Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken stÀllning sakprosan har i undervisningen nÀr nÄgra lÀrare utvecklar elevers lÀsförstÄelse pÄ lÄg- och mellanstadiet. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer med fem lÀrare i pÄ lÄg- och mellanstadiet frÄn fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgÄr frÄn rÄdande lÀsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder flera vÀl beprövade metoder och modeller för undervisning i lÀsförstÄelse, som till exempel genrepedagogik, vÀgledd lÀsning och strukturerade boksamtal. LÀrarna Àr vÀl uppdaterade nÀr det gÀller lÀsutvecklande metoder och lÀsförstÄelse, medan lÀrarnas undervisning i lÀsförstÄelse utifrÄn sakprosatexter kan utvecklas vidare.

Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra faktorer som kan pÄverka  dansmatteundervisnings relevans för elevers lÀrande i matematikÀmnet, detta i grundskolans tidigare Är. TvÄ kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har anvÀnts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssÀttet innebÀr en förstÄelseinriktad undervisning, dÀr ett reflekterande arbetssÀtt med gemensamma samtal om matematiskt innehÄll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att bÄde verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan ocksÄ bidra till att arbetssÀttet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt Äterkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning.

Syftet med studien Àr att definiera begreppet interkulturell pedagogik och undersöka om denna pedagogik tillÀmpas i en mÄngkulturell skola. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmodell med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer.Studien visar att anvÀndningen av interkulturell pedagogik Àr varierande ute i den mÄngkulturella skola som undersöks och att ungefÀr hÀlften av lÀrarna utgÄr ifrÄn ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning.Detta resultat framkom genom lÀrarnas svar och exemplifiering av sin undervisning och upplÀgget av denna. En av lÀrarna berÀttade att hon anvÀnder sig av elevernas bakgrund genom att i geografiundervisningen ha elevernas ursprungsland som utgÄngspunkt medan en annan skulle införa vvp, veckans viktigaste person för att visa eleverna att de Àr betydelsefulla. Den andra hÀlften utgick inte utifrÄn elevernas kulturella bakgrund i undervisningen utan lÀt det stanna vid firandet av Ramadan, FN- dagen och internationell fika. Ambitionen till förÀndring och vidareutveckling fanns dock hos de flesta av pedagogerna i studien..

Syftet med undersökningen Àr att översiktligt beskriva forskningen kring matematiksvÄrigheter med fokus pÄ matematikÀngslan, samt genom intervjuer med lÀrarstuderande fÄ en fördjupad bild av upplevd matematikÀngslan. Vidare har studiens syfte varit att sÀtta detta i relation till lÀrarutbildningen. Litteraturstudien visar att en viktig förklaring till matematiksvÄrigheter Àr matematikÀngslan. Det har Àven visat sig att denna Àngslan kan överföras frÄn lÀrare till elever. RÀdslan för att sjÀlv överföra sin matematikÀngslan pÄ elever Àr nÄgot som visat sig hos de personer som intervjuats.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en djupare insikt i och ökad kunskap om hur man som pedagog kan arbeta i skolan för att hjÀlpa och möta de lÀsstarka eleverna i deras fortsatta lÀsutveckling samtidigt som de bibehÄller sin lÀsglÀdje. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka skönlitteraturens roll i ett sÄdant arbete. För att fÄ fram relevant information till undersökningen intervjuades sju pedagoger pÄ lÄgstadiet, mellanstadiet och högskolan som samtliga dagligen arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Av resultatet framgÄr det att en del av pedagogerna anvÀnder skönlitteraturen som ett komplement i sin undervisning medan andra menar att de istÀllet anvÀnder det som ett lÀromedel. Det framgÄr ocksÄ av resultatet att det finns en oenighet om de goda lÀsarnas möjligheter att vidareutvecklas i sin lÀsning.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilken rollutomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare Är. Jagundersöker vad utomhuspedagogik innebÀr ur ett didaktiskt perspektiv.Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda pÄ hur lÀrareuppfattar att de anvÀnder sig av utomhusmiljön i undervisningen.Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inomdidaktikens olika omrÄden och har förmÄga att göra en helhet av de olikadidaktiska frÄgorna, vad, hur och varför. LÀrarna motiverar utomhusvistelsegenom att referera till hur barn lÀr sig, snarare Àn vad som ska lÀras ut.Resultatet visar ett fokus pÄ skogsupplevelser, vilket begrÀnsarutomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgÄngspunkter.Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tasdess potential till vara..

 Uppsatsen utreder hur sprÄk och dialekt, relaterar till identitet och i vilken riktning sprÄkförÀndringar i en lokal dialekt, TorsömÄlet, har skett mellan 1950 och 2000. Vidare diskuteras Àven hur sprÄkundervisning kan stödja sprÄk- och identitetsutveckling. Resultaten visar att sprÄket Àr nÀra förbundet med identiteten genom socialisationsprocessen och att de dÀrför inte kan separeras. I dialektundersökningen visar resultaten att den lokala dialekten har genomgÄtt förÀndringar i alla undersökta variablerna sÄsom, förÀndring relaterat till tid, sprÄk och kön, samt sprÄk och Älder. Som ett resultat av dessa slutsatser föreslÄs sprÄkundervisning belysa alla sprÄkets varieteter för att undervisningen ska stödja utvecklingen av bÄde sprÄklig kompetens och identitet, sÄ kallad kontrastiv undervisning.

Magisteruppsats, H2SVA 15 hpSvenska som andrasprÄkVT 2014Handledare: Sofie Johansson Kokkinakis.

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur fiollÀrare med förankring i folkmusiken undervisar samt vilka eventuella omrÄden som de lÀgger vikt vid och varför. Jag valde att göra en kvalitativ intervju med fem informanter. Mitt mÄl var att vÀlja fiollÀrare med utbildning frÄn musikhögskola, men för övrigt med sÄ varierande bakgrund som möjligt. Jag har stÀllt intervjusvaren mot nÄgra klassiska fiolmetoder. Jag har inte kommit fram till nÄgra nya perspektiv eller infallsvinklar i folkmusikundervisningen.

Arbetet beskriver mediepedagogik pÄ djupet, vad den bestÄr av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlÀrningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in pÄ Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lÀrare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lÀrande i centrum. Eleverna arbetar mestadels bÄde Àmnes- och Äldersintegrerat i grupper. De fÄr ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lÀrarna agerar likt bistÄende handledare och ger dem hjÀlp och vÀgledning om det behövs.

 Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka recept lÀrare i hem- och konsumentkunskap anvÀnder i sin undervisning och dÄ sÀrskilt studera vem och vad som bestÀmmer urvalet samt att se vilka vÀrden och normer som förmedlas.Undersökningen Àr utförd med deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer av tre lÀrare och sex elever i Är Ätta och nio. Vid de deltagande observationerna har en metodvariant som kallas "critical incidents" anvÀnts.Resultatet tyder pÄ att vilka recept som anvÀnds frÀmst har att göra med lÀrarens instÀllning till vem som ska göra valet, med vad lÀraren har planerat att undervisningen ska handla om och med vilken tillgÄng till recept som finns. Genom valet uttrycker lÀrarna pedagogiska idéer och kunskapssyn och eleverna uttrycker bland annat smakpreferenser.Min slutsats Àr att det finns anledning att fundera över bÄde hur elever lÀr och vad jag som lÀrare kan göra för att skapa de bÀsta förutsÀttningarna för lÀrande. .

Det hÀr Àr en undersökning om varför allt fler skolor satsar pÄ att arbeta med utomhuspedagogik, samt vilka mÄl ledning och lÀrare har med detta. Det Àr ocksÄ en undersökning om vilka orsaker som ligger bakom att lÀrare undviker att bedriva undervisning utomhus. Vad ser lÀrare ute pÄ skolor i Sverige som hinder för att undervisa utomhus? Undersökningen grundar sig pÄ litteraturstudier, intervjuer och enkÀter. Av resultaten framgÄr att skolor satsar pÄ att arbeta med utomhuspedagogik för att det finns mÄnga pedagogiska skÀl till att göra det.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsÀttningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstÄnd den skolgÄng och undervisning som de behöver och har rÀtt till utifrÄn sin funktionsnedsÀttning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar pÄ olika nivÄer inom en kommun i södra Sverige.FrÄn hösten 2011 gÀller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstÄnd och anledningen till det Àr att en ny skollag börjar gÀlla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rÀtten att bli mottagna i sÀrskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten fÄr enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebÀr att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och lÀsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i sÀrskolan.                                   Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förstÄelse kring funktionsnedsÀttningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgÄng och den undervisning som de har behov av och rÀtt till.

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

I detta arbete ville jag undersöka hur utomhuspedagogik betraktas frÄn olika hÄll, nÀmligen ilitteratur, elevers syn pÄ att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lÀrareupplever det.Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer.Resultatet visar att i litteraturen finns mÄnga som föresprÄkar att undervisning ska bedrivasutomhus, bland annat stÀrker det elevernas koncentrationsförmÄga, eleverna fÄr en sinnligpÄverkan som Àr positiv och de fÄr arbeta praktiskt vilket befrÀmjar den teoretiskakunskapsuppbyggnaden. Dessutom stÀrker utomhusverksamheten hÀlsan, bÄde hos elever ochpersonal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lÀgre Ärskurserna, högstadiet ochgymnasiet berörs inte i sÄ stor utstrÀckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhetnÀr vÀdret var varm och skönt. De ansÄg att de lÀrde sig pÄ ett annat sÀtt Àn i klassrummet ochdetta sÀtt var ett bra sÀtt.