The Swedish curriculum points out mathematical communication as one of the importantabilities that students need to develop. Previous studies show that students have not been given the right conditions to develop this ability sufficiently. The purpose of this study is to investigate how some Swedish teachers interpret mathematical communication and how the work with this takes place in their classrooms.The investigation consists of qualitative interviews with six teachers in the grades of Fk-3. The interviews have been focused around the teacher's interpretation regarding mathematical communication, how this is reflected in their work in the classroom and also if they see any advantages or difficulties in working with mathematical communication with their pupils.The result of the study shows that the teachers are well aware of the importance of communication and they have a will and an intention to let the pupils communicate mathematically. Mathematical communication is emphasized mainly as important for the pupil's learning and understanding.

Syftet med denna studie Àr att ge en insikt i hur elever med kombinerade lÀs- och skriv och matematiksvÄrigheter tÀnker och resonerar vid problemlösning.Tre elever i Är 8, som alla ingÄr i samma specialundervisningsgrupp i matematik, har arbetat med olika typer av matematisk problemlösning, sÄvÀl individuellt som i grupp. Med utgÄngspunkt i deras arbete skapas början till en grundad teori.I forskningssammanhang behandlas ofta denna kategori elever (med kombinerade problem) som en enhetlig kategori som jÀmförs med t ex elever med enbart matematiksvÄrigheter, normalpresterande elever osv. Denna undersökning visar dock att de svÄrigheter eleverna uppvisar Àr av mycket olika karaktÀr.Studien omfattar tre delar: en presentation av fÀltstudien och resultaten frÄn denna, en metoddel innefattande en pilotstudie som koncentreras pÄ datainsamlingsmetoden samt en omfattande litteraturstudie som behandlar problemlösning och inlÀrningssvÄrigheter..

Titel: NÀr ordet inte rÀcker till - Begreppsfluktuationen i terrorns spÄr: En studie om 25 Ärs terrorismrapportering och om ordets utvecklingFörfattare: Anton Modin och Joakim RönningKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal exklusive bilagor: 33 sidorAntal ord: 14 015 ordSyfte: att undersöka om och i sÄ fall hur den svenska pressens sÀtt att rapportera om terrorattacker har förÀndrats sedan 1985.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalysMaterial: Nyhetsartiklar, ledartexter och analystexter som publicerats första dagen efter det respektive dÄd i Dagens Nyheter. 44 texter har analyserats.Huvudresultat: Studien visar att en tidsbunden förÀndring kan identifieras och hÀrledas till 9/11 men det tycks vara andra faktorer Àn just den rÄdande tidsandan som styr hur begreppet anvÀnds och uppfattas. Den kronologiska förÀndringen framstÄr som en efterhandskonstruktion dÄ det snarare tycks vara dÄdens utförare och dess motiv som avgör begreppets innebörd och styr det i nya riktningar. DÀremot kan ett rÄdande konsensus, i en begrÀnsad social kontext förklaras med lingvistiska teorier som förenklat kan sÀgas göra det senaste, mest omfattande dÄdet till utgÄngspunkt för uppfattningar och kommunikation om efterkommande, liknande dÄd. DÀrmed kan sÀgas att nya, stora och uppmÀrksammade dÄd utgör semiotiska index och styr hur den rÄdande uppfattningen, i en begrÀnsad grupp med liknande social kontext, utvecklas och konstitueras..

Syftet med vÄr studie var att undersöka femÄringars tillÀgnande av matematikinnehÄll i tvÄ olika matemaiksamlingar. I den första matematiksamlingen fick barnen rÀkna föremÄl som fanns i matteburkar som illustrerade antalen noll till tio. I den andra matematiksamlingen sorterade barnen med hjÀlp av logiska block, vilket Àr olika geomertiska former. Studiens metod var kvalitativ och genomfördes med observationer och intervjuer. Observationerna videoobserverades Àven och intervjuerna gjordes individuellt med barnen efter att de deltagit i matematiksamlingarna.

Denna undersökning omfattar kamerans inverkan pÄ narrativet i visuella medium. Syftet Àr att fÄ en insikt i hur kunskap om kameratekniker och ?vinklar pÄverkar hur ÄskÄdaren uppfattar vad regissören vill förmedla, och undvika att fokus sÀtts pÄ element i filmscener som riskerar att förvirra ÄskÄdaren. För att undersöka detta problemomrÄde har litteratur om filmhistoria och kamerateknik anvÀnts för att sammanfatta kunskap om hur kameran skall anvÀndas, för att förmedla relevant information och bygga upp den effekt som regissören strÀvar efter. Informationen utifrÄn detta har dÀrefter tjÀnat som utgÄngspunkt för att skapa en kort animerad film med rymdtema dÀr kameran efterstrÀvar att leverera en konkret visuell upplevelse dÀr vinklar anvÀnds för att understryka vad varje scen vill förmedla.

This essay is about the hostility towards strangers and foreigners within a Swedish historic context, not only towards foreigners coming from another country, but also directed to people within the Swedish society among the ethnic Swedes themselves. From their accounts of the concept I will discuss why and how this hostility towards strangers has developed and been expressed when they were younger, but also how they perceive the phenomena today as it express itself..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur vallöftesgivandet ser ut pÄkommunal nivÄ. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfÀrdade av olika partier. JÀmförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivÄn.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat pÄ dennationella nivÄn men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts pÄ de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgÄr ifrÄn ?pÄ en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest frÄn kommunala partier i tio kommuner inom VÀstraGötalandsregionen studeras.

Enligt Lpfö-98 skall man pÄ förskolan arbeta med att barnen utvecklar sin förmÄga att upptÀcka och anvÀnda matematik i meningsfulla sammanhang. Jag tror att en förutsÀttning för en lyckad förskoleverksamhet Àr att man har förÀldrarnas stöd och intresse i de aktiviteter som förekommer och har dÀrför genom enkÀter undersökt hur förÀldrar uppfattar matematik i förskolan, viken instÀllning de har, samt deras eventuella tankar om utformningen. Detta har jÀmförts med den aktuella förskolans tankar om matematisk verksamhet, som jag tagit del av via intervjuer.Ofta uppfattas matematik pÄ förskolan som positiv sÄ lÀnge den sker under lekfulla former, men samtidigt Àr det mÄnga andra arbetsomrÄden som prioriteras högre bland förskoleförÀldrarna. Det finns Àven förÀldragrupper som menar att matematik hör till skolan och att tiden pÄ förskolan bör anvÀndas till annat.FörÀldrar har viss uppfattning om hur och vilken matematik som ska förekomma pÄ förskolan. Ofta anser de att den ska lekas fram och att den kan ingÄ i barnens spontana lek, rim, ramsor, rörelse och andra aktiviteter..

Det senaste decenniet har matematikundervisningen i Japan fÄtt mycket uppmÀrksamhetför dess annorlunda och unika sÀtt jÀmfört med vÀsterlÀndska motsvarigheter. Dennaundersökning jÀmför matematisk problemlösning mellan Sverige och Japan. Treundersökningsmetoder anvÀndes: analys av lÀromedel, lektionsobservation ochelevlösningsanalys. Under de svenska lektionerna arbetar eleverna ofta enskilt medmÄnga uppgifter, dÄ de samtidigt lÀr sig matematiska begrepp och lösningsprocedurer.PÄ det sÀttet skaffar sig högpresterande elever en sjÀlvsökande problemlösningsförmÄga.Eleverna föredrar att anvÀnda konkreta metoder vid problemlösning. De japanskalektionerna dÀremot fokuserar mest pÄ genomgÄngar av nytt stoff med ett fÄtal problem.Klassdiskussioner om olika lösningsmetoder ger eleverna en djupare bild av problemen.Elever arbetar med algebra i större utstrÀckning och Àr vana vid att uttrycka sig pÄmatematiskt korrekt sprÄk.

Syftet med denna studie Àr att i tre lÀromedel analysera hur genus och etnicitet konstrueras och framstÀlls med hjÀlp av text och bild i olika sociala kontexter. Detta sker genom en visuell textanalys av tre lÀseböcker skapade för Ärskurs Fk-3 tryckta mellan 2000- 2007. De böcker som analyseras i studien Àr Vi lÀser. Andra boken, LÀs med oss. Mer om Ola, Elsa, Leo och de andra samt Kom och lÀs! Mer om Moa och Mille B.

Denna studie prövar och utvecklar tvÄ dominerande teorier om civilsamhÀllets roll för demokratiutveckling genom att belysa det avvikande fallet Hizbollah i Libanon. Teorierna representeras dels av Robert Putnams teori om civilsamhÀllet som en arena dÀr socialt kapital och tillit skapas mellan medborgare, och dels av Jean Cohen och Andrew Aratos teori som ser civilsamhÀllet som en inflytandekanal mellan medborgare och staten respektive det ekonomiska och politiska samhÀllet. Analysen bestÄr i en studie av Hizbollahs verksamhet genom linsen pÄ de tvÄ teorikomplexen för att pröva och jÀmföra dessas förklaringskraft för olika aspekter av Hizbollahs civilsamhÀllesarbete och dess uttryck för demokratisering. Med hjÀlp av denna analys avser uppsatsen sedan att dra slutsatser kring styrkorna och svagheterna med de anvÀnda teorierna utifrÄn hur vÀl de förmÄr svara mot ett fall i en icke vÀsterlÀndsk och odemokratisk kontext och pÄ sÄ sÀtt komplettera och utvidga dessa med alternativa förklaringsmodeller.Studien visar att Putnams teori endast har viss begrÀnsad förklaringskraft för fenomenet Hizbollah, och finner istÀllet en mer tillfredstÀllande teori i Cohen & Aratos verk p.g.a. dess syn pÄ civilsamhÀllet som en kanal för sociala rörelser i kraft att framtvinga politisk förÀndring.

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas.

Kvinnors förestÀllningar om den egna kroppen Àr ett vÀlstuderat omrÄde medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar Àr mindre vanliga. UtifrÄn denna iakttagelse vÀcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga mÀn talar om den manliga kroppen samt uppmÀrksamma normer, vad som underdiskussionerna framstÄr som sanningar i de unga mÀnnens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill sÀga att individerformas och fÄr kunskap utifrÄn den kultur de befinner sig i.

Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers förstÄelse för likhetstecknets betydelse i skolÄr 3. I undersökningen anvÀnder vi oss utav ett test för att se hur eleverna uppfattar likhetstecknet nÀr de löser matematiska utsagor skriftligt som involverar likhetstecknet. Vidare kategoriserades eleverna utifrÄn deras förstÄelse för likhetstecknet för att sedan se om de intervjuade eleverna bearbetar och angriper en matematisk utsaga som involverar likhetstecknet pÄ ett sÀtt som stÀmde överens med vad det skriftliga resultatet visade. VÄr undersökning visar att majoriteten av elever i denna klass har en operationell förstÄelse för likhetstecknet vid skriftlig behandling men beskriver det muntligt som om de hade en relationell förstÄelse. Det kan bero pÄ att pedagogers framstÀllning beskriver symbolen som en relation mellan tal ?det skall vara lika mycket pÄ varje sida? men anvÀnder likhetstecknet operativt t.ex.

Denna undersökning omfattar kamerans inverkan pÄ narrativet i visuella medium. Syftet Àr att fÄ en insikt i hur kunskap om kameratekniker och ?vinklar pÄverkar hur ÄskÄdaren uppfattar vad regissören vill förmedla, och undvika att fokus sÀtts pÄ element i filmscener som riskerar att förvirra ÄskÄdaren. För att undersöka detta problemomrÄde har litteratur om filmhistoria och kamerateknik anvÀnts för att sammanfatta kunskap om hur kameran skall anvÀndas, för att förmedla relevant information och bygga upp den effekt som regissören strÀvar efter. Informationen utifrÄn detta har dÀrefter tjÀnat som utgÄngspunkt för att skapa en kort animerad film med rymdtema dÀr kameran efterstrÀvar att leverera en konkret visuell upplevelse dÀr vinklar anvÀnds för att understryka vad varje scen vill förmedla.