Entreprenörskap är ett begrepp i den nya läroplanen vilket ska genomsyra skolan efter ett påbud från regeringen 2009. Den nya läroplanen för gymnasieskolan trädde i kraft med reform år 2011. Entreprenörskap är ett koncept som kan tolkas på olika sätt i skolan. Det kan ha en snäv betydelse i att vara ekonomiskt och syfta att utbilda i hur man driver företag eller en bred i att syfta till företagsamhet där ett flertal olika kompetenser hos eleven ska utvecklas genom undervisningen. Exempel på kompetenser är kreativitet, ansvarstagande och problemlösning.

Sammanfattning Philip Jonsson(2012) ? Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och Lgr 11? Malmö högskola: Lärarutbildningen Uppsatsen är en jämförelse mellan Janusz Korczak och dagens läroplan från 2011. Uppsatsens resultat är att det finns likheter mellan Janusz Korczaks pedagogik och läroplanen för 2011. Här har jag valt att fokusera på tre huvudpunkter: Pedagogik, demokrati och uppfostran. Janusz Korczak strävade efter att engagera barn i samtal, tro på de och ge barnen möjligheter till att tro på sig själva och utvecklas.

Uppsatsen ämnar att behandla och beskriva varför platsen för den nya arenan för Djurgården Fotboll är så viktig utifrån supportrarnas perspektiv och var de anser att den bör ligga. För att nå denna målsättning har jag studerat olika forum för att se hur supportrarna har argumenterat i arenafrågan från 2006 fram till 2011. Jag har utöver detta även kompletterat med två stycken intervjuer med supporteranhängare till föreningen . För att förstå varför platsen för den nya arenan är viktig för supportrarna har jag använt mig av teorier om identitet och hemmet.     Mina resultat av undersökningen visar att det är framförallt de historiska värdena som medför att arenan måste byggas i ett visst område, eftersom supportrarna ser detta området som en del av klubbens och deras egen identitet.Nyckelord: Identitet, Platsidentitet, Djurgården Fotboll, Supporter, Hemmet, Arena Olsson, Niklas (2011) Östermalms IP ? platsens betydelse i planeringsprocessens av en ny arena Kulturgeografi III, Grundnivå, examensarbete för kandidatexamen i kulturgeografi, 15 hp Handledare: Urban Nordin Spåk: Svenska .

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse borde vara av relevans även inom verkstadsindustrin eftersom även industrin kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011. Vidare påvisas ett starkt samband mellan förändringen av produktivitet och förändringen av de två Konradvariablerna vinst per anställd och förädlingsvärde per anställd hos de enskilda undersökningsobjekten.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda de rättsliga förutsättningarna för utsättning av fisk i svenskt sötvatten. Frågor som hur tillståndsregleringen ser ut har angripits med en rättsdogmatisk metod. Fokus har varit på fiskelagen, fiskeförordningen samt Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13). Natura 2000 områden har inte tagits i beaktande i denna uppsats. Utsättning av fisk har en lång historia i Sverige, redan på vikingatiden flyttades fisk från ett vattenområde till ett annat.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bygghantverk, 27 hp, 2011.

Detta  examensarbete  undersöker  skillnaden  i  tre  olika  nybörjargruppers  upplevda flow  då  de  spelat  Magicka  (2011)  med  motståndarantal  som  den  enda  skiljande variabeln.   Undersökningen   baseras   bland   annat   på   Csikszentmihalyis   (1990) flowteori och Caillois (2001) teori om att tävlande slutar vara roligt då det  urartar i kaos.  Syftet  med  examensarbetet  har  varit  att  hitta  när  mest  flow  uppstår  då nybörjare på Magicka (2011) spelar mot  en viss motståndartyp, samt om  detta flow bryts  när  för  många  motståndare  introduceras.  Undersökningen  har  visat  att  nio motståndare har resulterat i betydligt mer flow än tre, medan skillnaden mellan nio motståndare  och  18  har  varit  obetydlig.  Examensarbetet  har  dock  inte  lyckats kvantifiera  var  flow  övergår  till  kaos  med  den  testgrupp  och  motståndartyp  som använts.  Framtida  forskning  skulle  exempelvis  kunna  undersöka  på  vilket  sätt  ett varierande  motståndarantal  skulle  påverka  flow  för  en  mer  erfaren  testgrupp  som spelar mot andra motståndartyper..

Noise in schools can have negative effect on the teaching environment and speech perception. The national Child Environmental Health Surveys (BMHE) conducted in 2003 and 2011 studied how 12-year olds experience their sound environment in school. Results showed that the number of pupils that experience annoyance from noise increased from 2003 to 2011.Aim: The aim of this study was to study how 12-year olds perceive their sound environment in school.Methodology and material: A quantitative questionnaire survey was conducted in the sixth grade at two schools. The questionnaire used included questions from BMHE and self-produced questions. Sixtynine students answered the questionnaire.Results: Over 50 % of the respondents experience annoyance from noise in school several times a week.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Aftonbladet och Expressen framställer händelserna kring Saabs kris och konkurs som skedde år 2011.Teorin och metoden som används i uppsatsen är en retorisk analys. De moment som huvudsakligen ligger till grund för den retoriska analysen är språket och de angreppsvinklar som journalisten använder sig av för att övertyga sina läsare.Materialet består av artiklar från Aftonbladet och Expressen gällande det som har skrivits om Saabs kris och konkurs under år 2011. Urvalet har gjorts genom att välja ut 30 stycken artiklar från de två kvällstidningarna genom att göra ett nedslag varje månad och plocka ut artiklar som lyfter upp viktiga händelser kring krisen.Huvudresultatet är att nyhetsrapporteringen pendlar mycket mellan hopp och förtvivlan. Ena stunden låter det som att allt ska lösa sig och att man inte behöver oroa sig längre medan man nästa stund kan läsa om att nu är slutet nära. Det är helt enkelt en resa som pendlar mycket mellan hopp och förtvivlan..

Den här magisteruppsatsen i kulturstudier är en ideologikritisk analys av Göteborgsstadsplaneringsidelogi mellan 1959 och 2011. Den huvudsakliga frågeställningen är hurskillnaden mellan efterkrigstidens- och dagens stadsbyggandsideologi kan förstås? Med hjälpav Karl Marx värdeteori om kapitalet undersöks de materiella betingelserna förstadsbyggnadsideologins förändrade förhållande.Studien argumenterar för att efterkrigstidens stadsbyggnad helt och hållet anpassades efterden tunga tillverkningsindustrins behov av arbetskraft och infrastruktur. Men också till dentillströmmande arbetarklassens högre krav på levnadsstandard. I analysen av nutidastadsplaneringsideologi pekar studien på förändrade förutsättningar såsom anpassning tillglobal arbetsdelning och ränteorienterat kapital.

Skolan är ett ämnesområde som har debatterats under en längre period i samhället, inte minst har detta kunnat betraktas ske i media. Det har skett en livlig diskussion kring gymnasieskolan och dess teoretiska program och yrkesprogram, där exempelvis programmens utformning och uppdrag har debatterats. Någonting som även har berörts i diskussionerna kring gymnasieskolan och dess program är dess relation till arbetsmarknaden och till högre utbildningsformer, så som universitet och högskola. Inte minst har detta skett den nya gymnasieförordningen, SFS 2010:2039, trädde i kraft under 2011. Detta arbete stävar efter att synliggöra hur media i form av tre tidningar, Skolvärlden, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under perioden från 2011-01-01 till 2012-12-31 har valt att presentera debatten kring de teoretiska och de praktiska yrkesprogrammen i gymnasieskolan i sina artiklar. .

The EU Water Framework Directive has led that management follows the boundaries of natural catchments.The Swedish waters suffer from a nutrient overload that originates mainly from diffuse sources such as agriculture and the subcatchment of Hackstabäcken in Vallentuna Kommun, just north of Stockholm, has been chosen for this study because of its high nutrient load and because it has undergone obvious changes in land use through the years.In this study, the land use in 1902 is compared with the land use in 2011 in order to investigate if it has influenced the ability of the landscape to produce ecosystem services related to nutrient removal. These services will continue to be produced as long as the system is stable and resilient, but when landuse changes and manure from horses increases it will lead to disturbances that can convert a system from one regime in to a completely different one. That will result in loss, or degradation, of ecosystem services such as denitrification, phosphor sedimentation and adsorption, vegetation uptake and infiltration.The results of this study are based upon area calculations of landuse from old maps from 1902 and 2011. Through these maps it becomes clear that the forests in Hackstabäcken, has increased with 170 ha together with an urbanization of 311 ha, at the same time as wetlands and arable land has diminished and lakes has suffered from reductions. Wetlands have been reduced with 76 ha and the ones remaining are of insufficient quality from a nutrient removal perspective.Data from 1902 and 2011 regarding number of horses and bovines indicated a decrease in bovines and an increase in horses.

Syftet med den här uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielärares förståelse av och attityd till användandet av begreppet genus i historieundervisningen på gymnasiet, dels att analysera vad jämställdhetsmålen i gymnasieskolans styrdokument egentligen säger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i två steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lä-roplanen för de frivilliga skolformerna samt ämnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, närlästes och analyserades utifrån en genusteoretisk grund. Därefter intervjuades sex utvalda gymnasielärare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades därefter så att lärarnas genusmedvetenhet och attityd till användan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte säger någonting expli-cit om användandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och läroplanens jämställdhetsdirektiv vilar på en genusteoretisk grund och därmed indirekt kräver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

Arktis är den plats där den globala uppvärmningen är som mest märkbar på hela jorden (Arktiska rådet). Därför är Arktis ett intressant område att studera ur klimatsynpunkt. Enligt Gore (2006) så kan en ökning av jordens medeltemperatur på 1,5 °C leda till att de ekvatoriala områdena får en temperaturökning på 0,5 °C medan temperaturen vid Arktis kan stiga med hela 6 °C. De senaste 30 åren har medeltemperaturen vid Arktis stigit med drygt en grad per decennium (Anisimov, 2007) medan den globala medeltemperaturen för samma period endast stigit med ca 0.15 grader per decennium.Arktis tros ha varit isfritt under en värmeperiod för ca 6000 ? 8500 år sedan (Founder, 2011) men det som är unikt med den aktuella situationen är att avsmältningen går så snabbt.