Sök:

Sökresultat:

16408 Uppsatser om Läromedel i svenska - Sida 50 av 1094

Nyanl?nda ungdomars skrivutveckling i svenska som andraspr?k ? en unders?kning i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Gymnasisters argumenterande texter : JÀmförande analys av elevtexter i svenska som andrasprÄk 1 och svenska 1

SammandragUndersökningen behandlar hur inlÀrare i svenska som andrasprÄk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. LÄngt ifrÄn att vara marginella, felaktiga uttryck, Àr bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastÀn dessa kan vara diffusa och svÄrinringade.En enkÀt genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmÄlssvenska, sv1, dÀr eleverna fick bedöma tio meningar dÀr verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansÄgs av informanterna som anvÀndbar, vardaglig och talsprÄklig, sÀrskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansÄgs studiens meningar som dÄlig svenska, men frekvensen av elever som ansÄg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ÀndÄ anvÀnder liknande meningar.Svas-inlÀrarna uppvisade en större osÀkerhet kring bruket jÀmfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvÀndning. OsÀkerheten rör snarare kÀnslan för huruvida uttryckssÀttet Àr korrekt eller inte..

FlersprÄkig elev i ensprÄkig skola? - ur ett lÀrarperspektiv

Denna uppsats handlar om hur lÀrare resonerar om undervisning i klasser med flersprÄkiga elever och hur de resonerar kring flersprÄkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmÄlslÀrarna. VÄrt syfte med denna studie har varit att komma lite nÀrmare pÄ undervisningen av flersprÄkiga elever och belysa detta ur ett lÀrarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lÀrare i tre olika skolor. Samtliga lÀrare i vÄr undersökning ser flersprÄkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. FlersprÄkighet i skolan ses av lÀrarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger lÄngt efter i utvecklingen av det svenska sprÄket. Trots de positiva stÀllningstagandena frÄn lÀrarnas sida om modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄl och svenska som andrasprÄksundervisning, framkommer det i vÄr studie att det ?typiska? Àr att vara ensprÄkigt eftersom studien visar att det rÄder dÄligt samarbete med modersmÄlslÀrare, brist pÄ kompetenta svenska som andrasprÄkslÀrare och obefintligt flersprÄkig undervisning..

Svenskt ledarskap i Spanien : en studie av ledarskapstil i en kulturellt olik situation.

Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemslÀnderna i den Europeiska Unionen pÄgÄr inom en mÀngd omrÄden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat pÄ en stor variation mellan ledarskap i Europeiska lÀnder, samtidigt som andra studier pÄvisar att nationell kultur tycks ha inverkan pÄ ledarskap. TvÄ lÀnder inom EU som skiljer sig avsevÀrt Ät med avseende pÄ kultur Àr Sverige och Spanien. Det blir dÄ intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som Àr prÀglad av den svenska kulturen i sitt sÀtt att leda, antar i Spanien. PÄverkar den spanska kulturen svenska ledare, och sÄ fall hur mycket och pÄ vilket sÀtt? Syfte: Syftet Àr att bidra med förstÄelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha pÄverkat ledarskapsstilen.

90-talistens arbetsvÀrderingar. En studie om framtidens svenska arbetskraft.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med en utökad kunskap kring generation Y, som definieras som bestÄende av 80- och 90-talister, och deras arbetsvÀrderingar. Genom att undersöka vilka arbetsvÀrderingar svenska 80- och 90-talister besitter diskuteras begreppet generation Y och om dessa bÄda grupper kan betraktas som enhetliga gÀllande arbetsvÀrderingar. En enkÀtundersökning genomfördes bland svenska högskolestudenter. UtifrÄn resultatet av denna samt ett teoretiskt underlag har vi gett förklaringar till 90-talisternas syn pÄ arbetsvÀrderingar. Denna syn har sedan jÀmförts med enkÀtresultatet med avseende pÄ 80-talister för att dÀrefter jÀmföras med tidigare kunskap om 80-talisternas arbetsvÀrderingar.

Hur gÄr det till att lÀra svenska? : En studie om svenska som andrasprÄksinlÀrares talade sprÄk

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka morfologiska och syntaktiska strukturer i det svenska sprÄket som stÀller till problem för de som lÀr sig svenska som ett andra sprÄk. Den undersöker ocksÄ om inlÀrningsgÄngarna ser lika ut för inlÀrare med olika modersmÄl, eller om det gÄr att se nÄgon pÄverkan frÄn sprÄket som inlÀraren har med sig i bagaget. Metoden som anvÀnds Àr samtal tillsammans med fem informanter som studerar svenska pÄ en gymnasieskola i Sverige. TvÄ informanter har arabiska som modersmÄl och tre informanter har thailÀndska som modersmÄl. I dessa samtal har bÄde antalet rÀtta och felaktiga morfologiska och syntaktiska strukturer rÀknats.

"Ett svart datum för yttrandefriheten" - En dokumentanalys av svenska mediers kartlÀggning av terrordÄdet i Paris

UtifrÄn den dödliga attacken som Àgde rum mot tidskriften Charlie Hebdo i januari 2015 har en dokumentanalys av svenska mediers bevakning av hÀndelsen genomförts. UtgÄngspunkten i arbetet Àr Cohens moralpanikbegrepp. FrÄgorna som stÀlldes var hur bevakningen av attentatet sÄg ut, om konceptet för moralpanik kan appliceras pÄ den svenska mediebevakningen, samt vilken definition som ligger till grund för mediernas rubricering av dÄdet som en terrorattack. Resultaten visar att attentatet Àgnades mycket utrymme i den tryckta pressen, dock med vissa interna skillnader i innehÄllet, samt att delar av moralpanikbegreppet gÄr att applicera pÄ mediebevakningen. Det framkom Àven att media inte följer lagstiftarens definition dÄ dÄdet rubricerades som en terrorhandling..

Bojkotta Hitlerolympiaden! Bojkottkampanjen 1936 som praktik

Uppsatsen stÀller frÄgan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill sÀga som ett sammanhang dÀr betydelser skapades genom mÄnga mÀnniskors samverkan. Syftet Àr att visa pÄ en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförstÄndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..

Identitet, profil och image i modets stÀndigt förÀnderliga vÀrld.

Problembakgrund: I modets förÀnderliga vÀrld, med nya trender varje sÀsong, kan det vara svÄrtför svenska modeföretag att skapa sig en lÄngsiktig stark position pÄ den svenskamodemarknaden. Tre företag aktiva pÄ den svenska modemarknaden har valts ut för attundersöka hur de arbetar med identitet, profil och image för att behÄlla sin position pÄmarknaden.Problemformulering: Hur arbetar de utvalda svenska modeföretagen med identitet, profil ochimage?Syfte: Att bidra till förstÄelse om hur svenska modeföretag kan arbeta med sin identitet, profiloch image för att hÄlla sig kvar pÄ marknaden.Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom djupintervjuer med de tre svenskamodeföretagen Rodebjer, Brixtol och Uniforms for the dedicated. Parallellt har sekundÀrdataanalyserats för att bidra till en djupare förstÄelse och en objektivare syn pÄ företagen.Resultat/Slutsats: Det Àr ett stÀndigt samspel mellan identitet, profil och image. DÀr identitet Àrvem du Àr, profil vem du vill vara och image hur du uppfattas.

Svenska chefer - internationaliserade i förestÀllningen?

Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna internationaliseras för att uppnÄ ökad interoperabilitet med andrasamarbetspartners vÀpnade styrkor. Syftet med uppsatsen Àr att bedöma om svenska chefer uppfattarbetydelsen av centrala element inom militÀrteorin pÄ liknande sÀtt som utlÀndska chefer.Först introduceras teori om manöverkrigföring, som utgör grunden för Sverige och NATO/EU-lÀnder iallmÀnhet. Ett analytiskt verktyg skapas för att analysera inslag av manöverkrigföring. I resultatanalysenbesvaras först fyra delfrÄgor om graden av manöverkrigföring i doktriner och respondenters egnabeskrivningar samt hur cheferna uppfattar olika principer och funktioners relativa betydelse i olika typer avfredsfrÀmjande operationer.De enskilda resultatslutsatser som dras Àr att utlÀndska chefer vÀrderar överraskning högre ifredsframtvingande operationer Àn vad svenska chefer gör. Samma förhÄllande gÀller ocksÄ rörlighet ifredsbevarande operationer, medan svenska chefer vÀrderar skydd signifikant högre Àn utlÀndska ifredsbevarande operationer.

FörbÀttras borgenÀrsskyddet om lagstiftningen gÀllande tvÄngslikvidation pÄ grund av kapitalbrist förÀndras? En komparativ studie av svensk och engelsk reglering belyst ur ett rÀttsekonomiskt perspektiv.

I uppsatsen ifrÄgasÀtts den svenska lagstiftningen gÀllande tvÄngslikvidation pÄ grund av kapitalbrist enligt 25:13-20a ABL. Lagstiftningen utreds utifrÄn det medansvar som kan ÄlÀggas styrelsen vid kritisk kapitalbrist och de krav pÄ agerande frÄn styrelsens sida som lagstiftningen stÀller. Uppsatsen fokuserar pÄ hur lagstiftningen pÄverkar borgenÀrsskyddet och borgenÀrernas intresse av att fÄ sina fordringar betalda. Som alternativ till den svenska lagstiftningen presenteras den engelska regleringen som kontrollerar styrelsens agerande vid kapitalbrist i aktiebolag, section 214 IA, ?wrongful trading?, samt den engelska ?common law?.

UtlÀndska studenter : Vilka samhÀllsekonomiska effekter kan motivera att deras utbildning i Sverige subventioneras?

De senaste Ären har det förts en debatt i Sverige om utlÀndska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter.Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om externa effekter syftar denna uppsats till att svara pÄ vilka effekter av utlÀndska studenter som, ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berÀttiga att det svenska samhÀllet subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta Àr externa, som gynnar svenska samhÀllet och dÀrmed skulle kunna berÀttiga subventioner. Den viktigaste Àr att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige..

"Man mÄste bli helt svensk för att hitta nÄgonting" : Om myndigheters webbplatser ur ett andrasprÄksperspektiv

Sammanfattningen Àr skriven pÄ lÀttlÀst svenska. Denna uppsats handlar om hur svenska myndigheters webbplatser fungerar för personer med annat förstasprÄk Àn svenska. Denna mÄlgrupp kallar jag för ?andrasprÄkslÀsare?. Jag undersöker vilka förenklingar som fungerar för andrasprÄkslÀsare och om andrasprÄkslÀsare vÀljer lÀttlÀsta texter.

GrannsprÄksundervisning, ett uppnÄtt mÄl? : En studie om lÀrares prioritering i svenskundervisning pÄ högstadiet

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka dÄ det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehÄller ett urval pÄ 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har anvÀnts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och tvÄ olika rÀntefonder. UtifrÄn historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.

Den svenska aktiemarknadens beroende av makroekonomin i Tyskland och USA

Bakgrund: Dagligen diskuteras utlÀndsk makroekonomiska data i svensk media, dÀr förvÀntningarna pÄ utvecklingen av dessa sÀtts i sammanhang med utvecklingen pÄ den svenska börsen.Syfte: MÄlet med den hÀr studien var att utröna i hur stor utstrÀckning denna information kan anses vara betydande för en aktieinvesterare med kapital pÄ den svenska börsen. HÀnsyn togs Àven till börscykler samt varierande tidsperioder.Genomförande: Med grund i the Arbitrage Pricing Theory genomfördes multipla regressionsanalyser, med det svenska indexet OMXS30 som beroendevariabel. Undersökningarna baserades pÄ mÄnadsdata för perioden april 1991 till och med augusti 2006. Den makroekonomiska datan försköts dÀrtill en period för att ta hÀnsyn till variablernas eventuella fördröja effekter pÄ Stockholmsbörsen.Resultat: Integrationen mellan börserna visade sig ha ökat över tiden, med undantag för extraordinÀra perioder som IT-boomen, dÀr makroekonomiska fundamentaldata istÀllet slÄs ut. En positiv utvecklingen av lÄngrÀntan samt konsumentförtroendet i USA tyder pÄ en samtida börsuppgÄng i Sverige.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->