Flera undersökningar visar att ett stort antal elever upplever obehag och oro i samband med matematik och dÀrför fÄr svÄrt att tillgodogöra sig skolans matematikundervisning pÄ bÀsta sÀtt. Denna studie syftar till att belysa nÄgra elevers upplevelser av matematikÀngslan. Genom att lyfta fram elevernas tankar och erfarenheter kan studien förhoppningsvis bidra till en fördjupad dialog mellan lÀrare och elever kring matematikÀngslan. Kanske kan elevernas erfarenheter tas tillvara och anvÀndas nÀr det gÀller att utforma bÄde den fysiska och den undervisningsmÀssiga skolmiljön. Undersökningen Àr en hermeneutisk studie som baseras pÄ intervjuer med sju elever i den svenska grund- och gymnasieskolan. Alla sju informanter har upplevt eller upplever nÄgon form av matematikÀngslan. Enligt denna studie Àr oron för att kÀnna skam i sociala situationer och inför andra mÀnniskor den kanske mest betydande orsaken till matematikÀngslan.

Laborativ matematik har under flera Är varit ett viktigt inslag i min matematikundervisning. NÀr jag skulle göra en undersökning passade det bra att titta pÄ vilka faktorer som pÄverkar inlÀrningen med hjÀlp av laborationer. Vi fick fram faktorerna genom en diskussion i fokusgrupp. Dessa faktorer viktades och betygsattes bÄde allmÀnt för laborationer och efter en laboration vi utförde i klassen. Det jag kan se utifrÄn elevernas betygsÀttning och viktning Àr att de tycker att samarbetet i gruppen och respekten för individens egna tankar Àr det viktigaste.

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ pedagogernas syn pÄ laborativ matematik i undervisningen, om de sÄg en kunskapsutveckling hos eleverna nÀr de arbetade laborativt samt om de sÄg nÄgra fördelar respektive nackdelar med att arbeta med en laborativ arbetsmetod. Resultaten i arbetet kommer ifrÄn tre intervjuade pedagoger. De tre pedagogerna Àr alla ÀmneslÀrare i matematik och undervisar i Àmnet i varierande Ärskurser. Alla tre pedagogerna jobbar med laborativ matematik i nÄgon utstrÀckning. Pedagogerna tyckte att begreppet laborativ matematik var svÄrt att definiera dÄ arbetsmetoden kan innehÄlla mÄnga olika saker.

I denna studie har tvÄ skolor undersökts, tvÄ klasser i Är 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgÄngspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i elevernas resultat pÄ de Nationella proven för Är 5 beroende pÄ vilken typ av undervisning som har bedrivit pÄ respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad Àr matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen sÀger att den borde bedrivas. Studien Àr en kvantitativ studie med en induktiv ansats dÀr t-test har anvÀnts för att analysera differenserna.

Föreliggande studie Àr ett examensarbete pÄ avancerad nivÄ inom grundlÀrarutbildningen F-3 i fördjupningsÀmnet matematik och lÀrande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lÀrare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. SprÄket Àr ett viktigt verktyg under stÀndig utveckling varför vi ansÄg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer anvÀnts som metod. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ grundskolor i södra Sverige.

Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger pÄ en komparativ studie, dÀr jag jÀmfört tvÄ förskolor. Genom att anvÀnda mig av observationer med hjÀlp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de anvÀnds i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsÀttningar hos förskolorna, var det inte sÄ tydlig skillnad mellan lekarna.

Syftet med detta arbete Àr att utforma ett material dÀr matematikundervisningens mÄl och arbetssÀtt tydliggörs för förÀldrarna; detta för att förÀldrarna ska bli mer positiva till undervisningen och dÀrmed pÄverka sina barn positivt. Vi har pÄ tvÄ skolor i södra Sverige genomfört en enkÀtundersökning med 49 elever i skolÄr 4 och deras förÀldrar. Undersökningen visar att förÀldrar inte Àr insatta i matematikundervisningen, att de vill ha mer information om undervisningens mÄl och arbetssÀtt samt hur de kan hjÀlpa sina barns matematik-inlÀrning. Denna information vill de ha i form av brev och trÀffar. Vi har utformat ett material för hur informationstrÀff och ?brev kan lÀggas upp och vad de kan innehÄlla.

Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka effekter ett s.k. upplevelsebaserat lÀrande fÄr pÄ en grupp elever med svÄrigheter i matematik pÄ gymnasieskolan. De tvÄ huvudfrÄgorna som undersökningen söker svar pÄ Àr det upplevelsebaserade lÀrandets effekter pÄ elevernas motivation och dels dess effekter pÄ deras kunskapsbearbetning. Fyra undervisningstillfÀllen har videofilmats och observerats av tvÄ lÀrare enskilt vid olika tillfÀllen. En kort intervju med eleverna har ocksÄ gjorts.Resultatet som den hÀr studien kommer fram till Àr att de tankar som inryms i det upplevelsebaserade lÀrandet verkar gynna olika processer i den matematiska kunskapsutvecklingen som lyfts fram som sÀrskilt viktiga för den hÀr typen av elever pÄ gymnasieskolan med svÄrigheter i matematik..

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka hur elever med begÄvning i matematik undervisas. Uppsatsen redovisar en studie dÀr tvÄ rektorer och fem pedagoger intervjuats utifrÄn frÄgorna: Vilka resurser och vilket stöd ges matematiskt begÄvade elever? Hur undervisas och upptÀcks de? Vilket stöd har lÀrarna i arbetet med dessa elever? Redovisningen av undersökningens resultat visar att majoriteten av pedagogerna saknar kunskap, resurser och stöd för att undervisa matematiskt begÄvade elever. Uppfattningen att undervisningen för matematiskt begÄvade elever bör differentieras pÄ olika sÀtt, ges stöd för i forskning. Dels bör den hastighetsanpassas, dels bör den innehÄlla berikande uppgifter.

I studien undersöks hur lÀrare framstÀlls i sex samtidsrealistiska ungdomsromaner utgivna mellan 1990 och 2003. Syftet med undersökningen Àr att studerar vilken bild av lÀrares ledarskap lÀsaren möter i litteraturen samt att utröna hur lÀrare portrÀtteras. Vid undersökningen av ledarskapet har Blake och Moutons tvÄdimensionella ledarksapsmodell dÀr ledarens intresse för uppgiften samt ledarens intresse för mÀnniskan i gruppen legat till grund för undersökningen. PortrÀtteringen har skett utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Resultatet av studien visar att lÀsare av samtidsrealistisk ungdomslitteratur möter lÀrare i texten som tillÀmpar olika ledarstilar i klassrummet.

Denna studie avhandlar möjligheten att anvÀnda pedagogiska datorspel för att möta dagsfÀrska och framtida behov i matematikundervisningen i grundskolan. Uppsatsens tvÄ frÄgestÀllningar Àmnar att undersöka om datorspelsanvÀndande kan motiveras utifrÄn skolans styrdokument, samt vilka slags hinder som uppstÄr i klassrummet vid ett införande. För att svara pÄ frÄgorna har litteratur och kvalitativa intervjuer med en spelutvecklare och en IT-pedagog anvÀnts. Studien visar datorspel i undervisningen kan medföra positiva effekter pÄ motivation, variation, individanpassning och digitala fÀrdigheter. Att alla dessa omrÄden Àr viktiga delar i undervisningen har stöd i skolans styrdokument. För att anvÀndningen av datorspel skall bli en framgÄng mÄste dock mÄnga omrÄden klaffa.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka argument som finns för gymnasieskolans matematikundervisning, samt hur lÀroplan och kursplaner förhÄller sig till dessa argument. DÀrigenom hoppas jag kunna befÀsta skolmatematiken som sÄdan, men Àven bygga upp en arsenal av argument för att bemöta framtida elevers behov av motivation. För att uppnÄ detta syfte har jag genomfört en litteraturstudie av olika forskares och matematikdidaktikers texter kring argumenten för skolmatematiken och sedan kategoriserat dessa i fyra argumentskategorier. DÀrefter har jag försökt utreda argumentens implikationer i skolverksamheten. Resultaten visar att vissa av argumentskategorierna vilar pÄ en ganska osÀker grund, medan andra Àr vÀl underbyggda.

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett genusperspektiv hitta sÀtt att stÀrka elevers sjÀlvförtroende för att förbÀttra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och dÀrefter genomförs en kvantitativt utformad enkÀt med 73 elever frÄn fyra klasser i Ärskurs ett pÄ NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med Ätta av eleverna och de fyra matematiklÀrarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bÀttre sjÀlvförtroende Àn flickorna och att fler elever med starkt Àn med svagt sjÀlvförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran frÄn sin lÀrare. En handlingsplan utformas för att förbÀttra elevernas sjÀlvförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lÀrares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring hÀndelser som kan pÄverka sjÀlvförtroendet..

Undersökningen handlar om ledarskap och vad som kÀnnetecknar ett pedagogiskt ledarskap bÄde ur ett lÀrarperspektiv och ur ett elevperspektiv. Genom litteratur belyses olika ledarstilar, hur lÀrarrollen har förÀndrats samt definitioner av ett gott ledarskap.  Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad elev och lÀrare ansÄg att ett gott ledarskap innefattar. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med lÀrare dÀr de framhÀver elev ? lÀrare relationer, Àmneskunskaper och hur intagandet av olika ledarskapsroller Àr essentiella delar i ledarskapet. Ur elevernas synvinkel, genom en kvalitativ enkÀt, poÀngteras egenskaper sÄ som snÀll men lite strÀng och omtÀnksamhet samt att en lÀrare ska vara bra pÄ att förklara pÄ olika sÀtt sÄ att alla elever förstÄr vad som krÀvs av dem.

Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.