Med denna studie undersöks hur specialpedagogerna själva uppfattar att deras kompetens och kunnande tillvaratas inom den organisation de verkar. Kring specialpedagogiken har det ofta funnits olika uppfattningar om dess innehåll och vad det bör innehålla både i teori och praktik. Denna diskussion kan tolkas delvis som kritik mot specialpedagogiken och mot specialpedagogerna. Den kan också tolkas som att specialpedagogiken är en expansiv, föränderlig och diskursanpassat vetenskap. Specialpedagogen ute i verksamheten torde kunna sammanfatta hur uppdraget utförs och hur kompetensen tillvaratas från sitt perspektiv på olika nivåer och inom olika system där hon verkar.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en visuell textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett intersektionellt förhållningssätt och ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund för den intersektionella ansatsen är diskrimineringsgrunderna som de benämns i läroplanen för förskolan; genus, klass, etnicitet, religion, funktionsförmåga samt sexualitet. Syftet med detta arbete var att göra en intersektionell analys av åtta populära bilderböcker ur ett normkritiskt perspektiv samt undersöka hur karaktärer konstrueras i text och bild utifrån nämnda sociala kategorier. Syftet var även att utifrån förekomsten av dessa kategorier analysera vilka normer och värderingar som förmedlas genom bilderboken.

Syftet med den här studien har varit att skapa en vidare förståelse av flerspråkig undervisning genom att undersöka hur lärarna i studien uppfattar elevers lärande i matematik samt hur de undervisar flerspråkiga elever inom ämnet matematik.   Lärande och undervisning i matematik hör tätt samman med språket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv där jag ser lärare och elevers kulturella bakgrunder samt språk som resurser för lärandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgått från Sydafrikanska lärares perspektiv. Fem lärare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag använde mig av etnografiska metoder där jag kunde se samspelet mellan lärare och elever. Studien är kvalitativ, det empiriska materialet inhämtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjälp av fältanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lärarna i studien såg elevernas flerspråkighet som en resurs för individen och samhället.

Syftet med denna studie var att undersöka vad olika typer av spel anses ha för betydelse i matematikundervisningen i årskurs 1-3 ur lärares perspektiv. I studien har fem aktiva lärare i årskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar bland annat att spel kan stödja inlärningen inom de flesta matematiska områden. Dessutom innehåller matematikspel många betydelsefulla delar som kan stödja elevernas inlärning, till exempel genom motivation och kollegialt lärande. Däremot kan spel också stjälpa inlärningen för att spelen anses så roliga att eleverna glömmer att reflektera och vara medvetna om sitt lärande..

Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt läromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika läromedel i biologi för årskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrån begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar, begrepp som ska täckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell läroplan, LGR11. Analysen görs utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhållningssätt.Forskningsfrågorna för studien är- Hur har läromedelsförfattarna avgränsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar? - Går det att identifiera tydliga mönster i hur innehållet presenteras mellan läromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 4-6?- Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i läromedlen? Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jämställdhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprätthålls föreställningar om två tydligt separerade och motsatta kön, heteronormen och cis-normen i läromedlen. .

Mitt syfte med denna uppsats har varit att enligt min frågeställning undersöka om i vad mån och på vilket sätt det går att se rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl, och i så fall utifrån vilka bakomliggande idéer hos dessa, samt vilka eventuella likheter och/eller skillnader mellan Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl det går att se gällande deras rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande. Gällande definitionen av det irrationella i form av det andliga, har jag utgått ifrån fyra olika former av andlighet; känslomässig, transcendent, religiös samt ockult.Utifrån mitt syfte och min frågeställning har jag som undersökningsmaterial valt ut delar av ett antal, specifika litterära verk, såväl originalverk av de undersökta konstnärerna och arkitekterna själva, som verk, konstvetenskapliga, sociologiska och idéhistoriska litteraturverk, utgörandes den tidigare forskningen som jag har återfunnit inom området, om dessa av andra författare och forskare. Utifrån dessa litterära verk har jag analyserat och diskuterat Le Corbusiers, Bauhaus och De Stijls bakomliggande idéer kring och förhållningssätt till sin konst och arkitektur i och med perspektiv av rationalitet och irrationalitet i form av andlighet . Detta undersökningsmaterial har jag enligt metoden litteraturanalys och sammanställning av litteraturkällor vidare tolkat, analyserat, kritiskt granskat, refererat och till en helhet jämfört och sammanställt.Det analysresultat som jag med min undersökning har kommit fram till är att det hos såväl Le Corbusier som hos Bauhaus och De Stijl går att finna liknande enhetliga och genomgående perspektiv av rationalitet i form av maskinestetik, geometri och monokrom färgsättning; detta samtidigt som det hos alla tre, i form av en större diversifiering dem emellan jämfört med de rationella perspektiven, går att finna irrationella perspektiv i olika former av andlighet. Hos Le Corbusier har jag funnit perspektiv av religiös, ockult och känslomässig andlighet, hos Bauhaus perspektiv av känslomässig, ockult och transcendent andlighet, samt hos De Stijl perspektiv av transcendent och ockult andlighet..

Vårt examensarbete är indelat i sex övergripande kapitel. En inledning som tar upp aktuell forskning inom problemområdet samt koppling till styrdokumenten. Syfte och frågeställning som berör de begrepp som vi kommer att utgå ifrån. Tidigare forskning innehåller aktuella teorier som berör området. Metodavsnittet innehåller metodval, intervju, observation, genomförande samt forskningsetiska överväganden.

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys beskriva och i viss mån analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. Frågeställningarna har varit: vilka begrepp är centrala i beskrivningarna av männen? Vad innebär det för bilden av männen att just dessa begrepp är de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp är de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfråga är obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhällsproblem och kunskapsfält har visat att en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.Urvalet har bestått av två av Statens Offentliga Utredningar (SOU).

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka, analysera och beskriva hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan. Då begreppen har blivit allt mer betydelsefulla i förskolan och dess läroplan har vi valt att gå djupare in på hur barnen i verksamheterna upplever detta. Det finns en del studier på hur vuxna arbetar kring barns delaktighet och inflytande men inte lika många som handlar om barnens perspektiv. Därför har vi i vår studie valt att enbart utgå ifrån barnens upplevelser och tankar kring delaktighet och inflytande. De frågeställningar vi har använt oss av har varit: Hur upplever barn sin delaktighet och sitt inflytande? Och vad vill barn ha inflytande över och vara delaktiga i? För att få svar på dessa frågor har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med barn på tre olika förskolor. Resultatet visar att det är i leken som barn känner sig ha mest inflytande, där upplever de flesta att de på egen hand får bestämma saker som vem de vill leka med och vad de vill leka med, men många av barnen hade gärna velat få bestämma när de skall få leka.

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av världen. Svåra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vårdpersonal och de personer som vårdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frågor och dilemman. För att utveckla omvårdnaden av personer med demenssjukdom är det viktigt att kartlägga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.

The purpose of this study is to increase knowledge and clarify how active educators regard ICT- tools as aids, both the educators currently using the ICT- tools to improve writing skills and educators who have not yet embraced it. The study is based on four interviews with educators working within the age groups grade 1- 3. The findings of this study show a strong commitment among all educators, in terms of students' writing skills and their different approaches to working with writing skills, which is important as one method should not preclude another. In the findings a considerable curiosity can be seen for ICT- tools for writing instruction by the educators who have not embraced it. The interest and commitment of the educators who have embraced ICT- tools in their teaching is great..

Syfte med detta arbete är att utifrån ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vård och omsorgssektorn. Ansatsen i studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med personal inom vård- och omsorgssektorn samt fältanteckningar. Vi har utgått från fenomenologin vilket innebär att empirin och analysen utgår från våra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som används i analysen utgår från bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.Studien visar att begreppet omsorg är svårt att definiera och saknar klara gränser, då omsorg är kontextbundet och beroende av de många relationer som existerar i omsorgssituationen och påverkar den omsorgs som ges. Detta innebär att förväntningarna på omsorgens karaktär skiljer sig åt, då olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende på individers olikhet och aktuell situation.

Min studies syfte är att undersöka hur två skolor har anpassat sig både på ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen utgår ifrån varje elevs förutsättningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov i ett inkluderande perspektiv. Frågan är hur man gör det?För att svara på studiens syfte så har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lärare på en kommunal skola och på en friskola.Jag valde att inte använda mig av förskrivna frågor ställda till respondenterna utan använde mig av frågeområden istället. De frågeområden som användes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsättningar och behov.

Titeln på arbete är; Du och jag i ett socialt samspel, en vision eller verklighet?Syftet med detta arbete är att undersöka om individintegrerade elever är en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, det vill säga att vi har gjort en intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet och diskussionen. Vi har använt oss av teoretikern Vygotskij samt den socialpsykologiska teorin.I resultatet har vi kommit fram till slutsatser som pekar mot att den individintegrerade eleven inte är en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Det framkommer i resultatet att lärarna anser att de behöver mer resurser i sitt arbete med individintegrerade elever för att kunna främja den sociala gemenskapen.

I Sverige drabbas ungefär var sjätte person av en inflammerad blindtarm, akut appendicit. Detta gör att blindtarmsoperationer, appendektomier, är en av de vanligaste kirurgiska åtgärderna som genomförs runt om på landets sjukhus. Idag kan appendektomier genomföras på två olika sätt, antingen som en öppen appendektomi eller som en laparoskopisk appendektomi. Vid en öppen appendektomi avlägsnas blindtarmsbihanget genom ett snitt i bukens nedre högra del och vid en laparoskopisk appendektomi avlägsnas blindtarmsbihanget med hjälp av titthålskirurgi. Många randomiserade och kontrollerade prövningar har gjorts där de båda operationsmetoderna har utvärderats, men trots detta så har man fortfarande inte kommit fram till något definitivt resultat angående vilken metod som, med hänsyn till både kostnader och effekter, är den bästa.