SammanfattningTitel: Sjuksköterskans möte med anhöriga i palliativ hemsjukvård. Bakgrund: Målet med palliativ vård är, enligt Världshälsoorganisationen, bästa möjliga livskvalitet för både patient och anhöriga. Sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård möter ofta anhöriga till de patienter som får palliativ vård och det är då viktigt att se till varje individs behov. Det är också viktigt att sjuksköterskan medverkar till att skapa goda möten genom att vara närvarande och kommunicera med patienter och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Allt fler patienter tillbringar den sista tiden i hemmet och mycket av den vård som tidigare bedrevs inom slutenvården kan nu även ges i hemmet. Palliativ vård är ett kvalificerat, kunskapskrävande arbete som också kan vara emotionellt påfrestande för sjuksköterskan.

Den svenska skolan har genomgått stora förändringar, samhället ställer andra krav på dagens unga och internationella mätningar visar att svenska elever presterar sämre i skolan. Forskning har visat på att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad är skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas Skollagen, grundskolans läroplan och FN:s barnkonvention, med fokus på skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rättigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har också granskat utbildningsplanen för grundskollärarutbildningen på Högskolan Väst för att klargöra lärares kunskapsområde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lärare i ovanstående ansvar och uppdrag i förhållande till hemmet.

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av den sjuka samt stöd till deras närstående. Palliativ vård definieras som att lindra lidande och främja livskvaliteté. Vid palliativ vård innebär det att närstående oftast är mer delaktiga i vården, då de bor under samma tak.Metod: Studien har utförts som en allmänlitteraturstudie. Resultatet baserades på nio kvalitativa artiklar som var skrivna på engelska och publicerade i vetenskapliga tidsskrifter.Resultat: Analysen medförde fem huvudkategorier: Att vardagen förändras, Känslan av att stå bredvid när den sjuke personen lider och försämras, Att vara ensam och inte ha stöd, Att vara tillsammans i en annorlunda situation och Att känna ansvar och mening.Slutsats: Den närstående kan uppleva sin nya livssituation som negativ men även positivt. Den positiva aspekten kan vara den gemenskap som parterna kan få.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet. Datainsamling har skett genom att systematiskt välja ut och kvalitetsgranska publicerade vetenskapliga artiklar genom datorbaserade och manuella sökningar. De åtta artiklar som inkluderades i denna studie har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Vid analys av data nyttjades även OTIPM med beskrivningar av arbetsterapeutiska modeller för åtgärder som raster. Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i ett huvudtema och tre underteman som beskriver arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet.

Den största orsaken till att äldre tvingas söka hälso- och sjukvård är att de har råkat ut för en fallolycka. Ett fallpreventivt arbete syftar till att påverka riskfaktorerna som är möjliga för att minimera risken för att en fallolycka inträffar. Styrketräning för nedre extremitet och balans bör ingå i ett fallpreventivt arbete. Eftersom balans- och styrketräning sedan länge varit grunden i fysioterapin spelar fysioterapeuten en betydande roll i detfallpreventiva arbetet. Genom att använda sig av IKT som stöd vid träning i hemmet kan man på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt nå ut till många.

Vikten av att som närstående uppleva stöd och hjälp av distriktssköterskan beskrevs vara mycket positivt både för den närstående och av den sjuke, vilket också krävde nya kunskaper inom området. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet av en familjemedlem. Metod: Studien är en litteraturstudie och utförandet har varit att följa de nio stegen enligt Polit och Becks tillvägagångssätt för genomförandet av litteraturstudie. Utifrån nyckelord identifierades sökord som kombinerades vid sökning i databaserna Academic Search Elite, PubMed och CINAHL. Materialet analyserades genom traditionell innehållsanalys. Resultat: Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i fyra huvudkategorier: välbefinnande, relationen till den döende, en förändrad livssituation samt den palliativa vården.

Bakgrund: Dagkirurgiska operationer har ökat de senaste tjugo åren. Fler och sjukare patienter blir opererade dagkirurgiskt och förväntas sköta och ta ansvar för sin egenvård i hemmet. Det ställer krav på sjukvården att patienten får undervisning och information i tillräckligt utsträckning för att klara detta. Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters erfarenheter av postoperativ information om egenvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga originalartiklar.

Syfte: Att belysa hur faktorer inom områdena person, miljö och sysselsättning kan påverka delaktigheten hos personer med stroke vid rehabilitering i hemmet. Metod: Genom en litteraturstudie har tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa och kvantitativ art analyserats utifrån Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) och Person Environment Occupation Model (PEO).Resultat: Resultatet visade att vårdtagare som rehabiliterats i sin hemmiljö upplever mer delaktig i rehabiliteringen i jämförelse med vårdtagare som har genomgått sin rehabilitering på sjukhus. Betydelsefulla faktorer till den ökade delaktigheten är bland annat att vårdgivare får anpassa sig till vårdtagaren, som därmed får ett ökat medbestämmande. Vårdtagare upplever en trygghet när rehabiliteringen äger rum i hemmet, eftersom det är där de har sina gamla aktivitetsmönster. Vårdgivare får även större möjligheter att identifiera vilka aktiviteter som tidigare varit meningsfulla för vårdtagaren. Minskad delaktighet kopplas i flera studier till informationsbrist hos vårdtagarna angående deras nya livssituation och rehabiliteringsinsatser.

Syftet med studien var att beskriva anhörigas erfarenheter av arbetsterapeutiska insatser i vården av dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrågor och undersökningsgruppen bestod av elva anhöriga. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Det slutliga resultatet presenteras i tre kategorier ?Förskrivning av hjälpmedel och bedömningar?, ?Personligt stöd till anhöriga? samt ?Informatör och samordnare?.

Hem- och konsumentkunskap är ett ämne som tidigare ansetts varit till fördel för flickorna. Enligt kursplanen skall ämnet verka för att skapa jämställdhet mellan könen vilket även är aktuellt i dagens samhälle. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur elever uttrycker sig kring ämnet hem- och konsumentkunskap när det gäller ämnets relevans i deras vardagliga liv, nu och i framtiden. Detta sätts sedan i relation till ett genusperspektiv. För att synliggöra eventuella genusskillnader har vi intervjuat en grupp med enbart flickor, en grupp med enbart pojkar och en grupp med både pojkar och flickor.

Den största orsaken till att äldre tvingas söka hälso- och sjukvård är att de har råkat ut för en fallolycka. Ett fallpreventivt arbete syftar till att påverka riskfaktorerna som är möjliga för att minimera risken för att en fallolycka inträffar. Styrketräning för nedre extremitet och balans bör ingå i ett fallpreventivt arbete. Eftersom balans- och styrketräning sedan länge varit grunden i fysioterapin spelar fysioterapeuten en betydande roll i detfallpreventiva arbetet. Genom att använda sig av IKT som stöd vid träning i hemmet kan man på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt nå ut till många.

Bakgrund:   Allt fler människor vårdas i sina hem och det anses ofta vara en betydelsefull plats för både sjuka och anhöriga. När sjukdom drabbar en person spelar de anhöriga en viktig roll. De får ta ett stort ansvar gentemot den sjuke och för vården i hemmet. Det är trots detta fortfarande sjuksköterskans uppgift att främja patientens och familjens upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Allas behov behöver tillgodoses för att vården i hemmet ska vara adekvat.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en sjuk familjemedlem i hemmet.Metod: Denna litteraturöversikt baserades på tio vetenskapliga artiklar. Dessa hämtades från databaserna CINAHL plus with Full text och PubMed.

Då allt fler patienter vårdas i hemmen krävs att samordningen mellan olika vårdaktörer fungerar för att patienterna ska kunna erbjudas en god och säker omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samordna vården för patienter som vårdades i hemmet. En kvalitativ metod användes och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Sex distriktssköterskor intervjuades i en kommun i Väst Sverige. Studien resulterade i fem teman: skiftande och komplexa vårdbehov som ska samordnas, att samordna utifrån patientens situation och behov, svårigheter att samordna vården när helhetssynen brister, samordningen av patientens medicinska situation kräver närhet till läkare att rådgöra med och tillfredställelse och nöjdhet för både patienter och distriktssköterskor när samordningen fungerar.

Allt fler patienter väljer att vårdas hemma då den kurativa behandlingen övergår till palliativ vård och många av dessa har diagnosen cancer. Detta ställer stora krav på hemsjukvården då man i hemmet är berättigad till samma kvalificerade vård som bedrivs på sjukhus. Närstående har en ansvarsfull roll i vårdandet och det är viktigt att sjuksköterskan har förståelse av närståendes upplevelser för att kunna bemöta och stötta dem på ett kompetent sätt. Syftet med denna uppsats är att belysa hur närstående upplever det att vårda en cancerdrabbad person i hemmet, i livets slut. Vi har gjort en kvalitativ innehållsanalys där vi har analyserat åtta artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Antalet patienter med hjärtsvikt kommer att öka i framtiden då fler äldre överlever en hjärtinfarkt vilket är en vanlig orsak till hjärtsvikt. Många patienter med hjärtsvikt väljer att vårdas i sitt hem vilket innebär en utmaning för distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors stöd till patienter med svår hjärtsvikt som vårdas i hemmet inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Genom intervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.