Den här uppsatsen handlar om lokaljournalistik i Lindesberg, en ort i norra delen av Örebro län. Uppsatsen är inriktad på bevakningen av den kommunala myndigheten för att på så sätt kunna diskutera de lokala mediernas betydelse för demokratin i Lindesberg. Till grund för uppsatsen ligger en kvantitativ innehållsanalys av 227 kommunrelaterade artiklar publicerade vecka 6 och vecka 7 i Bergslagsposten åren 1995 och 2001 samt vecka 6 och vecka 7 i Nerikes Allehanda åren 2007 och 2013.Det teoretiska avsnittet tar avstamp i fyra olika medieideologier, och landar genom dessa i journalistikens demokratiska uppgifter. De demokratiska uppgifterna är födda ur ett synsätt att medierna har en avgörande betydelse för att demokratin ska fungera.Med utgångspunkt i det teoretiska avsnittet, och med hänvisning till tidigare forskning, handlar diskussionen om att antalet kommunrelaterade artiklar har blivit färre vilket gör det svårare att uppfylla de demokratiska uppgifterna. I diskussionen konstateras även att det finns en gråzon i att granska makthavare; det är ofta tjänstemännen som får representera kommunen eftersom de har ett stort inflytande, men det är politikerna som är de som egentligen är folkvalda och kan röstas bort.

Bröstcancer hos män är ovanligt förekommande, endast 1 % diagnostiseras med sjukdomen. Det har förts lite forskning om mäns upplevelser av att leva med denna sjukdom och många är ovetande om att män kan drabbas. För att lyfta fram den forskning som finns blev syftet med denna litteraturstudie att beskriva mäns upplevelser av att leva med bröstcancer. En systematisk litteratursökning resulterade i nio vetenskapliga artiklar vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen genererade fyra kategorier: Att drabbas av en sjukdom man inte visste något om, Att få en förändrad kropp, Att ha behov av att samtala om sjukdomen och Att få en ny syn på livet.

Syftet med undersökningen är att försöka förstå vad som händer i mötet mellan högstadieelever och den populära skönlitterära boken Förr eller senare exploderar jag. Genom boksamtal med elever i årskurs 7-9 framkommer det att bokens genomslagskraft skapade förväntningar inför läsningen av den, att boken väcker frågor om livet och döden och att den oväntade vändningen i boken verkar fängslande för många av elevernas läsning av den. Detta kan i sin tur kopplas till berättelsens dramaturgi och hur berättelsen i sig kan hjälpa oss att skapa struktur och mening i livet. I undersökningen framkommer det även att det verkar bli en matchning mellan många av elevernas och bokens allmänna och litterära repertoarer vilket, enligt tidigare forskning, är en viktig del för att litteraturläsning ska bli meningsfull för elever..

Vi lever i ett komplext samhälle där erfarenheter fort blir omoderna och omvärlden är uppbyggd av skriven information som snabbt förändras. Alla människor ska ha samma möjligheter till att bli demokratiska och delaktiga samhällsmedborgare. För det krävs en läsförståelseförmåga för att hitta strategier för tolkning och reflektion. För personer med funktionsnedsättning är det särskilt svårt att hitta rätt, förstå och framförallt tolka. En nyckel till delaktighet är läsförståelse. Arbetets syfte är att belysa hur vuxna med lindrig utvecklingsstörning som gått gymnasiesärskolans nationella program använder sin läsförståelse i det dagliga livet efter avslutad skolgång.

Kamratposten is a swedish magazine aimed at youth aged 8-14. They write about almost everything that concerns youth, all the way from dealing with loneliness to animals and celebrities. This study concentrates at how they write about love. With a qualitiative narrative analysis of the 12 articles that concerns love from the 2013 issues of Kamratposten, I have tried to answer the questions: - What narratives about love are being constructed in Kamratposten 2013?- How do they construct males, females and gender in their articles about love?What I found was that the hetero normativity, or the heterosexual matrix as Judith Butler calls it, was very strong in the articles.

En fallstudie med kvalitativ ansats har utförts i syfte att beskriva hur långvarig smärta påverkar det dagliga livet hos äldre personer. I dagens samhälle lider många äldre av långvarig smärta som är svår att både lindra och behandla. Smärtan har ofta flera orsaker då äldre personer många gånger lider av flera olika sjukdomar samtidigt. Under studiens gång följdes två äldre människor under ett flertal intervjuer. Materialet som framkom underintervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att belysa hur aktiva elitidrottare på minst landslagsnivå ser på livet i,utanför och efter elitidrottskarriären. För att ta reda på detta gjordes fem semistruktureradeintervjuer, som transkriberades och sedan analyserades tillsammans med fem tidigare gjordaintervjuer. Totalt ingick alltså tio intervjuer i denna studie. Det tre teman som framkomgenom en tematisk innehållsanalys var: Uppväxten - en inkörsport till elitidrottandet,karriärer - elitsatsning kombinerat med universitetsstudier och framtiden - förhoppningar,visioner och mål. Resultaten av denna studie var att elitidrottarna var positiva till möjlighetenatt kombinera universitetsstudier med sin elitidrottskarriär.

Hur ser framställningen av rumänska och bulgariska romer ut i svensk dags- och tabloidpress? Vad säger den mediala bildom en större politisk och samhällelig kontext? I denna studie presenteras en översikt och analys av artiklar publicerade under perioden januari 2010?november 2013. Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Angreppssättet består av en metodtriangulerande ansats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I materialet framträder en förskjutning mot ett individualistiskt förhållningssätt, där fokus ligger på attityder hos läsarna snarare än strukturell problematisering.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, även om dödligheten minskat kraftigt de senaste årtiondena. Både ålder för insjuknande och antalet dödfall har sjunkit successivt genom åren. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den forskning som fanns gällande hur män och kvinnors liv påverkades efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på upplevelser, hantering och livskvalitet. Metod: Som metod nyttjades Goodmans 7-stegsmodell.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en autoimmun sjukdom som tillhör en av de mest vanliga barnsjukdomarna. Behandlingen riktar sig till att minska inflammation, öka rörlighet och förebygga eller minska risken för funktionsnedsättningar. Syftet med studien var att skapa en kunskapssammanställning av forskningsresultat från åren 2010-2013 avseende fysisk aktivitet riktad till barn och ungdomar med JIA. Insamling av vetenskapliga artiklar kring fysisk aktivitet och dess effekter hos barn och ungdomar med JIA. Sju artiklar mellan åren 2010-2013 sammanställdes och kvalitetsgranskades.

Skolan är en viktig del av livet. Det är i skolan barnen interagerar med sina kamrater och lär för livet. Det kan också vara en farlig plats där psykiska problem och ohälsa utvecklas. Metoder har arbetats fram för att skapa förutsättningar för barnens socioemotionella välbefinnande, en målsättning som även ingår i läroplanen. En av dessa metoder är ?Fasta formella grupper inom skolklassens ram?.

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn på förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro där sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebär att individen utvecklas, formas och stöper sig själv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar därigenom ett socialt nätverk av relationer.

Detta examensarbete är den avslutande kursen i civilingenjörsprogrammet Teknisk design, med inriktning produktdesign, vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har utförts av Mikael Vikström i samarbete mellan Permobil AB och Luleå tekniska universitet. Arbetet påbörjades i Januari 2013 och avslutades i Maj 2013. Det har utförts vid produktutvecklingsavdelningen (Research & Development) vid Permobils huvudkontor i Timrå.Arbetet innefattar utvecklingen av nya stödytor till ett standardnackstöd, samt utveckling av ett designmetodikkoncept för implementering i Permobil AB:s nuvarande produktutvecklingsmetodik. Syftet har varit att skapa ett nytt standardnackstöd och använda det utvecklingsprojektet som en plattform för att, i samband med studier av den nuvarande produktutvecklingsprocessen, utveckla en metodik för mer designmetvetenhet i konstruktörernas arbete.Utvecklingsprojektet med nackstödet har bland annat innefattat ergonomiska studier, konceptgenerering, utvärdering och framställning av en funktionell prototyp.

Denna sociologiska C-uppsats handlar om stöd till anhörigstödjare. Den har ett hermeneutiskt förhållningsätt och data har samlats in genom kvalitativ metod. Fokus har riktats till Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamos kommuner (GGVV regionen).Efter kontakt med kommunernas anhörigsamordnare väcktes intresset att undersöka de olika stöden till anhörigstödjare som finns i GGVV regionen. Då stöden gått från att erbjudas i samma form till alla, till att erbjudas individuellt fanns ett intresse av att undersöka vilka stöd kommunerna erbjuder. För att få en djupare förståelse av stöden har det även undersökts vilka stöd som finns, vilka som tar emot stöden, hur gemenskapen upplevs, men även hur anhörigstödjare anser att stöden påverkar dem.

Detta arbete bygger på en utvärdering av Leaderverksamheten i södra Sverige, som min kollega, Annika Jönsson, och jag genomförde under hösten 2013. Utvärderingen beställdes av Leaderområdena i Region Syd, som ville få fram hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013. Syftet var att rapporten skulle ligga till grund inför det fortsatta arbetet med att utforma Leaders roll i framtiden. Leader är en av många metoder som bidrar till samhällsutvecklingen på landsbygden inom EU. Metoden har fungerat bra i Region Syd och bidragit till att många nya projekt förverkligats. Leader bidrar bland annat till att gemenskapen i bygden stärks, innovativa idéer föds och att samarbeten över sektorer inleds. Trots sina framgångar skulle metoden kunna förbättras och utvecklas inom vissa områden. Svårigheterna med den offentliga medfinansieringen och likviditetsproblemen hos en del av projekten gör att genomförandet försvåras och projekt läggs ner i förtid.