuat formgivare i branschen och arbetar med undersökande formarbete. Resultatet blev en flexibel herrbetjänt med ett feminimt formspråk som passar lika bra i det lilla hemmet som i den stora villan och kan följa användaren under en lång tid. .

Under de senaste åren har användandet av Internet ökat snabbt i världen och om man tittar på hur stor andel av befolkningen som har tillgång till Internet i hemmet är Sverige ett av de ledande länderna. Alla datorer med en uppkoppling till Internet kan bli smittade av spyware, men trots detta är inte många användare medvetna om riskerna som spyware innebär. Syftet med denna studie är att ge en bred bild av vad spyware är och vilka hot det innebär. Vidare vill vi undersöka hur medveten om dessa problem hemanvändaren är.För att uppnå syftet har vi använt en kvantitativ metod genom att skicka ut enkäter till användare av PC-datorer i hemmet. Vi har också använt en kvalitativ metod genom att studera litteratur och artiklar för att göra kopplingarna klarare.Spyware är program som övervakar en datoranvändares aktiviteter och fångar upp data om användaren som skickas till tredje part.

Syftet med studien är att identifiera aspekter av särskild betydelse för samarbetsläxor inom ämnet svenska. Tidigare forskning visar både negativa och positiva effekter gällande läxanvändning. I Sverige diskuteras utanförskap för de elever utan stöd i hemmet. Dagens läxor bör träna både ämneskunskaper och förmågor, samtidigt som den måste kunna vara genomförbar utifrån elevernas olika förutsättningar i hemmet. Samarbetsläxor har introducerats av Skolverket som ett läxalternativ.

Det finns elever som trycker ner andra i sin omgivning. När det är dags för rast finns det de som säger ?vad äcklig du är? och skrattar åt sin jämnåriga skolkamrat. Samtidigt sprider sig nya tekniker som gör skolan ännu mer försvarslös mot mobbning än tidigare. Inte ens i det egna hemmet kan ett barn vara garanterad att få slippa sin plågoande.

De äldre har mer än fördubblats de senaste femtio åren i Sverige. Detta innebär givetvis att viser fler äldre patienter på sjukhusen. Syftet var att genom en litteraturstudie visa ombetydelsen av samverkan och vård- och omsorgsplanering av patienter >65 år har betydelsevid utskrivning från akutsjukvården till hemmet för att förebygga återinläggning.Litteraturöversikten bygger på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades induktivt ochdelades in i olika kategorier: Samverkan/kommunikation, vårdkedja, vårdplanering ochåterinläggning. Resultatet visade att god kommunikation och samverkan mellan olikaorganisationer genererar trygghet i hemmet och i de framtida kontakterna med kommun ochprimärvård.

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i livets slutskede vårdas med palliativ hemsjukvård, vilket medför att närstående blir involverade i vården. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen måste hitta en balans mellan förändring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser när en person vårdas i livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats med hjälp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

The purpose with this essay is to study how children in the fifth grade experience reading in three different reading cultures; library, home and in school. The children?s experiences from reading are compared to expectations from library and school.Data, to this study, is collected through qualitative interviews in two focus groups and analyzed by using an idea analysis. The INSU-model, Information Needs, Seeking and Use, and Aidan Chambers reading circle in combination with a triangle of the three reading cultures are used as a theoretical framework. The analysis shows that children are using reading for different purposes in different reading cultures.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur stomiopererade personer upplever stöd och informa­tion, relaterat till skötseln av stomin. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio personer med stomi från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via intervjuer med semi­strukturerade frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat Att vara självständig men inte oberoende och sex kategorier: Att få information som är individuellt anpassad, Att personer i omgivningen kan och känner till, Att ha tillgång till kompetent personal, Att inte få veta eller förstå, Att känna ensamhet samt Att känna sig osäker.

Begreppet palliativ vård började användas på 1980-talet som en synonym till hospice. Palliativ vård står för lindrande och stödjande vård i ett skede då patientens sjukdom inte längre anses botbar. Det huvudsakliga målet blir då att lindra smärta och att ge socialt, psykologiskt och existentiellt stöd till patienten och närstående. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att känna in och bekräfta patientens symtom och behov för att kunna ta beslut om vilken omvårdnad som behövs. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors känslor, tankar och upplevelser av att vårda patienter palliativt i hemmet.