Syftet med min uppsats Àr att undersöka betydelsen av begreppet situering, sÄ som den formulerats inom feministisk teoribildning, i förstÄelsen av den ekologiska krisen, samt att peka pÄ feminismens roll i en era av global klimatförÀndring. UtifrÄn en mÀngd (eko-) feministiska teorier nÀrmar jag mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vÄr situering. I uppsatsens analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrÄn tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap. I det första avsnittet gör jag en kort utredning av naturbegreppet, i den andra undersöker jag kroppslighetens roll i hur vi relaterar till naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur förstÄelsen av mÀnskliga relationer till det vi kallar naturen, Àr beroende av stÄndpunkt. Dessa underteman, belyser olika men sammanvÀvda dimensioner av hur vi Àr situerade i vÀrlden.

This paper seeks to discern the political factors that determine the results of negotiations in international cooperation. On the one hand, it makes a contribution to the broader theoretical debate on international regimes by combining regime theory and theories on globalisation into an integrated framework for the analysis of international policy results, or in this case treaties (theoretical objective). More generally, globalisation theory will help us understand why it has become important to initiate international cooperation, and regime theory to elucidate how these international cooperations emerge. To many observers, it is the large transnational corporations of the rich North, which have done best out of free trade. Through the huge influence they wield over governments at the WTO (World Trade Organisation), these corporations have won the freedom to move around the globe without restriction, making use of cheap labour, and locating wherever they can best tap into the largest and most lucrative markets.

SammanfattningExamensarbete, turismekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE40E, HT 2011Författare: Christopher Dahl och Benita JohanssonHandledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister BredmarTitel: Dags att hÄllbarhetsredovisa - Polyplank AB, en fallstudie Bakgrund: Studier har pÄvisat att vi överkonsumerar jordens resurser i en allt snabbare takt. En ökad medvetenhet kring dagens miljöproblem har bidragit till att företag i större utstrÀckning aktivt arbetar för en hÄllbar utveckling samt för att ta ansvar i samhÀllet. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) behandlar företags samhÀllsansvar utifrÄn tre perspektiv; miljömÀssigt, ekonomiskt och socialt. Arbetet inom dessa omrÄden presenteras av mÄnga stora företag idag i en hÄllbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) Àr den organisation som bistÄr med riktlinjer för upprÀttning av den hÀr typen av redovisningar. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad GRI:s riktlinjer och rÄdande begrepp sÀger om hÄllbarhetsredovisning samt att utifrÄn vÄrt fallföretag Polyplank AB:s förutsÀttningar rekommendera lÀmpligt innehÄll i en eventuell hÄllbarhetsredovisning. Metod: VÄrt fallobjekt, Polyplank AB, Àr ett företag som verkar inom tillverkningsbranschen och utmÀrks genom deras miljövÀnliga produkter.

För att ha möjlighet att anvÀnda lastfartyg mÄste det finnas hamnar. Hamnens uppgift Àr att vara den sammankopplade lÀnken mellan sjötransporter och landtransporter. Syftet med denna studie Àr att titta pÄ svenska hamnar och belysa de faktorer som pÄverkar hamnarnas utveckling. Med en ökad global handel och effektivare transporter Àr det viktigt att hamnen följer med i den utveckling som sker.Denna kvalitativa studie handlar om GÀvle Hamns och Stockholms Hamns utveckling. Dessa skiljer sig Ät dÄ GÀvle Hamn utvecklar godstrafiken och Stockholms Hamn i huvudsak utvecklar passagerartrafiken.

Det hÀr arbetet handlar om den globala handeln med Liquefied Natural Gas, LNG.LNG Àr naturgas som har gjorts flytande och bestÄr till mer Àn 90 % av metan. Sedanden första kommersiella transporten Àgde rum Är 1959 har den globala handeln avLNG ökat. Mellan 1980-2011 ökade den globala handeln av LNG med nÀra 1000 %.Under samma tidsperiod har den globala kÀnda naturgasreserven ökat med mer Àn150 %. Antalet exportörer och importörer av LNG förutspÄs att öka i framtiden ochunder 2010 kondenserades ca 10 % av vÀrldens totala utvinning av naturgas för attexporteras i form av LNG. Focus i det hÀr arbetet har lagts pÄ att kartlÀggaimporterande och exporterande lÀnder samt rederier som sköter sjÀlva sjötransportenav LNG.En kartlÀggning har gjorts med syfte att beskriva samt förklara den globala handelnmed LNG.

This Master of Science thesis was completed at the Department of Machine Design at the Royal Instituteof Technology in Stockholm in collaboration with Lund Faculty of Engineering, LuleÄ University ofTechnology and Stanford University. At Stanford University a global product development project wasrealized as part of the course ME310. The project was initiated by the American company ImmerseGlobal whose vision was to develop a new type of Atmospheric Water Generators, a machine that absorbsthe moisture in the air and via a water system transforms it to pure drinking water. The project was partlyfinanced by the Product Innovation Engineering program, a Swedish research and development programfor increased innovation capability in organizations.In parallel with the global project in the ME310 course the product development process was studied inorder to compare it with a product development course at the Royal Institute of Technology, IPU. Thetwo courses are similar to each other in several aspects.

I och med att globalisering ökar i vÀrlden, kan det vara av vikt för företag att se över sitt ar-bete med frÄgor som gÄr under begrepp sÄ som Global Compact och Corporate Social Re-sponsibility (CSR) samt att ha kunskap i hur samarbete kan ske pÄ olika nivÄer i företaget med hjÀlp av Non Governmental Organizations (NGO). Denna uppsats har valt att tolka be-greppet CSR utifrÄn de tio principerna i FN:s Global Compact. NÀr ett företag arbetar enligt dessa principer stÀlls krav pÄ rapportering av hur principerna tillÀmpas och vilka effekterna blir, vilket skapar goda normer för hur andra företag bör arbeta med dessa frÄgor. Det finns olika sÀtt att mÀta detta arbete pÄ.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur företag i Sydafrika arbetar och agerar vad gÀller frÄgor relaterade till CSR. För att uppfylla syftet stÀlldes följande frÄgor; pÄ vilket sÀtt arbetar företag i Sydafrika med frÄgor som omfattas av begreppet CSR samt vilka Àr de frÀms-ta hindren för att Sydafrikanska företag skall kunna fortsÀtta implementera CSR i sin verk-samhet? En kvantitativ studie med kvalitativa inslag har genomförts.

The aim of this research is to examine the Göteborg International Film Festival Fund (GIFFF, 1998?2011) as a part of the festival's overall operations, to provide answers to questions about if/how the Fund can be understood as an expression of the festival's fundamental values, and how the Fund can be recognized within the festival's strategic development. The GIFFF is also discussed in relation to contemporary academic studies that interpret Western film funds for the developing countries ? such as Hubert Bals Fund and Fond Sud Cinéma ? as an expression of Eurocentrism.The investigation is based on the contemporary film festival research, previous academic studies on Göteborg International Film Festival, the festival?s printed material ? such as programs and press releases ? as well as interviews with the former festival director Gunnar Bergdahl, who initiated the Fund, and festival editor Ulf Sigvardson, who ran the Fund during its final years of existence.The conclusions are: The Fund's objectives ? such as to support filmmakers and film schools in the developing countries, and also to screen their films at the festival ? can be seen as a broader interpretation of the vision that was determined by the festival founders, that the festival should be a platform for independent filmmaking and also help screen the films that otherwise would not reach the Swedish audience. Also, the Fund was a significant part of the festival's expansion strategies during the 1990s.

Purpose/Aim: The purpose of this study was to investigate future marketing channels from the perspective of professional marketers.Material/Method: The study is based upon interviews with six professional marketers.Main results: Traditional marketing is not being put aside but needs to be combined with new methods. There are several new and exciting ways to gain attention from the audience, all depending on the purpose of the campaign. Mobile technology is considered upcoming and target group defining is a key issue..

Syftet Àr att utifrÄn GRI:s riktlinjer undersöka ICA:s hÄllbarhetsredovisning samt jÀmföra den med den generella uppfattningen som intressentgruppen leverantörer har om hÄllbarhetsredovisningar.ICA tar GRI:s riktlinjer pÄ stort allvar vid tillÀmpning av dessa vid upprÀttandet av sin hÄllbarhetsredovisning. Leverantörernas intresse pÄverkar ett flertal resultatindikatorer som ICA inte har definierat som resultatindikatorer valda utifrÄn leverantörernas intresse..

The society today, reflects a high welfare, where the human being has a better financial position than before. This has generate that more money is spend on pleasure and events. A result of that can be the development of a new line of business; The industry of experience.This kind of branch is fast growing in the Swedish labour market. The characteristics of this branch are, depending of trends, continuous variations and integrated education.A new phenomenon within this branch is ?Centre of experience?.

Continuous improvement is one of five principles in General Motors ? Global Manufacturing System (GM-GMS). GM-GMS has been used by Saab Automobile AB since 2003 and is a central component for realisation of GM?s vision. Internal audits have discovered problems with one of the tools, practical problem solving (PPS), which needs to be improved.

Arktis Àr den plats dÀr den globala uppvÀrmningen Àr som mest mÀrkbar pÄ hela jorden (Arktiska rÄdet). DÀrför Àr Arktis ett intressant omrÄde att studera ur klimatsynpunkt. Enligt Gore (2006) sÄ kan en ökning av jordens medeltemperatur pÄ 1,5 °C leda till att de ekvatoriala omrÄdena fÄr en temperaturökning pÄ 0,5 °C medan temperaturen vid Arktis kan stiga med hela 6 °C. De senaste 30 Ären har medeltemperaturen vid Arktis stigit med drygt en grad per decennium (Anisimov, 2007) medan den globala medeltemperaturen för samma period endast stigit med ca 0.15 grader per decennium.Arktis tros ha varit isfritt under en vÀrmeperiod för ca 6000 ? 8500 Är sedan (Founder, 2011) men det som Àr unikt med den aktuella situationen Àr att avsmÀltningen gÄr sÄ snabbt.

Jag har i denna uppsats genomfört de empiriska studierna vid AstraZeneca i Lund. Personerna som intervjuades arbetade i olika former av virtuella team, med kollegor sÄvÀl inom Sverige som utomlands. Genom den snabba tekniska utvecklingen under senare Är har det uppstÄtt nya möjligheter för mÀnniskor att kommunicera med kollegor som Àr fysiskt placerade utanför det lokala kontoret. Samtidigt Àr mÄnga företag verksamma pÄ global basis i likhet med det undersökta företaget AstraZeneca. I mitt uppsatsarbete har jag haft för avsikt att undersöka vilka faktorer som Àr sÀrskilt betydelsefulla för att fÄ ett vÀl kommunicerande och fungerande virtuellt team.

Globalisering Ă€r ett ord pĂ„ allas lĂ€ppar och i globaliseringens spĂ„r följer ett behov av globala ledare. En global ledare Ă€r en person som behĂ€rskar förmĂ„gan att hantera personal av olika nationaliteter, kulturer och team som befinner sig i olika vĂ€rldsdelar.Sony Ericsson, ett "joint venture" företag i mobiltelefonbranschen, tog kontakt med pedagogiska institutionen pĂ„ Lunds Universitet för att fĂ„ utomstĂ„endes syn pĂ„ globalt ledarskap. Inom detta omrĂ„de har vi valt att fokusera pĂ„ "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frĂ„gor och hur detta kan leda till organisatoriskt lĂ€rande.VĂ„r undersökning har utförts med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer av ledare pĂ„ olika nivĂ„er som alla har konfronterats med utmaningen att leda team i en global organisation.Alla har svĂ„rt för att finna den gemensamma vĂ€rderingen för vad som krĂ€vs av globala ledare inom Sony Ericsson. De saknar ett verktyg för "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frĂ„gor. Även HR avdelningen vill ha gemensamma vĂ€rderingar nĂ€r det gĂ€ller vad som krĂ€vs av globala ledare.