Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

SammanfattningSyfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva behov av stöd hos kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt samt deras upplevelser av problem i det dagliga livet. Ett ytterligare syfte är att bedöma kvaliteten på studiernas urvalsmetod.Metod: Författarna gjorde en beskrivande litteraturstudie som är baserad på elva vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas urvalsmetod granskades ur en kvalitetsaspekt.Huvudresultat: Studier visade att det var vanligt att kvinnor upplevde oro, osäkerhet och rädsla inför livet efter en hjärtinfarkt. Rädslan att råka ut för en ny hjärtinfarkt visade sig vara en stark känsla hos många. Dessa känslor upplevdes som stora problem för kvinnorna.

Anorexia nervosa är en den vanligaste av ätstörningar och förekommer ofta bland tonårsflickor samt unga kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av att individen som drabbas av den vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd, har intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock. Individen har även störd kroppsupplevelse avseende vikt och form samt förnekar allvaret i den låga kroppsvikten. Sjukdomen möts ofta med stor oförståelse av den drabbades omgivning. Syftet med studien var att beskriva livskvalitet hos unga kvinnor med anorexia nervosa.

Fibromyalgi är en sjukdom som karaktäriseras av smärta, trötthet och stelhet och sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelse av smärta vid fibromyalgi. KASAM användes som teoretisk förankring. En kvalitativ ansats valdes och sammanlagt har 13 vetenskapliga artiklar sammanställts till ett resultat. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt Hälsohögskolans granskningsprotokoll, med fokus på etiska överväganden.

Sedan år 1998 har det i Nollvisionens fotspår startats ett utvecklingsprogram i Sverige som syftar till att omvandla gamla 13 meters landsvägar och motortrafikleder till mötesfria. Implementeringen var tänkt att påtagligt reducera antalet mötes- och omkörningsolyckor samt singelolyckor med svåra konsekvenser i form av svårt skadade och dödade utan att försämra trafiksäkerheten i övrigt. Syftet med denna studie är att göra en effektmätning av de mötesfria vägarnas införande i Karlstadsregionen samt att göra en sammanställning av de olycksrisker mötesfria vägar omfattas av. Frågeställningarna som används i studien är:- Har det blivit säkrare på vägarna sedan implementeringen av mötesfria vägar i Karlstadsregionen?- Hur sker olyckor på mötesfria vägar inom Karlstadsregionen? För att beskriva hur olyckor sker på mötesfria vägar inom Karlstadsregionen har en deskriptiv analys tillämpats som grundats på de beskrivningar av händelseförlopp som dokumenterats i STRADA och CORE, mellan åren 2010-2013.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Vardagen kan innebära en dramatisk förändring för människor som drabbas av venösa bensår. Bensår kan förekomma från några månader upp till många år. Svårläkta venösa bensår är ofta mycket smärtsamma och avsöndrar kraftig lukt och läckage vilket kan påverka de drabbades livskvalitet negativt. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelse av lukt, läckage och smärta vid venösa bensår och hur det påverkar det dagliga livet. Åtta kvalitativa studier analyserades med kvalitativ manifest innehållanalys.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt som bekräftar livet och ser döden som en normal process och som en viktig slutpunkt av livet. Den palliativa vården bör omfatta symtomkontroll, samarbete av mångprofessionellt arbetslag, god kommunikation samt stöd till närstående. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskan, inte minst vad gäller kommunikativa färdigheter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie.

Denna uppsats frågeställning ämnar ta reda på hur det rådande informationssäkerhetsarbetet på tre olika svenska kommuner ser ut när de anskaffar sig nya informationssystem. För att analysera om det rådande informationssäkerhetsarbetet kan anses tillräckligt så kommer författarna att använda sig av ett ramverk baserat på SIS-ISO/IEC 27001:2014, SIS-ISO/IEC 27002:2013 samt myndigheten för samhällskydd och beredskaps publikation Vägledning - informationssäkerhet iupphandling. Genom att utföra intervjuer med respektive kommuns informationssäkerhetsansvariga samt genom att ta del av deras styrdokument så har en slutsats varit möjlig att dras. Slutsatsen som dras är att det informationssäkerhetsarbetet som utförs på dessa kommuner är i vissa fall bristfälligt trots att det finns många delar som utförs väl..

Syftet med denna undersökning är att få en ökad kunskap om hur HR-medarbetare lyckas förena arbete med fritid i kombination med deras flexibla arbetstider. Då HR-enheten dagligen arbetar med individer som befinner sig i olika faser i livet är det intressant att se hur de hanterar sina egna förhållanden i vardagen, arbetet och fritiden. Orsaken till att obalans uppstår beror oftast på att arbetslivet invaderar på fritiden vilket leder till att individen har mindre ork över till andra aktiviteter efter arbetstid. Att få balans handlar om individens förutsättningar att kunna hantera ett flexibelt arbete och krav utifrån, men även individens egna strategier för att uppnå balans har betydelse i sammanhanget. Då ämnet ?work-life balance? inte är fullständigt för att uppnå syftet med undersökningen har vi även valt att lägga till områden som flexibilitet, tillgänglighet och stress i vår studie.

Vid sjukdom påverkas livskvaliteten hos den sjuka människan och känslor som osäkerhet och lidande är vanligt. Känslan av hopp är nära knutet till människans upplevelse av hälsa. Det finns många olika definitioner och teorier om vad hopp är och hur det beskrivs. En enhetlig definition saknas dock. För patienter som är i behov av palliativ vård är det viktigt att öka livskvaliteten.

Denna studie handlar om hur krisledningsgruppen i Kramfors samverkade under översvämningen som drabbade kommunen hösten 2013. Varför en översvämning och Kramfors valdes var på grund av att det är intressant att studera samverkan efter en inträffad händelse. Dessutom är det en händelse som har skett i Västernorrland och passade bra att studera på grund av det geografiska läget. Glasbergens samverkanstrappa valdes ut som teoretiskt ramverk i uppsatsen. Den valdes då den kan användas för att förstå strukturerna inom krisledningsgruppen.

Allvarlig sjukdom ställer livet på sin spets för berörda människor. Sedan år 1975 harstamcellstransplantation varit en behandlingsmetod vid sjukdomar som exempelvisleukemi och myelom. Människan lever i världen genom sin kropp och upplever lidandeoch hopp. Sjuksköterskan är skyldig att lindra patienters lidande och att arbetaevidensbaserat. Det finns idag relativt lite forskning om stamcellstransplantation ochhur sjuksköterskan på bästa sätt ska bemöta dessa patienter.