Bakgrund: Enligt World Health Organization's (WHO) definition är palliativ vård en helhetsvård av patienten och dennes närstående genom ett professionellt sammansatt vårdteam. Palliativ vård är ett område där närståendes roll blir speciellt viktigt och hela familjen drabbas när en i familjen får en svår sjukdom. Många med svår sjukdom önskar att få vård i hemmet vid livets slutskede. När en person vårdas i hemmet är det ofta den närstående som tar vårdarrollen i hemmet och tar ansvaret över sin anhöriges vård. Närståendes engagemang i vården av deras anhörig kan påverka dem fysisk och psykiskt.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i livets slutskede i hemmet.Metod: Metoden var en litteraturöversikt som baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

Att kunna utföra de aktiviteter som man vill är betydelsefullt för hälsa och välbefinnande. Att bli äldre innebär att vissa besvär och funktionshinder kan öka. Det kan leda till att individen får svårt att utföra de aktiviteter som den vill. Syftet med studien var att undersöka äldre personers aktiviteter i och utanför hemmet samt vad de skulle vilja göra. Vidare var syftet att beskriva äldres uppfattning om hjälpen de får med dessa aktiviteter.

Idag kan sjukvården rädda livet på allt fler människor. Dessa personer kommer till slut hem och kan många gånger ha avancerade vårdbehov. Om personen har behov av ventilatorbehandling i hemmet är det personliga assistenter som arbetar hemma hos vårdtagaren/personen. Det finns få svenska studier som fokuserar på arbetssituationen för de personliga assistenterna. Dessa har ett mycket stort ansvar i kombination med att de samtidigt har lägst utbildning.

Forskning visar att få personer har möjligheten att få välja att dö i sina egna hem. De viktigaste faktorerna som inverkar på möjligheten att få vårdas hemma är tillgång till anhöriga och personella resurser. Patienter och anhöriga måste kunna känna sig trygga i hemmet och att de resurser som behövs finns tillgängliga. De professionella vårdarna ska kunna lyssna och skapa en god relation med patienterna och de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa möjligheten för patienten att kunna välja att vårdas hemma under sista tiden i livet.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 åringar förhåller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhåller sig till risker genom riskuppfattning och riskförståelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskområdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansåg det därför vara intressant att även koppla in riskförståelse för att få en djupare insikt i hur individer förhåller sig till risk. Då detta begrepp även berör individens sociala interaktion samt kontext.

Studier visar att många patienter som befinner sig i livets slutskede väljer att få vara hemma och avsluta sina liv bland familjen. Den vård, som dessa patienter får, oavsett var de befinner sig, kallas för palliativ vå rd. För att kunna ge en god omvårdnad i hemmet till patienter som befinner sig i livets slutskede, är det viktigt som sjuksköterska att ta reda på patientens upplevelser om vad som inger trygghet, vilket inte har upp-märksammats tillräckligt. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser av vad som inger trygghet i samband med palliativ vård i det egna hemmet. Vi har gjort en litteraturstudie och utgått från Evans (2003) analysmodell.

Utvecklingen av svensk hemsjukvård har gjort det möjligt för alltfler personer att vårdas i det egna hemmet den sista tiden i livet. Mötet med svårt sjuka och döende personer i hemmet ställer krav på sjuksköterskorna som ska delta i vården. Det är viktigt att redan från första mötet skapa en relation präglad av förtroende och tillit. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med svårt sjuka personer med behov av palliativ vård i hemmet. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

Hemsjukvårdens utbyggnad har ökat möjligheterna för svårt sjuka människor att få en god och säker vård och även en värdig död i det egna hemmet. Syftet med denna studie var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem palliativt i det egna hemmet. Metoden i denna studie var en litteraturstudie som gjordes av nio artiklar. Dessa analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys (2004). Resultatet visade att det kärleksfulla löftet, om att få vårdas i hemmet, gavs till den sjuke i ett tidigt skede och oftast på sjukhus.

Bakgrund; Vård i livets slutskede sker under senare år i stor utsträckning i patientens hem. Avancerad sjukvård kan idag ges i form av både hemsjukvård och sjukhusvård. Fördelar med att få vård i det egna hemmet är att hemmiljön ger trygghetskänsla. Där finns nära och kära, även möjligheten att få vara i lugn och ro är också större i hemmiljön. Nackdelar med hemsjukvården kan vara oro och rädsla för exempelvis smärta, många patienter tror att fullständig hjälp endast finns på sjukhus.

På 1960-talet uppkom hospice, där sjukvården tog över rollen som vårdare. Men nu är vi åter tillbaka att vårda i hemmet, där de närstående får ta sig an den ibland mycket krävande rollen som vårdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes upplevelser i sambans med palliativ hemvård. Metod som användes var en allmän litteraturstudie baserad på systematiska sökningar i olika databaser för att finna vetenskapliga artiklar. Resultatet delas upp i två delar.

Bakgrund: Då en anhörig insjuknar drabbas makan eller maken av sorg och en känsla av maktlöshet. Att kunna vårda och hjälpa sina nära och kära ger ofta känslan av välbefinnande men som anhörigvårdare är det lätt att ta på sig fler roller samtidigt. Problemformulering: Hur upplever anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom att det är att leva med och vårda en anhörig i hemmet? Syfte: Syftet är att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med och vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Att vårdas i hemmet istället för på sjukhus eller på vårdboende blir vanligare då antalet sjukhusplatser minskar och nya typer av vårdformer etablerats. Detta kan innebära att sjuksköterskor någon gång under sitt yrkesverksamma liv kan komma att vårda patienter i deras eget hem och på så sätt lämna den miljö som sjuksköterskan vanligtvis är van vid. Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt från; roll, relation och bemötande studera sjuksköterskors upplevelse av att vårda och bemöta patienter som får palliativ vård i hemmet. Metod: Empirisk intervjustudie med en deduktiv kvalitativ ansats, där semistrukturerade frågor utefter intervjuguide användes. Insamlad data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Skillnader i upplevelsen mellan roll, relation och bemötande uppfattades då vård av patient bedrevs i hemmet i förhållande till på sjukhus. Klara skillnader av sjuksköterskerollen kunde ses då sjuksköterskan var civilklädd. I relationen till patienten upplevs det mer personlig när sjuksköterskan bjöds in till patienten hem.