BakgrundVi har förstÄtt att elever i dagens skola inte ges möjlighet till att uppnÄ de mÄl som Skolverket satt upp genom kursplan (2000) och Centralt innehÄll (2010) i matematik. Tidigare granskning av lÀromedel visar att det inte skett nÄgon förÀndring av lÀroboken pÄ 20 Är och att den fortfarande har en styrande roll i klassrummet (BrÀndström, 2002). Detta leder till att eleverna fÄr en ytlig kunskap inom matematik (Granberg, 1999). Det Àr av stort intresse att behandla frÄgor som berör metodiskt upplÀgg samt arbetssÀtt av lÀroböcker, detta kan ha betydelse för undervisningen i matematik (Anderberg, 1987).SyfteVi undersöka hur matematikboken Matte direkt. Borgens (2003-2005) innehÄll ger eleverna möjlighet att uppnÄ det centrala innehÄll som Àr uppsatt för grundskolan, Ärskurs fyra till sex (Skolverket, 2010).MetodVi har anvÀnt oss av kvantitativ innehÄllsanalys.ResultatVi kom i undersökningen fram till att Matte direkt.

AbstractWork to develop the Eurocodes started in 1975 by the European Commission adopted a program to eliminate trade barriers within the construction area. The goal was to create common European design standards that would replace the member countries' own rules. Eurocodes will replace The National Board of Housing Building and Planning, National Rail, The National Road Administration and other agencies' calculation rules for the buildings structures. The transition to the use of Eurocodes looks like this:Eurocodes set to Swedish standards  between 2002 ? 2007They can be used parallel with national standards 2006 - 2009 The total transition is at the end of 2010/2011.Right now is going on a lot of work for replacement of the existing standards to Eurocodes.  The transition to the new calculations` standards, many construction companies and consulting firms facing a big changes and competitions.

Revisionsplikten avskaffades för smÄ aktiebolag i Sverige den 1 november 2010. Inför denna avreglering spekulerades om den affÀrskultur som tog fart i början av 1990-talet skulle bli mer pÄtaglig och om företag skulle börja efterfrÄga andra typer av revisionstjÀnster. Under 2013 presenterades siffror som visade att 33 procent av den totala andelen företag valt att avstÄ revision. Detta bidrog till att det framstod som viktigt att studera vilka förÀndringar revisorer har upplevt sedan avskaffandet av revisionsplikten. Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur individuella revisorer upplever sin roll som revisor och om den har förÀndras sedan avskaffandet av revisionsplikten.

Anhöriga till missbrukare har i lÄg grad prioriterats av den offentliga sektorn, speciellt nÀr missbruket Àr dolt. Forskning har visat att anhörigas hÀlsa pÄverkas negativt av att ha en nÀrstÄende med missbruksproblem. De löper risk för att bli medberoende vilket innebÀr ett möjliggörande för ett fortsatt missbruk hos de nÀrstÄende.Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera anhörigstöd utifrÄn ett professionsperspektiv. Det insamlade materialet bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer av socialarbetare inom socialtjÀnstens vuxenenhet, inom Stockholms Stads stadsdelsförvaltningar.                      Den 1 juli 2009 trÀdde en ny bestÀmmelse i SocialtjÀnstlagen (2001:453) SoL, 5 kap. § 10, om anhörigstöd i kraft.

Mot bakgrund av skolans och samhĂ€llets utveckling under perioden 1968?2011 stĂ€lls iundersökningen frĂ„gan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhĂ€llutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen Ă€r att proven efter studentexamens avskaffande frĂ€mstinriktas pĂ„ individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhĂ€llsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hĂ€mtas framför allt frĂ„n Tomas Englunds undersökningar frĂ„n 1986 omsamhĂ€llsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om lĂ€roplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning Ă€r den demokratiska utbildningskonceptionen. OcksĂ„ sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhĂ€llsutvecklingen.ÄmnesmĂ€ssigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, sprĂ„kvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011.

KrÀnkande behandling Àr ett utbrett problem bÄde i förskolan och i samhÀllet som stort och det finns en mycket begrÀnsad mÀngd forskning kring krÀnkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av krÀnkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollÀrare rörande vad krÀnkande behandling Àr. Syftet med denna undersökning Àr att utreda vilka uppfattningar förskollÀrare har om begreppet krÀnkande behandling och hur de uppfattar att krÀnkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare pÄ tre olika förskolor inom en kommun har anvÀnts som metod för att nÄ undersökningens syftet, varefter jÀmförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollÀrare kring krÀnkande behandling.

Studiens syfte Àr att analysera tvÄ barnbokskaraktÀrer, Pippi LÄngstrump och Lilla HjÀrtat, deras böcker och den debatt som efterföljt dem. FrÄgor som stÀllts Àr hur etnicitet konstrueras och beskrivs i barnbokslitteraturen. Samt vad som i huvudsak problematiserats i debattartiklarna, vilka idéer kring etnicitet som Äterfinns och vilka likheter och skillnader som finns mellan Pippitriologin och böckerna om Lilla HjÀrtat. Barnböckerna Àr utgivna pÄ 1940-talet respektive 2010-talet. Studien har genomförts med en text- och bildanalys av barnböckerna samt en idéanalys av debattartiklarna.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en jÀmförande studie mellan fyra svenska tidningar ta reda pÄ hur bevakningen av svenska kungliga bröllop har förÀndrats mellan 1932 och 2010. De bröllop som studien behandlar Àr de mellan arvprins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla, kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, samt kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Uppsatsen har sin teoretiska utgÄngspunkt i Vladimir Propps sagomorfologi och journalistikens dramaturgi. NyhetsvÀrdering, partipress, kommersialisering och sensationsjournalistik Àr nÄgot som ocksÄ diskuterats. FrÄgorna som stÀllts har varit hur materialets mÀngd, vinkel, textinnehÄll och bildmotiv förÀndrats över tid, samt om det funnits skillnader tidningarna emellan.Uppsatsens undersökning Àr i grunden kvantitativ, men har ett övergripande kvalitativt perspektiv.

Idag sparar nÀstan hela Sveriges befolkning i fonder och den totala fondförmögenheten steg Är 2010 med ca 270 miljarder kronor och uppgick vid Ärets slut till totalt 1928 miljarder kronor. MÄnga tidigare studier och artiklar har visat att indexfonder oftast Àr ett bra fondalternativ för en sparare, författarna undrade dock om det fanns nÄgot bÀttre alternativ. DÀrför har författar-na valt att se pÄ en strukturerad produkt; kallad aktieindexobligation.En aktieindexobligation Àr uppbyggd med hjÀlp av en obligation samt en eller flera optioner. De har ofta ett kapitalskydd som gör att spararen fÄr sitt nominella belopp tillbaks efter löpti-den. Avkastningen kommer ifrÄn optionen, dock varierar den beroende pÄ spararens deltagan-degrad.

Previous research shows that Sweden has developed into a segregated society, although it has never been completely homogeneous. A greater integration led to vast number of diverse cultures and religions; therefore the Muslim custom came closer to the Swedish society.The purpose of this thesis is to study how Muslims were portrayed during the incident in Landskrona in March 29 2010 and the bomb threat in Gothenburg in October 31 2010. The study also focused on what Muslims themselves think about the news reporting that followed.We based our study on a qualitative textual analysis and a dialogue with selected people. Six news articles from various newspapers were analyzed and a total of eight persons were included in the dialogues. The study shows that news reporting has been simplified and misleading.During the incident in Lanskrona the newspapers headlined it as a murder even though the accused had not yet been sentenced at the time.

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare forskning i form av artiklar, avhandlingar samt litteratur med koppling till undersökningsomrÄdet. Ur LÀroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) har vi Àven valt att lyfta de delar som vi anser relevanta för undersökningen. Vi har valt att anvÀnda oss av Michel Foucaults teorier kring normalitetsbegreppet, vilket Àven presenteras i ett avsnitt.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring normalitet hos barn i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Finns det beteenden hos barnen som pedagogerna vÀrdesÀtter högre Àn andra? Hur resonerar pedagogerna kring bemötandet av barns olikheter? Hur förhÄller sig pedagogerna till de normer som existerar i samhÀllet gÀllande hur ett barns beteende bör vara?MetodMetoden vi valt att tillÀmpa i undersökningen Àr kvalitativ intervju.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka huruvida amerikanska och brittiska dagstidningars bevakning av svÀltkatastrofen pÄ Afrikas horn 2011 utvecklades och förÀndrades frÄn en mÄnad innan och en mÄnad efter att FN den 20 juli samma Är förkunnade att omrÄdet var drabbat av svÀlt. Dessutom avses undersöka om rapporteringens fokus förÀndrades efter 20 juli för att sÀtta dagens rapportering i förhÄllande till tidigare rapportering av svÀltkatastrofer i Afrika, eftersom rapporteringen Àr avgörande för omvÀrldens respons.I denna uppsats stÀlls fyra forskningsfrÄgor; Hur förÀndrades rapporteringsfrekvensen efter 20 juli 2011 i förhÄllande till teorier om katastrofrapportering? Hur förhÄller sig Storbritanniens och USA:s rapportering om positiva respektive negativa Àmnen med tidigare bilder av Afrika och compassion fatigue?PÄ vilket sÀtt skiljer sig rapporteringen Ät innan och efter 20 juli 2011 i förhÄllande till katastrofrapportering? Hur ramas det egna landet in i artikeln, det vill sÀga vilken form av uppmÀrksamhet fÄr landet artikeln publiceras i för sina insatser?Denna uppsats baseras pÄ ett teoretiskt ramverk som innefattar inramning, nyheters rapportering av katastrofer, compassion fatigue (den gradvisa minskning av medkÀnsla hos en publik som blivit mÀttade av en viss typ av rapportering). Denna studie Àr en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys dÀr data har samlats in kvantitativt för att skapa kategorier för ramar samt för att kunna jÀmföra data mellan de bÄda lÀnderna pÄ ett konkret sÀtt. DÀrefter har resultaten analyserats kvalitativt.Rapporteringsfrekvensen för de bÄda lÀnderna i de för studien utvalda 67 artiklarna steg efter 20 juli och sÄledes visade det sig att en katastrof ökar mediebevakningen i detta fall, vilket Àr i linje med teorierna om katastrofrapportering.

The purpose of this paper is to investigate the existence of the discipline Design Thinking in a project that aims to strengthen Sweden as a brand. The study will generate knowledge about Design Thinking, with the purpose to increase the understanding of how the discipline can be used as a strategic tool in the processes of strengthening Nation Branding. The authors have used a descriptive and qualitative approach where the Shanghai World Expo in 2010 was examined. The theoretical framework contains previous research in the field, data has been analysed in relation to Lockwood's ten principles of how an organization can become more design-minded and Anholt?s hexagon, which features the parameters that creates a country's Nation Branding.

Almost 10 years after the attack on World Trade Center Sept. 11 2001, Osama bin Laden was shot and killed on May 2 2011 in Pakistan. How was this event framed by the media with regards to the global war on terror? This study compares two different American newspapers ? the New York Times and the New York Daily News ? and how they framed the war on terrorism in the Middle East from May 2 to May 15 2011. By analyzing the framing in a perspective of the four functions of framing theory: define problems, diagnose causes, make moral judgments and suggest remedies, we found considerable differences in each papers frames.

Institutionellt Ă€gande ? Ägaransvar eller Ă€garinflytande? Det institutionella Ă€gandet har ökat dramatiskt under de senaste Ă„ren, vilket i Sverige lett till mĂ„nga debatter dĂ„ institutionella Ă€gare inte anses utöva vad som benĂ€mns ?Ă€garansvar?, det vill sĂ€ga utöva aktivt Ă€gande. DĂ„ det finns olika sĂ€tt att definiera ?Ă€garansvar? och Ă€garaktiviteter saknas det teorier som kan förklara vad Ă€gare gör nĂ€r de Ă€ger. Av sĂ€rskilt intresse Ă€r fondbolagen, dĂ„ de förvaltar en betydande andel av svenska folkets sparmedel.