Sökresultat:
335 Uppsatser om Lärarnas tidning - Sida 5 av 23
Manligt och Kvinnligt ? En studie av livsstilsmagasinens omslag
I denna uppsats analyseras de tvÄ tidningarna Glamour och King Magazine för att se till hurgenusrepresentationen syns pÄ dess omslag och om det finns nÄgra eventuella likheter ochskillnader mellan en tidning riktad till kvinnor (Glamour) och en tidning riktad till mÀn(King).Syftet med analysen Àr att se till de olika budskapen för genusrepresentation samtidigt somsyftet Àr att undersöka de olika stereotyper som finns kring mÀn och kvinnor i dagenssamhÀlle och jÀmföra dessa mot omslagen för tidningarna.Studien innehÄller teorier frÄn bland annat R.W Connell och hans förestÀllningar kring blandannat den hegemoniska maskuliniteten, men ocksÄ övriga teorier kring genusrepresentationfrÄn personer som bland annat Gunilla Jarlbro, Eva-Lena Hedvall och David Gauntlett.Studien bygger i sin analys pÄ en retorisk modell med fokus pÄ omslagens kompositionmellan bland annat text och bild.Resultatet visar pÄ en stereotypifiering av mÀn och kvinnor för tidningsomslagen, dÀr kvinnorförefaller som underordnade i sin representation medan mÀnnen besitter stor makt vilket visarsig i form av en jÀmförelse. Detta överensstÀmmer med teorierna kring de olika ideal somförekommer kring mÀn och kvinnor..
Kollegialt utvecklingsarbete i h?gre utbildning. Aktionsforskning om etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik
Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.
Idrottsl?rares planering f?r elever med olika idrottsbakgrunder ? strategier och tillv?gag?ngss?tt : En kvalitativ studie om strategier och tillv?gag?ngss?tt
Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.
Anden nu och dÄ : En jÀmförande studie av pneumatologin i Kyrkans Tidnings Eftertanke och pneumatologin i Luthers lilla katekes och Luthers stora katekes
The purpose of this essay is to analyse and compare pneumatology in Eftertanke in Kyrkans Tidning, in a Swedish evangelical Lutheran context, with pneumatology in Luthers Small Catechism and Luther's Large Catechism. Through a descriptive, inductive and hermenutical approach the essay intends to answer two main questions regarding how these sources 1) describe the character features and 2) the function of the Spirit. The conclusions of this essay show that the character features of the Spirit in Eftertanke differ from the catechisms in describing the Spirit with words connected to nature and life, while the catechisms only describe the Spirit as holy. The discussion that follows implies that the Spirit in the catechisms is depicted as more personal whereas Eftertanke depicts the Spirit more as an impersonal force. There are similarities in how both the catechisms and Eftertanke depict a dialectic relationship between human beings and the Spirit. However, they differ in function: in Eftertanke the Spirit is foremost a giver of life and a creator of positive emotions as well as a giver of guidance, while in the catechisms the Spirit is foremost a sanctifier.
FrÄn politisk arena till lokal marknadsplats. En studie av innehÄllet i den borgerliga landsortspressen 1927-2007
Titel: FrÄn politisk arena till lokal marknadsplats: En studie av den borgerligalandsortspressens lokala innehÄll 1927-2007Författare: Diana JacobssonKurs: PÄbyggnadskursen, Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Monika Djerf-PierreTermin: VÄrterminen 2008Syfte: Studien avser att besvara frÄgan vad som fokuseras i landsortspressens lokalarapportering och hur utvecklingen rörande det lokala innehÄllet har sett ut under perioden1927-2007Metod: Etnografisk, kvalitativ textanalysMaterial: De lokala morgontidningarna Barometern, BorÄs Tidning, Jönköpings-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Sundsvalls Tidning, utgÄvan den första onsdagen i februari vart tionde Är 1927-2007, nio nummer av varje titelHuvudresultat: De lokala nyheterna i den borgerliga landsortspressen har utvecklats ? frÄnatt under den första halvan av 1900-talet bestÄ av korta notiser som befinner sig i skuggan avartiklar som behandlar internationella och nationella hÀndelser ? till att tydligt domineratidningarnas innehÄll. Varje tidnings texter Àr pÄ ett mÀrkbart sÀtt en produkt av sin tid.UtifrÄn hur innehÄllet har förÀndrats under den undersökta perioden menar jag att tidningarnahar gÄtt frÄn att vara ett partipolitiskt organ med ?global? blick och vÀrldshÀndelser i fokus ?till att bli en produkt med en uppsjö av oförargliga lokala nyheter som verkar i marknadens tjÀnst..
VÀlkommen till förorten En undersökning av VLT:s skildring av stadsdelen RÄby
De som skriver om förorterna Àr ofta inte de som kommer dÀrifrÄn. De har mÄnga gÄnger inteen's besökt en förort. DÄ en bild av förorten som begrepp bygg's upp drabbar det de individersom bor dÀr dubbelt, dÄ en bild av de som bor i förorten ocksÄ bygg's upp. AlltsÄ Àr det?förortsbon? (bilden i media av t.ex.
Vad Àr hÀlsa? : En diskursanalys av hÀlsotidningen MÄBra
Denna studie syftar till att visa hur hÀlsa representeras i hÀlsotidningen MÄBra. UtgivningsÄret för tidningen i studien Àr 2008. Studien bygger pÄ en semiotisk analys av de bilder som finns pÄ tidningens omslag. Den bygger ocksÄ pÄ en kvalitativ diskursanalys av ett avgrÀnsat material. De teorier som studien utgÄr frÄn Àr genusteorin, som definieras av Hirdman och Jarlbro, och olika teorier om vad hÀlsa Àr, frÀmst frÄn ett hÀlsopedagogiskt synsÀtt.
DET STORA I DET LILLA MED KRAFTEN ATT F?R?NDRA NORMER Matematikl?rares bepr?vade erfarenheter genom aktionsforskningens tre ordningars perspektiv utifr?n ?sexualitet, samtycke och relationer?
Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor.
Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process.
Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.
Barn med övervikt och fetma
Examensarbetet inriktar sig pÄ att undersöka förestÀllningar och idéer om dagens mat- och motionsvanor. Syftet Àr att undersöka hur media med fokus pÄ Dagstidningar, LÀrarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter talar om Àmnet barn med övervikt och barnfetma. Det gör jag med Helena Sandbergs avhandling, Medier & Fetma: En analys av vikt (2004) som utgÄngspunkt. HuvudfrÄgan Àr: Hur talas det i Dagstidningar, LÀrarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter om barnfetma eller barn med övervikt?
Jag har införskaffat material till undersökningen genom Mediearkivets, LÀrarnas tidnings och Socialstyrelsens hemsida.
St?d i relationellt l?rande: L?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen i frustrerande situationer i m?tet med elever En kvalitativ intervjustudie om l?rares frustrationer p? grundskolan och gymnasieskolan
Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.
Morgontidningars miljöstrategier : drivkrafter idag och i framtiden
Society?s interest for environmental issues was reinforced in the 1960:s when the book by
Rachel Carson, ?Silent Spring?, came out. She described a picture of a world without birds
singing and this got the environmental debate going. Today, this debate has reached the
corporate world since stakeholders are putting pressure on companies to show greater
environmental awareness. Many companies show uncertainty when they are faced with these
new market demands.
En extra tidning ? En jÀmförande undersökning av Helsingborgs Dagblad och dess gratistidning Xtra Helsingborg med utgÄngspunkt i tidningarnas nyhetsvÀrdering och gratistidningars betydelse för demokratin
Den övergripande frÄgestÀllningen för uppsatsen Àr: Vad innebÀr det ur ett demokratiperspektiv nÀr en abonnerad morgontidning vÀljer att ge ut en gratistidning för att nÄ lÄgresursgrupperna i samhÀllet??. Bakgrunden till frÄgan Àr att Helsingborgs dagblad valt att ge ut gratistidningen Xtra Helsingborg för att nÄ ut i de omrÄden dÀr tidningen har fÄ lÀsare. Gemensamt för dessa stadsdelar Àr att de tillhör de fattigaste i Helsingborg och att en större andel av invÄnarna har utlÀndsk bakgrund Àn i övriga Helsingborg.Genom att göra en innehÄllsanalys av Helsingborgs Dagblad och gratistidningen Xtra har jag undersökt vilka innehÄllsmÀssiga skillnader det finns mellan tidningarna. Jag har ocksÄ intervjuat Helsingborgs Dagblads VD Lars Svensson, Xtras chefredaktör Kersti Forsberg och nyhetschefen pÄ HD City Anders HÄkansson för att ta reda pÄ vilka tankar man har om skillnader i mÄlgrupp och konkurrensen mellan tidningarna.InnehÄllsmÀssigt har Xtra ett större fokus pÄ Nöje, Sport och Opinionsmaterial Àn HD och bristen pÄ lokal samhÀllsinformation i Xtra kan skapa stora kunskapsklyftor mellan dem som lÀser HD och dem som lÀser Xtra.
Hur stor plats tar lokalbefolkningen?: En undersökning i utbredningen av lokalnyheter i Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter
Göteborgs Posten har sitt sÀte i Göteborg och nÄr cirka 630 000 lÀsare via sin hemsida, GP TV, GP i mobilen men frÀmst via papperstidningen. Det gör Göteborgs Posten till VÀstsveriges största morgontidning. Hur vÀrderar en sÄdan tidning det lokala jÀmfört meddet nationella materialet? Hur stort utrymme pÄ tidningssidorna fÄr respektive ?nyhetsgrupp??Genom att jÀmföra Göteborgs Posten med en liknande tidning kan vi dra slutsatser om hur lokalt förankrad materialet i Göteborgs Posten Àr. Vi valde att anvÀnda Dagens Nyheter som jÀmförelsetidning, dÄ den Àr ungefÀr lika stor som Göteborgs Posten, ocksÄ har en liberal hÄllning och har sitt sÀte i en storstad (Stockholm).Genom att konstruera ett kodschema med olika variabler och i det kodschemat infogavÀrden frÄn 1205 artiklar frÄn tolv tidningar, sex nummer av Göteborgs Posten och sexnummer av Dagens Nyheter, kunde vi jÀmföra siffrorna och utifrÄn det fÄ fram förlitligstatistik.
LĂTT ATT GĂRA RĂTT VAL? : En uppsats om den profilerade högstadieskolans kommunikation med blivande elever och deras förĂ€ldrar.
AbstractTitle: Is it easy to make the right decision? An essay about how the profiled senior level schools communicate with their future pupils and their parents. (LÀtt att göra rÀtt val? En uppsats om den profilerade högstadieskolans kommunikation med blivande elever och deras förÀldrar.)Author: Erika CassmanAim: My hypothesis is that parental influence is higher when the students are going to a detached school than when the students are going to a school with a profiled program because in the profiled program they are going to study a course that they love and is chosen by themselves. The aim of this essay is therefore to find out if this thesis is right or wrong.
Bomboululu Workshops : Om RĂ€ttvis Handel och utveckling
Svenska dagstidningar anvÀnder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyrÄer. I en majoritet av alla svenska medier upptas ocksÄ en stor del av utrymmet av material som levererats frÄn nyhetsbyrÄer. AnvÀndningen av centralt producerat material har kritiserats för att bÄde likrikta medieinnehÄllet och för att minska mÄngfalden pÄ dagspressmarknaden.  Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och fÄ forskare har tagit reda pÄ hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor pÄ sportsidorna som faktiskt Àr skrivna av Tidningarnas TelegrambyrÄ eller nÄgon annan nyhetsbyrÄ.  Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning pÄ sportsidorna i Ätminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende pÄ anvÀndningen av centralt producerat material. Under tvÄ vanliga veckor Är 2009 Àr 47 procent av den förstnÀmnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyrÄer.