Sökresultat:
31044 Uppsatser om Lärarnas syfte - Sida 33 av 2070
VÄrdgivares uppfattningar om eHÀlsa vid hemsjukvÄrd i glesbygd
Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.
Vuxna kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens
Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.
Patienters upplevelse av rehabilitering efter hjÀrtsjukdom
Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.
Mediebranschen + och modebranschen = En kÀrlekshistoria utan Ànde : En studie kring medie- och modebranschens möjliga pÄverkan pÄ unga kvinnors klÀdkonsumtion.
Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka i vilken utstrÀckning studerande kvinnor 20-25 Är vid Högskolan i Halmstad baserar sin klÀdkonsumtion utifrÄn de modetrender som dagligen visas i media. Metod: EnkÀtundersökning som genomförts med ett slumpmÀssigt urval av studiens mÄlgrupp, studerande kvinnor 20-25 Är, kvalitativ djupintervju som genomförts med en respondent frÄn mÄlgruppen. Samt tvÄ kvalitativa telefonintervjuer som genomförts med tvÄ chefredaktörer inom mediebranschen.Resultat: Samtliga av studiens kvalitativa intervjuer visar att en tydlig samverkan mellan skribenter för modebloggar, medie- och modeföretag samt konsumenter existerar. Detta samtidigt som studiens mÄlgrupp inte finner sig pÄtagligt pÄverkbara vad gÀller deras val och konsumtion av klÀder frÄn medias dagliga rapporteringar kring mode. .
Informella och formella informationsvÀgar -en studie av sex företag
FrÄgestÀllning: Hur hanterar företag sina informationsvÀgar utifrÄn ett informellt respektive formellt perspektiv? Har företag av olika storlek olika sÀtt att hantera sina informationsvÀgar? Syfte: VÄrt primÀra syfte Àr att undersöka om teorin (som vi tolkat den med formella respektive informella informationsvÀgar) motsvarar verkligheten. Ett sekundÀrt syfte Àr att beskriva de mönster som dÀr framkommer och eventuellt ge tips till företagen utifrÄn teorin. Metod: DÄ vi anvÀnder oss av den deduktiva metoden vill vi undersöka om de teorier vi funnit och framför allt de tolkningar vi gjort av dem, motsvarar verkligheten. Vi har gjort en kvalitativ studie med djupintervjuer .
Revisorers uppfattningar om ett strukturellt arbetssÀtt
Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva och analysera erfarna revisorers uppfattning om ettstrukturellt arbetssÀtt i form av checklistor för bÄde erfarna och mindre erfarna revisorer.Empirisk metod: Studien bygger pÄ en kvantitativ metod i form av en enkÀtstudie utskickadtill alla Sveriges auktoriserade revisorer. Svarsfrekvens var 4,8 procent. Svaren analyseradesgenom Pearson korrelationsmatris, multipel linjÀr regression och t-test.Resultat: Resultatet visar en generell positivitet till checklistanvÀndande, dock Àr revisorersuppfattning att de Àr mer positiva till att de mindre erfarna revisorerna anvÀnder sig avchecklistor.Teoretiskt perspektiv: Applicerar teori om professioner, struktur och omdöme pÄ revisorermed olika erfarenhet..
"Alla vi andra?" - konstruktioner av Vi och Dem i Elle : En kritisk diskursanalys av personportrÀtt i Elle - vÀrldens största modemagasin
Syfte: Svenska Elles personportrÀtt har studerats med syfte att belysa hur ett Vi och Dem förhÄllande konstrueras, men Àven för att klargöra vilka som utgör Vi och Dem i kontexten. Detta för att ta reda pÄ vilka sociala konstruktioner som Elle medverkar till.Metod: Studien Àr en kritisk diskursanalys vilken Àr inspirerad av Norman Fairclough Critical discourse analysis. Texterna har vidare behandlats utifrÄn en symtomal innehÄllsanalys, med hjÀlp utav verktyg hÀmtade ur semiotiken.Resultat: Studiens resultat visar pÄ att ett specifikt narrativ appliceras pÄ samtliga av Elles personportrÀtt. Detta sker likt en schablon som skapar en fiktiv karaktÀr av intervjuobjektet vilket dÀrmed konstrueras till ett Vi. Genom flertalet faktorer exkluderas lÀsaren i relation till vi:et och blir dÀrmed ett uttalat Dem..
Attityder till alkohol- och spelmissbruk
Spel roar mÀnniskor och ett glas vin till maten kan ses som harmlöst. Trots
detta hamnar en del mÀnniskor i bÄde spel- och alkoholmissbruk En aspekt som
kan ses som vÀrdefull i detta sammanhang Àr vilka attityder mÀnniskor har
gentemot alkohol- och/eller spelmissbruk, gÄr det att urskilja en skillnad i
dessa attityder? Studiens syfte var att, utifrÄn hur attityder uppkommer,
attitydförÀndring, Eriksons utvecklingsteori samt andra psykologiska
förklaringsmodeller klargöra attityder till alkohol- och spelmissbruk. Dessutom
var syftet att förklara bakomliggande psykologiska faktorer till dessa
attityder. En enkÀtundersökning med 48 stycken deltagare har anvÀnts för att
uppnÄ detta.
Periodiseringar av utgifter i bostadsrÀttsföreningar
ProblemstĂ€llning:BostadsrĂ€ttsföreningar mĂ„ste spara pengar för framtida underhĂ„ll. Hur ska detta göras för att medlemmarna bara ska bĂ€ra sina egna kostnader och inte skjuta upp underhĂ„ll pĂ„ framtida medlemmar eller betala en för hög avgift idag. Och hur ska denna information presenteras i Ă„rsredovisningen för att ge en sĂ„ rĂ€ttvisande bild som möjligt.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att belysa de problem som finns nĂ€r bostadsrĂ€ttsföreningar ska bestĂ€mma hur mycket pengar som ska sparas för det framtida underhĂ„llet, problemen vid val av avskrivningsmetod för att spara dessa medel och hur Ă„rsredovisningen ska ge en rĂ€ttvisande bild av föreningens underhĂ„llsplanering.Metod:En kombinerad litteraturstudie med kvalitativa intervjuer om periodisering i bostadsrĂ€ttsföreningar.Slutsatser:BostadsrĂ€ttsföreningar anvĂ€nder idag flertalet olika metoder för att spara medel till framtida underhĂ„llsĂ„tgĂ€rder. Som lekman tex en bostadsrĂ€ttsköpare Ă€r det svĂ„röverskĂ„dligt att jĂ€mföra föreningarnas underhĂ„llsambition pga de olika metoderna. ĂnskvĂ€rt vore att branschorganisationer tillsammans med statliga myndigheter tar fram en standard för redovisning av underhĂ„llskostnader i bostadsrĂ€ttsföreningar..
Amerikanska drönarattacker : Legitimt sjÀlvförsvar eller illegitimt maktmissbruk
Kandidatuppsatsens syfte Àr undersöka tesen De amerikanska drönarattackerna Àr legitima, och genom att analysera folkrÀttsliga normer, suverÀnitetsprincipen, rapporten om The Responsibility to Protect, FNs stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och lyfta fram de argument som stödjer eller undergrÀver tesen. Uppsatsens metodologiska del handlar först om en idékritisk kvalitativ textanalys dÀr dokument och texter analyseras, och sedan ska en argumentationsanalys dÀr en pro et contra-lista skapas av de argument som textanalysen lyfter fram, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur komplext internationell rÀtt Àr ur en normsÀttande vinkel och varför politiker och experter kan ha svÄrt för att enas om en gemensamma tolkningar av det normativa ramverket som styr agerandet i vÀpnade konflikter. Kandidatuppsatsens syfte Àr att enbart titta pÄ de juridiska aspekterna, och dÀrför utlÀmnas andra aspekter sÄsom etiska, moraliska, ideologiska med flera frÄn denna forskning..
NYHETER PĂ 140 TECKEN : - En studie om hur Twitter har fo?ra?ndrat ma?nniskors nyhetsanva?ndning
Syfte: VÄrt syfte Àr att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-anvÀndare har förÀndrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgÀnglig pÄ internet och mÄnga finns Àven tillgÀngliga pÄ sociala medier, dÀr lÀsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förÀndrat anvÀndarnas sÀtt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkÀtintervjuer pÄ internetResultat: Resultatet visar att anvÀndarnas sÀtt att konsumera nyheter mer eller mindre har förÀndrats sedan de startat konto pÄ Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att fÄ nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra anvÀndare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, dÀr de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna..
Vem passar in? En fallstudie av rekryteringsprocessen och mÄngfaldsarbete.
Problem: Den ökande globaliseringen har suddat ut grÀnserna mellan lÀnder och skapat mÄngkulturella samhÀllen. Företagen kan inte bortse frÄn detta dÄ deras kunder, leverantörer och anstÀllda har olika nationella, etniska och kulturella bakgrunder och förmÄgan att utnyttja detta kommer att avgöra framgÄngen pÄ marknaden i framtiden. Rekryteringen till företagen blir dÀrför Àn viktigare och omfattningen av rekryteringsprocessen gör att de inte har utrymme för att göra fel. Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur verksamheterna resonerar kring mÄngfald i sitt arbete med rekrytering av personal och vad det i sÄ fall Àr som de söker? Vi har valt att anvÀnda oss av en liten och en stor verksamhet för att kunna se eventuella skillnader och likheter dem emellan samt likheter och skillnader mellan yrkesrollerna och vad dessa kan bero pÄ..
En inkluderande skola : En studie av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla.
Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa förstÄelsen av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla och inkludering. Studiens syfte Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen av de möjligheter och svÄrigheter som kan finnas i specialpedagogers yrkesroll med utgÄngspunkt i att de befinner sig i spÀnningsfÀltet mellan att bidra till inkluderande och exkluderande ÄtgÀrder.     Vid insamlingen av empirin anvÀndes den kvalitativa semi- strukturerade forskningsintervjun. För att fÄ svar pÄ studiens syfte genomfördes sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. I tolkningen av resultatet Àr studien  hermeneutiskt inspirerad.
22§LVU. TillÀmpas mellantvÄng i Norrland?
Impression management (IM) handlar om enmedveten eller omedveten process att styra intrycken av sig sjÀlv som ges tillomgivningen i syfte att imponera och söka erkÀnnande. Tidigare forskning har istor utstrÀckning berört anstÀllningsrekommendation utifrÄn intervjuer och demest framgÄngsrika resultaten har visat sig vara sjÀlvförbÀttrande IM taktik.Studiens syfte vara att undersöka hur sjÀlvförbÀttrande IM taktik i personligtbrev, tvÄ kvalitéer av meriter, pÄverkar ett beslut omanstÀllningsrekommendation, samt undersöka hur en uppsÀttning personliga egenskaperrelaterar till sjÀlvförbÀttrande IM taktik. Deltagarna var studenter, 57kvinnor och 32 mÀn. Studien var experimentell 2 x 2 x 2 mellangruppsdesign. Deviktigaste fynden var att, högre kvalité av meriter innebar högre skattning avanstÀllningsrekommendation samt att högre skattning av egenskaper vidsjÀlvförbÀttrande IM taktik skattats.
FrÄn ord till handling- spridning och förankring av en vision
Problem: Hur kan en organisation arbeta för att individerna i organisationen ska ta till sig den uttalade visionen pÄ ett sÄdant sÀtt att den faktiskt pÄverkar det dagliga arbetet? Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar spridningen och förankringen av visionen hos medarbetarna i organisationen Metod: Studien baseras pÄ djupintervjuer med respondenter pÄ tvÄ fallföretag, Bilen AB och Ljuset AB. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod för att belysa begreppet vision. Resultat: Det gÄr att spÄra en vision i en organisation utifrÄn den metod vi har valt. En vision har ingen kraft i sig sjÀlv, utan mÄste ges liv av företagsledningen.