Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att försöka se om anvÀndandet av Storylinemetoden som ett verktyg i engelskundervisningen ökar motivationen att lÀra sig engelska. Undersökningsgruppen var Äldersintegrerad Är 7?9 och bestod av totalt 74 elever. Vi valde att anvÀnda oss av enkÀter som undersökningsmetod eftersom vi ville fÄ ett brett underlag till vÄr analys av resultatet. Genom enkÀterna ville vi fÄ reda pÄ elevernas instÀllning och motivation till det engelska sprÄket.

Datorn har idag en central roll i vÄrt samhÀlle och det Àr naturligt att skolan tar till sig ny teknik och anvÀnder datorn som ett verktyg för elevernas lÀrande. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning ? IKT i förskoleklass och skola?, har en naturlig roll i lÀs- och skrivinlÀrningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. PÄ sÄ sÀtt har jag fÄtt en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod gÄr till i klassrummet.

Detta projekt, i kursen Examensarbete i teknisk design, produktionsdesign vid LuleÄ tekniska universitet, har utförts pÄ Scania CV AB i SödertÀlje mellan januari och juni 2014. Utöver denna rapport presenterades projektet bÄde vid LuleÄ tekniska universitet och vid Scania CV AB. Fokus i arbetet var att ta fram en metod för riskbedömning avseende hand- och armvibrationer hos handhÄllna verktyg som Àr anpassad för Scanias produktionsverksamhet i Sverige. MÄlet var att Scania pÄ ett enhetligt sÀtt ska ha kontroll över vibrationsexponeringen som arbetstagarna utsÀtts för, i enlighet med kraven frÄn Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2005:15 ? Vibrationer, dÀr insats- och grÀnsvÀrdet Àr 2,5 m/s2 respektive 5,0 m/s2.

Denna rapporten Àr en jÀmförelse av forensiska verktyg, i detta fallet Àr verktygen EnCase och BackTrack. Vi kommer i den hÀr rapporten att jÀmföra vissa utvalda verktyg som representeras i bÄda programmen, och analysera resultatet av detta. Analysen och jÀmförelsen kommer dÀrefter ligga till grund för om man kan fÄ fram lika bra resultat med ett open-source program som med ett program man betalar för. Vi kommer att utföra analysen genom att anvÀnda en bevisfil och utföra tester pÄ den i bÄde BackTrack och EnCase. Resultatet kommer att diskuteras och presenteras i denna rapport.För att fÄ fram bÀsta möjliga resultat kommer vi Àven att intervjua vissa utvalda personer med erfarenhet utav att arbeta med dessa program, för att fÄ fram deras synpunkter.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att försöka förstÄ hur unga kvinnor upplever att ha ett digitalt jag pÄ den sociala medieplattformen Facebook. För att fÄ en förstÄelse av deras upplevelse har jag valt att dela upp teoriavsnittet i tvÄ större delar. Den första delen syftar pÄ att förklara konsekvenserna av att leva i en vÀrld som prÀglas av medier. UtgÄngspunkten ligger i McLuhans vÀlkÀnda begrepp ?The medium is the message? (1964/2001) för att förstÄ hur de nya sociala medierna blir en förlÀngning av den egna fysiska kroppen och Thompsons interaktionstyper (1995/2001).Det andra teoriavsnittet behandlar hur man kan försöka förstÄ mÀnniskors upplevelse av att leva i en vÀrld som prÀglas av medier.

Vi har valt att göra ett konstnÀrligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.VÄrt mÄl Àr att undersöka hur processen sÀtter igÄng olika förmÄgor för att inhÀmta kunskaper.VÄr litteraturstudie baserar sig pÄ olika omrÄden inom vetenskap, konst och filosofi.Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemstÀllning utan att fÄ med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela mÀnniskor.VÄrt tillvÀgagÄngsÀtt för att nÄ mÄlet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som Àr ett artisktiskt sÀtt att montera in olika föremÄl till en insiktsfull helhet.Vi har Àven sammankopplat vÄrt KU och vÄr utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper fÄr ett större vÀrde och att vi bÀttre minns relationerna till verkligheten genom att anvÀnda oss av estetiska verktyg..

Denna uppsats bygger pÄ intervjuer med sju kvinnor som deltagit i ett utvecklingsprogram utformat för kvinnor med ambition att göra karriÀr. Företag bör satsa pÄ anstÀlldas karriÀrutveckling dÄ det ökar individernas vÀlmÄende och ger konkurrensfördelar. Syftet var att se vilka faktorer som bidrar till eller hindrar personlig utveckling samt se pÄ vilket sÀtt utvecklingsprogrammet kan medverka till kvinnors personliga ledarskap och karriÀrutveckling. FrÄgestÀllningen löd: Upplever kvinnor att personligt ledarskap Àr ett bra verktyg för att utvecklas i sin karriÀr? Resultatet visade att kvinnorna genom utvecklingsprogrammet upplevde ökad kontroll över sina liv vilket hjÀlpt dem definiera och uppnÄ karriÀrmÄl.

AbstraktSyftet med mitt arbete var att undersöka hur medvetna pedagoger i förskolans verksamhet arbetar. Vet de alltid varför de gör det de gör, och speciellt hur medvetna Àr dem nÀr de anvÀnder sig av musik som pedagogiskt verktyg.För att komma fram till resultatet bestÀmde jag mig för att följa fyra pedagoger en hel arbetsdag och gjorde videoobservationer. Dessutom genomförde jag kvalitativa djupintervjuer för att knyta ihop pedagogernas handlande och intervjusvar. Vid intervjuarna fick pedagogerna se filmsekvenser och fick dÀrefter frÄgan, varför de gjorde som de gjorde.I mitt arbete jÀmförde jag mina resultat frÄn undersökningen med vad det sÀgs i litteraturen.Det framkom i det slutgiltiga resultatet att pedagogerna Àr medvetna om sitt handlande och bemöter barnen pÄ ett professionellt sÀtt..

Den forskningsgrupp som vid Högskolan i Skövde bedriver forskning om neurala nÀtverk, har nyligen köpt in en ny berÀkningsmaskin, dedikerad för simuleringar av dessa neurala nÀtverk. Maskinen Àr en Sun Enterprise 4000, en MIMD-maskin med 6 st UltraSparc CPUer.Det finns behov av nya verktyg, som underlÀttar utveckling av ANN modeller till denna maskin, och som dessutom utnyttjar maskinens parallellitet. Detta verktyg ska uppvisa sÄ god prestanda som möjligt. I denna rapport studeras förutsÀttningarna för ett sÄdant verktyg.Av de tÀnkbara metoder som kan anvÀndas för att parallellisera en nÀtverksimulator, Àr troligtvis epokbaserad parallellisering den som ger högst prestandaökning pÄ en MIMD-maskin. Detta beror pÄ att den inte krÀver lika tÀta synkroniseringar som exempelvis en neuronbaserad parallellisering.En implementation av den epokbaserade metoden har skett, bÄde med och utan parallelliserad summering av viktförÀndringar.

Digitala kompetensportföljer ökar i popularitet och deras anvÀndningsomrÄde har under de senaste Ären ökat. En digital kompetensportfölj kan demonstrera en individs framsteg, prestationer och hjÀlpa till att visa upp hur vÀl en student behÀrskar den kompetensen som krÀvs inom ett visst yrkesomrÄde. Forskning pekar pÄ att designkompetens och designförmÄga Àr nÄgonting som Àr svÄrt att fÄnga samt förmedla dÄ en stor del av en designers designprocess genomförs inne i huvudet pÄ designern. Jag har genom en kvalitativ studie, intervjuat olika roller gÀllande deras tankar om hur designkompetens kan utvecklas och synliggöras. Studien resulterade i riktlinjer hur en digital kompetensportfolio kan stödja utveckling och synliggörande av designkompetens..

Vid presentation av ett gestaltningsförslag Àr det viktigt att ge betraktaren en tydlig och lÀttlÀst bild av förslagets intentioner och innehÄll. För detta syfte finns olika illustrationstekniker att nyttja. Dessa ger bilder med olika karaktÀr, varför de passar för att fÄnga och förmedla olika delar av ett motiv. PÄ arkitektkontoren rÄder dock tidsbrist, varför det kan vara svÄrt att utveckla en skicklighet i flera olika illustrationssÀtt under arbetstid. En effekt kan dÄ bli att den teknik som man Àr mest bekvÀm med alltid vÀljs.

Detta examensarbete handlar om hur ekosystemtjÀnster kan anvÀndas i planeringen och utvecklingen av urbana landskap. EkosystemtjÀnster Àr de fördelar som vi mÀnniskor fÄr direkt och indirekt av naturen. I arbetet identifieras och utvÀrderas urbana ekosystemtjÀnster pÄ ett kommunalt utvecklingsprojekt som ska exploateras för handel och bostÀder, frÄn öppen jordbruksmark. MÀnniskan Àr beroende av jordens ekosystem och de tjÀnster de genererar, men mÀnniskan har i allt snabbare takt och i högre grad pÄverkat ekosystemen och cirka en tredjedel av jordens ekosystemtjÀnster Àr idag hotade eller överutnyttjade (MA 2003). En bidragande orsak till detta Àr den intensiva urbaniseringen och dÀrför Àr det viktigt att ta hÀnsyn till ekosystemtjÀnster vid samhÀlls- och landskapsplanering.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka ett specifikt arbetssÀtt som pedagoger kan anvÀnda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjÀlp av uterummet, dvs hur man som pedagog kan anvÀnda skoltrÀdgÄrden som ett pedagogiskt verktyg. Arbetet utgÄr ifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagogerna med en skoltrÀdgÄrd som ett pedagogiskt redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom pedagogernas val att anvÀnda sig av skoltrÀdgÄrden som ett pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skoltrÀdgÄrden? De metoder som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningarna Àr dels kvalitativa intervjuer med pedagoger som i nÄgon form arbetar med en skoltrÀdgÄrd i sin undervisning och dels en kvantitativ enkÀt stÀlld till eleverna som pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen bestÄr av fem pedagoger som arbetar pÄ tre olika kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan Äldrarna 6 ? 12 Är.