Matematiken Àr en vetenskap som Àr indelad i flera omrÄden. Ett av dessa omrÄden Àr aritmetik som betyder rÀknelÀra. Tillhörande aritmetiken finns ett antal egenskaper, rÀkneregler och rÀknelagar. Syftet med studien var att undersöka hur den associativa lagen beskrivs och uppfattas enligt matematikdidaktisk forskning. Arbetet Àr en litteraturstudie av matematikdidaktiska forskningspublikationer.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Det Àr vanligt att lÀroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebÀr att tolkning av lÀro- och kursplaner görs utifrÄn lÀroboken. Vi tycker dÀrför det Àr intressant att undersöka hur vÀl en lÀrobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i lÀroboken utifrÄn sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid UmeÄ universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna anvÀnds framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, dÀrför tycker vi det Àr intressant att jÀmföra lÀroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi Àven uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrÄn de sex kompetenserna.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om sagor har betydelse för den matematiska begreppsförstÄelsen hos yngre barn. Vid tidigare forskning kring sagornas betydelse för inlÀrningen har fokus legat pÄ svenska sprÄket till exempel i ordförstÄelse och som introduktion till lÀs- och skrivprocessen. Vi anser att man kan anvÀnda en saga till sÄ mycket mer och valde dÀrför att undersöka om man kan skapa matematisk begreppsförstÄelse utifrÄn en saga. Genom intervjuer med verksamma sago- och dramapedagoger har vi fÄtt en tydligare bild av sagans betydelse i förskolans verksamhet och vid inlÀrning. Vi genomförde observationer med tvÄ barngrupper dÀr vi arbetade med en kÀnd folksaga.

Enligt vÄr erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förstÄelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett Àmnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lÀrande kunna frÀmjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förstÄelsen hur Äsikter och erfarenheter pÄverkar förutsÀttningar för Àmnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i bÄde kvalitativ och kvantitativ form.

Projektet undersöker byggnaden pÄ kvarteret Domherren i flera skalor. Med utgÄgnspunkt i den stora kontextuella makroskalan analyseras plats och byggnads roll i staden över tid. Projektet zoomar sedan in pÄ byggnadens sturkturella principer och rÀttar byggnaden efter den stora skalans resultat utan att kompromissa byggnadens integritet. Förvandlingen förbereder platsen för vidare förÀndring och tillÄter ett mer aktivt och engagerat stadsliv att vÀxa fram..

Anodisering Àr en ytbehandlingsteknik pÄ frammarsch som stÀndigt bryter nya banor sÄvÀl inom industrin som hos den smÄskaliga utövaren. I den hÀr uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhÄller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det Àr en jÀmförelse utifrÄn en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering Àr en ytbehandlingsteknik som förstÀrker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen Àr av kvalitativ natur dÀr material hÀmtats in för tolkning.

Arbetets syfte har varit att undersöka hur elever i matematiksvÄrigheter uppfattar matematikundervisningen, sin egen förmÄga i matematik samt att försöka identifiera faktorer som skulle kunna medvetandegöra eleven om den egna kompetensen.Metoden var enskilda kvalitativa intervjuer utifrÄn semistrukturerade frÄgestÀllningar innehÄllande ett mindre kvantitativt moment. Sex elever frÄn tre klasser i Ärskurs 7 deltog.Resultatet visar att eleverna uppfattar matematikundervisningen som tyst eget arbete i lÀroboken, fÄ lÀrargenomgÄngar, eleven styr sjÀlv arbetet, vÀntetiden pÄ lÀrarhjÀlp Àr lÄng, proven visar vad eleven kan, inga alternativa arbetsformer förekommer och lektionerna Àr stökiga. Specialundervisningen uppfattas genomgÄende som positiv.Eleverna har mycket svÄrt att ange sin matematiska förmÄga. Det kvantitativa momentet visar dock att flickorna antingen bedömde sin förmÄga korrekt eller undervÀrderade sig sjÀlva medan pojkarna i högre grad övervÀrderade sin förmÄga.Strukturerad undervisning innehÄllande formativ bedömning, dÀr lÀrare, elev och kamrater gemensamt ansvarar för kunskapsutvecklingen, anses framgÄngsrik för att medvetandegöra elever i matematik svÄrigheter om sin förmÄga..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socionomstudenter anser att socionomen bör vara i sin yrkesroll. Detta gjordes genom att studenterna fick ta stÀllning till tjugotvÄ olika etiska egenskaper. De etiska egenskaperna placerades i fem olika kontexter för att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i vÀrderingen av dem utifrÄn kontext. Dessa kontexter var: i allmÀnhet, i kontakt med chef, i kontakt med kollegor, i kontakt med brukare/klienter samt i kontakt med andra organisationer och myndigheter.En kvantitativ tvÀrsnittsundersökning med surveydesign genomfördes med hjÀlp av enkÀter till samtliga socionomstudenter vid Ersta Sköndal högskola vÄrterminen 2015. Totalt deltog 116 studenter i undersökningen.Vid analysarbetet anvÀndes sociologen Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt ett dygdetiskt perspektiv.Vi kom fram till att studenterna uppfattat det som att det finns etiska egenskaper av vikt för socionomen i dennes yrkesroll samt att vÀrdering av dessa skiljer sig Ät beroende av kontext.

Åldersdiskriminering har under senare tid blivit en alltmer central samhĂ€llsfrĂ„ga. I Sverige och Ă€ven runt om i vĂ€rlden tycks det finnas en oro för hur utvecklingen sett ut de senaste Ă„ren och hur den ser ut i nulĂ€get. Denna studie Ă€r en litteraturstudie som sammanstĂ€ller och redovisar, samt kritiskt granskar och diskuterar den nytillkomna Ă„ldersdiskrimineringsgrunden och det som finns dokumenterat om Ă„ldersdiskriminering i Sverige. Studien redogör för att Ă„lderdiskriminering förorsakar sĂ€mre sjĂ€lvförtroende, sĂ€mre hĂ€lsotillstĂ„nd, stress samt psykiska besvĂ€r hos individen. Vidare visar studien att diskriminering, oavsett grund, medför stort lidande för den enskilda individen och stĂ€ngda möjligheter..

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka hur elever i en femteklass uppfattar och upplever fyra olika lektioner, som vi utformat utifrÄn fyra av Howard Gardners intelligenser, sÄsom verbal/ lingvistisk, logisk/ matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk. I vÄrt arbete presenterar vi den teoretiska bakgrund och forskning som Àr relevant för vÄr undersökning. VÄr materialinsamling har skett genom skriftligt besvarade frÄgor, lektionsobservationer, elevarbeten och elevintervjuer. I arbetets resultatdel har vi sammanstÀllt och analyserat elevernas svar och arbeten, vi har utifrÄn dessa tolkat hur de har uppfattat respektive upplevt lektionerna. I diskussionen resonerar vi vidare kring vÄra resultat och analyser. Eleverna som deltagit i vÄr studie var överlag positiva till alla de olika lektionsmomenten oavsett hur de var utformade. Det de lade störst vikt vid var huruvida lektionerna var varierande eller inte.

Detta arbete handlar om förekomsten av verklighetsbaserade matematikuppgifter i matematiklÀroböcker. För att fÄ underlag till undersökningen har vi granskat fyra svenska lÀroböcker i matematik, samtliga avsedda för Ärskurs sju. Undersökningen Àr fokuserad pÄ textuppgifter, som vi valt att granska genom textanalys. I samtliga lÀroböcker fann vi att textuppgifterna var underrepresenterade. Av textuppgifterna var det en stor andel som baserades pÄ verkliga hÀndelser.

En ny opera vid stadsgÄrdskajen. Formen av ett berg gör att byggnaden vÀl smÀlter in i sin fysiska kontext. Operan Àr uppbyggd likt terrasser, klÀdda i gröna strÄk för att harmonisera med dess omgivning. Interiört vid dess entré möter besökare foajén med dess mÀktiga rymd dÀr besökarna i pauserna kommer ut pÄ "svÀvande" broar för mingel och tilltugg.Operan Àr inte bara en opera. Flertalet aktiviteter sÄsaom dans, konstgallerier, förelÀsningssalar samt workshops Àr inhysta i operan vilket inte isolerar operan till att vara just bara en opera..

Uppsatsen syftar till att utreda begreppet City branding i förhÄllande till Kalmar Konstmuseum. Byggnaden analyseras semiotiskt, i en kontext av City branding.Konklusionen blir att Àven om man under de senaste Ären vÀrjt sig mot begrepp som City branding och spektakulÀr arkitektur mÄste man som byggherre idag förhÄlla sig till dem. I en intervju har just avstÄndstagande frÄn begreppet visat sig. I Kalmars fall hÀvdar uppsatsen att man anvÀnt sig av det nÀr man byggde sitt nya konstmuseum..