Avsikten med vÄr undersökning Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om filmmediet som undervisningsmaterial. Vi vill förstÄ filmmediets anvÀndningsomrÄde samt fÄ en inblick i lÀrares hantering av filmmediet i verksamheten. För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av e-enkÀter och intervjuer. PÄ skolorna tycks det finnas tekniska förutsÀttningar för att visa film och vÄrt resultat visar att oavsett Älder, kön och yttre förutsÀttningar tycks lÀrare regelbundet anvÀnda sig av filmmediet som undervisningsmaterial. Vi har Àven kommit fram till att det florerar en uppfattning om att sprÄklÀrare oftare anvÀnder sig av filmmediet i sina Àmnen Àn andra lÀrare.

Syftet med denna studie Àr att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och pÄverkar lÀrare-elevrelationen. UtifrÄn ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv sÄ undersöks lÀrare och elevers relation utifrÄn kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lÀrare och elev i dagens klassrum Àr av stor vikt i frÀmjandet av personlig utveckling. LÀrare och elevers relationsbygge Àr en dynamisk process som stÀndigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhÄller sig till den andre och kollektivet utifrÄn dessa regler.

RÀtten till politisk delaktighet Àr en central kÀrna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till frÀmjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp frÄn den deliberativa demokratimodellen och med hjÀlp av centrala begrepp sÄsom deltagande, politisk jÀmlikhet och grupprepresentation sÄ har studien pÄ övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillÀmpar medborgardialog och i vilken utstrÀckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor sÄ visar resultatet pÄ att medborgardialog Àr ett effektivt instrument för att frÀmja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna Àr dÀrför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor..

I jakten pÄ lÀsare skruvas mÄnga tidningars tonlÀge upp. Aftonbladet och expressen Àr exempel pÄ tvÄ tidningar med en relativt liten lÀsarandel prenumeranter och Àr tidningar vars intÀkter i stor del kommer frÄn lösnummerförsÀljningen. PÄ motsvarande sÀtt Àr Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i större utstrÀckning beroende av sina prenumeranter, medan deras lösnummerandel nÀppeligen motsvarar Aftonbladets och Expressens. Kan man pÄvisa en mer dramtisk och i en mening mer förenklad nyhetsförmedling i lösnummerberoende tidningar Àn i prenumerationsberoende, utifrÄn ett antal konkreta pÄstÄenden? Med detta i Äteanke, kan nÄgon tydlig tendens skönjas under de senaste 50 Ären? Detta Àr tvÄ frÄgor som uppsatsen Àmnar besvara, samtidigt som frÄgorna problematriseras dÄ de sÀtts i en demokratisk kontext.

Hur kan det komma sig att stater som Àr vÀl medvetna om att det finns en potentiell risk för att bli utsatta för ett angrepp, och som utifrÄn den kunskapen har fattat ett rationellt beslut i att bygga upp ett förvarningssystem, ÀndÄ rÄkar ut för "blixtar frÄn en klar himmel", i form av överraskningsangrepp? Uppsatsen avser undersöka hur misslyckade förvarningar kan förklaras utifrÄn ett beslutstödsperspektiv med strukturella och analytiska underrÀttelsefaktorer i fokus. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i att stater handlar rationellt utifrÄn en realistisk kontext för att dÀrefter undersöka strukturella och analytiska problemfaktorer som omger underrÀttelseverksamheten. Detta görs genom att utgÄ ifrÄn den sÄ kallade underrÀttelsecykeln vilken förstÀrks upp som förklaringsmodell genom att den tillförs organisationsteoretiska och kunskapsteoretiska verktyg. Studien pekar pÄ de strukturella och analytiska problemen som omgÀrdar underrÀttelsetjÀnsten Àr av sÄdan avgörande karaktÀr att de mycket vÀl kan förklara varför stater misslyckas med att förutse överraskningar..

Upp till 15 % (Statistiska centralbyrÄn, 2005) av barnen i Sverige har en utlÀndsk bakgrund. Detta innebÀr bl. a. att andelen elever med en annan sprÄklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det Àr dÀrför angelÀget att lÀrare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmÄl Àn svenska.I detta arbete kommer jag att fokusera pÄ att göra en genomgÄng av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus pÄ andrasprÄkselever.

Syftet med studien var att ta reda pÄ arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja ÄtergÄng till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner för personer som inte Àr i arbete. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter i Norrbotten som arbetade i statlig, kommunal, landsting eller privat verksamhet. Arbetsterapeuterna hade arbetat med arbetslivsinriktad rehabilitering frÄn ett Är upp till sjutton Är. De deltagande arbetsterapeuterna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju och fick dÄ berÀtta med egna ord om sina erfarenheter av att frÀmja ÄtergÄng till arbete, en intervjuguide anvÀndes med fÀrdigbestÀmda frÄgor för att fÄ struktur pÄ intervjun samt att sÀkerstÀlla att de frÄgor som författarna ville ha svar pÄ blev besvarade. Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades sedan med en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier.

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett adaptionsteoretiskt perspektiv undersöka gestaltningen av framförallt sexuellt vÄld i Anthony Burgess roman A Clockwork Orange (1962) och Stanley Kubricks adaption av romanen till film (1971). Genom en nÀrstudie av hur vÄldet gestaltas och vad av vÄldet som kommuniceras mellan roman och film, Àr min ansats att identifiera A Clockwork Orange som estetiserad och metakritisk eller vÄldsförhÀrligande. Undersökningen visar att det vid tolkningen av A Clockwork Orange inte gÄr att bortse frÄn kontext och kulturell diskurs och att det sÀtt man talade om framförallt filmen nÀr den hade premiÀr, prÀglade synen pÄ den som vÄldsförhÀrligande. Undersökningen visar dock att den litterÀra textens tekniker och konstruerade sprÄk skapar distans till vÄldsgestaltningen som gör det möjligt att omvandla den till en metaforik. Undersökningen visar vidare att det audiovisuella mediet genom ett konstnÀrligt formsprÄk förmÄr skapa en förstÄelse för vÄldet som en kritik mot det vÄld som en inte förmÄr distansera sig till..

This paper deals with village history around millstone quarry Eastern Utsjö in Malung, Sweden, in the hope of finding deposits that could date the quarry, in that the quarry in the current situation is dated only by the millstone fragments outside the resort. My purpose was to conduct a discussion on the quarry alone can be dated by deposits outside the resort. I have used FMIS RAÄ:s fornsök and a lot of literature to identify village history. The results showed that it is not possible to date the millstone quarry from village history, but through deposits outside the resort of Malung, which have been found around MĂ€lardalen, Sweden through archaeological excavations, and derived from the millstone quarry Eastern Utsjö, can put an age on the quarry..

Denna text koncentrerar sig kring familjerepresentation samt tillhörande genus- och identitetsaspekter, med utgÄngspunkt i spansk och dansk melodramproduktion under perioden 1999-2004. Genom att med hjÀlp av nÀrlÀsningar undersöka filmernas familjebilder, samt aktörerna och deras drivkrafter vill vi granska huruvida dessa fiktioner kan betraktas som symptomatiska för den kultur som de producerats inom. FrÄgestÀllningen Àr alltsÄ huruvida filmernas familjerepresentationer kan utlÀsas som nationella skillnader och likheter, eller om det vi ser ? och anar ? snarare Àr en autencitet inom familjedramat, som inte nödvÀndigtvis Àr knuten till geografiska grÀnser utan skulle kunna betraktas som ett tidens tecken. VÄr uppsats syftar alltsÄ till att undersöka det kulturella upphovet samt hur dessa filmer stÄr i relation till den kulturella kontext i vilken de Àr gjorda..

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur nationella förestÀllningar producerats och reproducerats inom den svenska scoutrörelsen.Jag har funnit scoutrörelsen intressant att studera dÀrför att den Ä ena sidan uppstod i en nationalistisk kontext och Ä andra sidan utgjorde en internationell organisation med internationalistiska strÀvanden.Denna uppsats utgÄr frÄn att förestÀllningar om nationen konstrueras i förhÄllande till nÄgot annat, att Sverige och "svenskhet" formuleras med utgÄngspunkt i förestÀllningar om begreppens motsatser. "Vi" uppstÄr i relation till "de andra". I denna uppsats analyserar jag koloniala förestÀllningars nÀrvaro i scoutmaterialet och anvÀnder dessa för att pÄ sÄ sÀtt dyrka upp förestÀllningarna om nationen och om "oss". Detta görs utifrÄn en diskursanalytisk utgÄngspunkt med inspiration frÄn postkolonial teori som erbjuder en teoretisk ansats till förklaring av den interaktion i förestÀllningarna mellan "vi" och "de andra"..

SamhÀllstjÀnst Àr en del av den svenska straffskalan och innebÀr kortfattat att en dömd person utför obetalt arbete i till exempel en frivillig organisation. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla forskning kring samhÀllstjÀnst i en global kontext, samt att kartlÀgga studier om hur samhÀllstjÀnst upplevdes av de dömda, samt att undersöka och om det fanns en rehabiliterande aspekt i samhÀllstjÀnst. Studien belyste Àven samhÀllstjÀnst i jÀmförelse med fÀngelse. I resultatet anvÀndes Ätta artiklar, en avhandling och en rapport som analyserades och kategoriserades för besvarandet av syftet. Resultat var att samhÀllstjÀnst finns i ett flertal lÀnder i vÀrlden men anvÀnds mest i de europeiska lÀnderna, Nya Zeeland, Kanada och Australien samt begrÀnsat i USA.

Den svenska Försvarsmakten har tagit steget frÄn ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Detta har medfört att svenska enheter fÄr verka i olika konfliktnivÄer. Detta möjliggör ocksÄ för svenska enheter att fÄ verka i en konflikt inom en irreguljÀr kontext, som exempel Afghanistan. Uppsatsen syftar till att jÀmföra huruvida den svenska insatsen arbetar likt den amerikanska doktrinen FM3-24, detta kopplat till genomförandet av operationen. I uppsatsen beskrivs det femte kapitlet, genomförande av operationer ur FM3-24.

I detta arbete redog?r f?rfattaren f?r en del av spelmusikens historia, vilka influenser och tekniska begr?nsningar som lett till att bit-musik, med fokus p? 8-bitars musik och med inslag av 16-bitars musik, l?ter som den g?r, samt g?r en analys av 8-bitars musik p? bakgrund av musikteori, musikpsykologi och kompositionsmetod. F?rfattaren diskuterar ?ven begr?nsningar utifr?n ett historiskt perspektiv, och redog?r f?r uppkomsten av kompositionsmetoder som anv?nts genom ?rhundradena, fr?n Bach till 1980-talets 8-bitars komposit?rer. F?rfattaren kommer fram till att det g?r att applicera samma kompositionsmetoder i 1980-talets spelmusikkontext som under exempelvis barocken, och att analysera klassisk musikteori ?r anv?ndbart f?r att f?rst? och skriva 8-bitars musik.