Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ vad begreppen individualiserad resp.individuell matematikundervisning betyder för olika lÀrare. Vi Àr ocksÄ intresserade av att fÄ veta i hur stor utstrÀckning de individualiserar sin undervisning, om de Àr nöjda med detta och om graden av individualisering skiljer sig Ät mellan de olika Ärskurserna.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort en enkÀtundersökning med lÀrare frÄn olika Ärskurser dÀr vi stÀllt frÄgor som Àr relaterade till vÄrt syfte.Resultatet visar att de flesta lÀrare har en klar bild av vad individualisering betyder. Det visar sig ocksÄ att det finns ett stort intresse och en stor vilja att arbeta med individualisering av matematik trots att det ofta föreligger olika hinder, sÄsom tidsbrist och kunskap..

I studien undersöks om ett laborativt arbetssÀtt pÄverkar 46 elevers intresse och förstÄelse för matematik. Genom enkÀter av flervalskaraktÀr studeras elevernas instÀllning till matematik och hur en bra matematikundervisning ska vara. Genom kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare undersöker vi hur de ser pÄ laborativ matematik och hur de lÀgger upp sin undervisning, DÄ urvalet Àr litet gÀller resultatet endast för studien.Gensvaret pÄ laborationer och praktisk problemlösning tyder pÄ att de flesta uppskattade att arbeta i grupp pÄ ett mer praktiskt och undersökande sÀtt och flertalet kunde ta till sig den nya kunskapen. Om laborativa inslag höjer elevernas kunskapsnivÄ kunde inte pÄvisas under studien. EnkÀtsvaren visar att eleverna ibland finner matematiken lÀtt och ibland svÄr, att vissa avsnitt Àr roliga, medan andra Àr trÄkiga.

Examensarbetet behandlar matteidrott, vilket Àr Àmnesövergripande undervisning inom skolÀmnena matematik och idrott och hÀlsa. DÀr idrotten ska ses som medlet för att nÄ fram till mÄlet som Àr matematiken. Det vill sÀga att examensarbetet handlar om laborativ matematik med kroppen som konkretiserande verktyg.Syftet med examensarbetet Àr att försöka ge ett didaktiskt bidrag genom vilket traditionell matematikundervisning möjligen kan utvecklas. Genom genomförandet av en fallstudie ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka om elevers referensbilder i matematikomrÄdet geometri kan utvidgas genom den matematik de genomför inom Àmnet idrott och hÀlsa.Undersökningens data samlades in genom ett tillvÀgagÄngssÀtt som benÀmns som mixed methods i metodlitteratur, vilket bidrar till studiens tvÄ infallsvinklar. En med intervju för insamling av kvalitativ data och en med enkÀt (matematikdiagnoser) för insamling av kvantitativ data.

I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien Àr att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och dÀrefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frÄgestÀllningar besvarades:1. Hur pÄverkas elevers Äsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.

BAKGRUND: Vi har i vÄr undersökning tagit upp aktuell forskning kring laborativ matematik. Vi har valt att utgÄ ifrÄn konstruktivismen, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ nÄgra pedagogers syn pÄ laborativ matematikundervisning i förskoleklass till Ärskurs 6.METOD: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie, dÀr vi genomförde vÄr datainsamling genom öppen intervju. Det var sex pedagoger som deltog i vÄr undersökning.RESULTAT: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna ser stora fördelar med laborativ matematik för elevers inlÀrning av matematik. Pedagogerna anser att eleverna lÀr bÀttre dÄ de fÄr möjlighet att anvÀnda alla sina sinnen, de fÄr ökad förstÄelse nÀr matematiken Àr kopplad till deras vardag och intresset för matematik ökar nÀr de har rolig. Resultatet av undersökningen visar ocksÄ pÄ att det fanns mer laborativ matematik ute pÄ skolorna Àn vi trodde innan men att den typ av undervisning fortfarande kan utvecklas..

Vi har i detta examensarbete genom en enkÀt undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer pÄ gymnasiet i kurs A i matematik pÄ 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgÄng vid tavlan följt av lösning av uppgifter i lÀroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete anvÀnds i liten utstrÀckning. Enligt matematikdelegationens rapport Àr det önskvÀrt att förÀndra dagens situation och det finns Àven en sÄdan vilja inom lÀrarkÄren. Ett stort hinder Àr tidsbrist.

I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det Àr lÀromedlet som styr matematikundervisningen. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur pÄverkar lÀromedel matematikundervisningen? Hur anvÀnder olika lÀrare samma lÀromedel? För att söka svar pÄ dessa frÄgor valde jag att genomföra litteraturstudier, genomgÄng av lÀromedlet Mattestegen samt observationer och intervjuer med fem olika lÀrare som alla jobbar med Mattestegen i Äldersintegrerad verksamhet, Är 4-6. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie, som visar pÄ tidigare forskning om matematikundervisning och lÀrarens roll i matematikundervisningen. Uppsatsen bygger Àven pÄ en empirisk del dÀr lÀromedlet Mattestegen presenteras, observations- och intervjuresultaten redovisas, samt en analys av dessa.

SammanfattningVÄr studie hade för syftet att belysa matematikundervisningen hos ett urval av lÀrare igrundskolan yngre Äldrar för att fördjupa förstÄelsen kring vilka förutsÀttningar som finns förmatematiklÀrare i undervisningen. VÄrt utgÄngsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i matematik kan begrÀnsas om grundlÀggande matematiska kunskaper Àrlabila.Resultaten frÄn de flesta mÀtningarna har visat ett försÀmrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig matematikundervisning Àr för inlÀrning. En varierandematematikundervisning dÀr det diskuteras matematik aktiverar elever och leder till merförstÄelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den hÀr studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer pÄ fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lÀrare och av observationer pÄ tvÄ mellanstadieskolor,sammanlagd tre lÀrare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest pÄ böcker Àr den somÀr minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lÀrare Àr en viktig förutsÀttningför en lyckad undervisning har vÄr studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter lÀromedlen och att det finns ingen gemensam syn pÄ en och samma skola. DelÀrare som kÀnner sig trygga i sin lÀrarroll har börjat förÀndra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfÀllen i vÄra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna Àr mycket merintresserade, kreativa och lÀr sig mer nÀr det finns aktiviteter dÀr de kan uttrycka sig..

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sÀtt att lösa uppgifter pÄverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lÀrare med olika bakgrunder och metoden vi anvÀnde för att komma fram till vÄrt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lÀrarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förstÄelse hos eleverna men klarar inte alltid av det dÄ de sjÀlva saknar tillrÀckliga Àmneskunskaper för detta. UtifrÄn resultatet kunde vi dra slutsatsen att lÀrarnas Àmneskunskaper Àr avgörande för vilka arbetsmetoder de anvÀnder Àven om arbetsmetoderna inte stÀmmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

Datorstöd i matematikundervisning och matematiklÀrande ? att simulera och modellera i problemlösning, handlar om vilka förmÄgor som kan utvecklas och vilka kursmÄl i matematik som kan realiseras i elevernas interaktivitet med programvara för dynamisk geometri. Studien baseras pÄ en lektionsserie som bygger pÄ en problemlösningssituation med GeoGebra som verktyg. Arbetet har en del beröringspunkter med aktionsforskning, men kan nÀrmast definieras som undervisningsförsök. I studien görs ett försök att följa undervisnings- och inlÀrningsprocessen och reflektera över vad som sker.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av för- respektive nackdelar med att anvÀnda sig av skönlitteratur i undervisningen. Vidare vill vi veta hur en sÄdan undervisningsmetod uppfattas ur ett lÀrarperspektiv, frÀmst utifrÄn de frÄgestÀllningar som utgör grunden för denna uppsats.Vi har valt att anvÀnda oss av en enkÀtundersökning för att pÄ ett kvantitativt sÀtt fÄ en bild av nuvarande utstrÀckning av undervisningsmetoden. För att pÄ ett kvalitativt sÀtt undersöka vilka för- och nackdelar de tillfrÄgade lÀrarna ser med anvÀndandet av undervisningsmetoden har vi anvÀnt oss av intervjuer.VÄra intervjuer visade att de tillfrÄgade lÀrarna utgick frÄn att lÀromedelsförfattarna tagit hÀnsyn till styrdokument dÄ de skrev lÀromedlet. Vid val av annat material Àn lÀrobok tas hÀnsyn till den gemensamma kursplanen samt lÀrarnas erfarenhet. LÀrarna angav ett flertal faktorer som de ansÄg pÄverkar elevers motivation t.ex.

SammanfattningMatematikundervisning kan behandlas ur olika aspekter. I examensarbetet Àr matematikhistoria i fokus. Jag har undersökt vissa matematikomrÄden, men inte andra. Jag har ocksÄ förklarat nÄgra logiska behov och intressanta motiv bakom dessa matematikomrÄden. Det nÀmns nÄgra kopplingar mellan matematikhistoria och undervisning ocksÄ.

Det finns ett problem angÄende vilka undervisningsmetoder som ska anvÀndas för att lyckas höja elevers kunskapsnivÄ i matematik. Denna studie görs för att undersöka math trails plats i matematikundervisning och dÄ utifrÄn tre aspekter: de fem förmÄgorna, verklighetsanknytning och motivation. Math trail Àr en promenad dÀr olika uppgifter genomförs lÀngs vÀgen i syfte att upptÀcka matematiken som finns runt omkring oss. Math trail kan ses vara en del av utomhuspedagogiken. PÄ grund av att ingen forskning presenterats inom math trail vÀljer vi dÀrför att lyfta fram forskning kring utomhuspedagogik.