Sökresultat:
3431 Uppsatser om Lärarnas egenskaper - Sida 50 av 229
Revisionens vÀrde - Vilka faktorer pÄverkar revisionens vÀrde?
Debattörer menar att nyttan med revision bör överstiga kostnaden som den medför för att det skall finnas en revisionsplikt. UtifrÄn detta argument frÄgade vi oss vad revision tillfredstÀller för behov hos intressenten eller det vill sÀga vilken nytta intressenten upplever med revision. För att kunna jÀmföra nyttan med kostnaden mÄste nyttan preciseras med ett vÀrde, revisionens vÀrde. Först dÄ man vet vilka behov som, genom revision, tillfredstÀlls hos de olika intressenterna kan man försöka finna de omstÀndigheter som leder till att detta behov förÀndras. Syftet med undersökningen Àr att förklara revisionens vÀrde genom att identifiera de faktorer som pÄverkar revisionens vÀrde och dÀrmed kunna granska fenomen sÄsom förvÀntningsgap och revisionsplikt.
Blivande sjuksköterskors reflektioner angÄendeett gott respektive ett sÀmre bemötande : En kvalitativ fokusgruppsintervjustudie
Bakgrund: Som sjuksköterska bestÄr en stor del av arbetet i att bemöta mÀnniskor. Det har visat sig att dÄ bemötandet upplevs som sÀmre, sÄ upplevs Àven övriga omvÄrdnaden som dÄlig. En förutsÀttning för att kunna ge ett gott bemötande Àr att ha reflekterat över begreppets innebörd och funderat pÄ vilka faktorer som pÄverkar bemötandet sÄ att det blir gott, respektive sÀmre. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad blivande sjuksköterskor i termin sex anser Àr ett gott/sÀmre bemötande samt orsakerna till varför bemötandet blir gott eller sÀmre. Metod: Tolv sjuksköterskestudenter intervjuades i fokusgrupper och kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera data.
VÀgen till toppen : Vilka faktorer har betydelse för att nÄ en ledarposition?
Titel: VĂ€gen till toppen; Vilka faktorer har betydelse för att nĂ„ en ledarposition?NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Ida Backman & Victoria KurtHandledare: Stig SörlingDatum: 2012 - MajSyfte: Syftet med detta examensarbete Ă€r att belysa faktorer som har betydelse för att nĂ„ ledande positioner inom företag och organisationer. Finns det exempelvis nĂ„got samband mellan personer med ledarposition vad gĂ€ller personliga egenskaper och utbildning? Ăr det nĂ„got som Ă€r medfött hos ledaren och Ă€r en del av dennes karaktĂ€r, eller nĂ„got mĂ€nniskan kan lĂ€ra sig att utveckla? VĂ„r strĂ€van Ă€r att belysa olika metoder, utbildningar och bearbetade strategier/teorier som kan bidra till att en person lyckas gĂ„ lĂ„ngt som ledare. Finns det nĂ„got recept att följa eller beror det helt pĂ„ slumpen? Eller Ă€r det kanske sĂ„ att mĂ€nniskan under uppvĂ€xten formas till en framgĂ„ngsrik ledare?Metod: Studien bygger pĂ„ ett hermeneutiskt synsĂ€tt och vi anvĂ€nder vĂ„ra tankar och intryck vi fĂ„r tillsammans med den kunskap vi har för att förstĂ„ och tolka det vi studerar.
Utökade tillÀggsupplysningar vid övergÄngen till IASBs standarder
Studiens syfte Àr att förklara och analysera hur mycket Ärsredovisningens tillÀggsupplysningar har ökat i omfÄng, i och med införandet av IASBs standarder i Sverige, samt hur detta pÄverkar finansanalytiker i sin analys av börsnoterade företag. För att kartlÀgga hur mycket tillÀggsupplysningarna har ökat i omfÄng har en kvantitativ metod anvÀnts. Antalet sidor och antalet noter i 60 börsnoterade företags Ärsredovisningar har rÀknats för Ären 2002 och 2006 samt Àven Är 2004 för antalet sidor. För att analysera hur finansanalytikerna har pÄverkats av de utökade tillÀggsupplysningarna har en kvalitativ metod valts. Intervjuer har genomförts med sju finansanalytiker pÄ sju stora analysföretag.
?Gör om, gör rÀtt? : En studie som beskriver begreppet ?Gör om, gör rÀtt? och hur det uppfattas utifrÄn en grupp vÀrnpliktiga i Försvarsmakten
Vi kommer i denna uppsats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte Àr att utifrÄn rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rÄdet kan ses som tidiga riskfaktorer nÀr det gÀller att upptÀcka en kriminell utveckling. Vi kommer Àven att undersöka vilka ÄtgÀrder som enligt Brottsförebyggande rÄdet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..
LĂ€gesrapport
Arbetet Àr inte en ensaksfrÄga eller en djupanalys. Det rör vid raserande och dekonstruerande. Det handlar om att förestÀllningar byggs upp och kan brytas ner. Det handlar om hus, ytor, skikt och strukturer. Om samhÀllet.
FrÄn organisation till relation : en kvalitativ studie av tvÄ generationers syn pÄ ledarskap
Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en stor förÀndring. De snart pensionsfÀrdiga medlemmarna av Rekordgenerationen (födda 1945-54) Àr pÄ vÀg att lÀmna arbetslivet, samtidigt som den unga MeWe-generationen (födda 1980-89) precis har tagit, eller skall ta, klivet in i företag och organisationer. Forskare menar att ett generationsskifte kommer att medföra Àndrade attityder, instÀllningar och vÀrderingar i samhÀllet och dess institutioner, dÄ varje generations förhÄllningssÀtt till livet Àr unikt. FrÄgan Àr hur dessa grundlÀggande attitydskillnader avspeglas i de olika generationernas sÀtt att se pÄ ledarskap, och chefens roll, i en organisation.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och jÀmföra hur attityderna kring ledarskap ser ut bland nÄgra medlemmar ur MeWe-generationen respektive Rekordgenerationen. Anledning till att vi valt detta syfte Àr att vi vill se hur krav, förvÀntningar och önskningar pÄ chefer kan komma att förÀndras, i och med genrationsskiftet av arbetskraft i organisationer.Genomförande: I avsikt att ta reda pÄ studiens syfte, har vi genomfört 14 samtalsintervjuer med sju respondenter ur respektive generation.
Att bli vuxen i en vÀrld som rÀmnarEn narratologisk analys av John Marsdens I morgon-svit
Abstract: Uppsatsens syfte Àr att analysera John Marsdens sju böcker om ett fiktivt krig i Australien utifrÄn frÄgestÀllningarna: Vilket av böckernas tvÄ teman dominerar, Àr det kriget eller vuxenblivandet och hur konstruerar Marsden Ellie och de övriga ungdomarna? Som metod har Maria Nikolajevas teorier för textanalys tillÀmpats. Analysen visar att Marsden flÀtar samman sina bÄda teman och att krigstemat Àr förutsÀttningen för temat att bli vuxen. Ellie och de andra ungdomarna har flera olika egenskaper och utvecklas pÄ olika sÀtt i böckerna, men de har ocksÄ en given roll i som följer dem genom hela boksviten..
Svenskt ledarskap utomlands - med IKEA som exempel
VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.
Implementering av en adaptiv kanalutjÀmnare för undervattenskommunikation
Denna rapport behandlar akustisk undervattenskommunikation. I rapporten tas olika aspekter upp pÄ modulering, demodulering, kanalutjÀmning, den akustiska undervattenskanalens egenskaper samt andra fenomen och problem som kan uppkomma vid undervattenskommunikation. Speciellt har vikten i rapporten lagts vid adaptiva kanalutjÀmnare. UtifrÄn olika simuleringar provades en undervattenskommunikationsmodell under fÀltmÀssiga förhÄllanden. Resultatet av utprovningen visade att differentiellt fasskift i kombination med en kanalutjÀmnare fungerade vÀl under rÄdande förhÄllanden.
VÀrdeskapande genom rÀtt sÀljerbjudande
De viktigaste egenskaperna för kunden i ett sĂ€ljerbjudande var: pris, materialkvalitĂ© och leveranssĂ€kerhet. Ăven relationen visade sig vara viktigt dĂ„ kunderna ansĂ„g att unika produktlösningar som Ă„stadkoms gemensamt med leverantören skapade ett högt vĂ€rde. De faktorer som genererade dessa egenskaper var: anskaffning, teknisk utveckling, utförande och utgĂ„ende logistik. Dessa aktiviteter mĂ„ste alla stödja varandra och organiseras sĂ„ att de gemensamt skapar högsta möjliga vĂ€rde för kunden. Vi kom ocksĂ„ fram till att leverantörens sĂ€ljerbjudande kan delas in i tvĂ„ olika kunderbjudande beroende pĂ„ hur kunden avser anvĂ€nda förpackningen.
Materialegenskaper och dimensioneringsmetodik för vattenledningar : En sammanstÀllning av de material som förekommer i Norrvattens ledningsnÀt samt dimensioneringsverktyg för plastledningar
Detta examensarbete har genomförts med anledning av att Norrvatten har önskemÄl om att fÄ en rapport om de material som anvÀnds i deras vattenledningsnÀt med fokus pÄ typiska skador kopplade till ett specifikt material eller tillverkningsmetod. Det har framkommit indikationer om att kunskapen om rörmaterial och dess egenskaper med tiden har försÀmrats dÄ den Àldre generationens projektörer efterlÀmnat en kunskapslucka efter sig.Syftet med rapporten Àr att ge en god överblick av materialen i Norrvattens ledningsnÀt. Det krÀvs kunskap om materialen för att analysera sambandet mellan lÀckningsstatistik och materialets egenskaper.Informationshalten varierar mellan de olika materialen. Detta beror framförallt pÄ materialets uppbyggnad och svÄrighetshalten att redovisa en klar och rÀttvis bild över dem. Materialen och dess information Àr uppdelade i kapitel för att underlÀtta för lÀsaren att pÄ ett enkelt sÀtt förstÄ sammanhangen.Ett annat viktigt kapitel i denna rapport Àr beskrivningen över de anlÀggningsmetoder som valdes att tas med, dels markförlagda ledningar men ocksÄ tvÄ schaktfria metoder vilka Àr infodring och rörsprÀckning.
En bra lÀrare: gymnasielÀrares uppfattningar om en bra lÀrare
Syftet med arbetet var att beskriva vad som utmÀrker en bra lÀrare och tankarna bakom frÄgestÀllningen var att studier om bra lÀrare i förlÀngningen kan bidra till att definiera lÀrares professionalism. Undersökningen baserades pÄ en kvalitativ metod och kom att omfatta intervjuer med verksamma lÀrare inom gymnasieskolan. Resultatet visade pÄ likheter med tidigare forskning om bra lÀrare, dÀr nÄgra karaktÀrsdrag och egenskaper utkristalliserades. De intervjuade lÀrarna talade bland annat om en bra lÀrare som nÄgon som har gedigna Àmneskunskaper, Àr tydlig och strukturerad, respekterar eleverna och ?ser? varje elev.
Nya anvÀndningsomrÄden KUL
KUL-KontrollUtrustning LuftvÀrn anvÀnds för verifieringar pÄ modifierade och nya luftvÀrnssystem. Utrustningen har varit begrÀnsad till att kunna verifiera luftvÀrnssystem och denna rapport Àr en undersökning som ser pÄ om det finns andra omrÄden dÀr man skulle kunna anvÀnda utrustningen. I rapporten beskrivs svensktluftvÀrn i stort för att kunna förstÄ hur KUL anvÀnds. Rapporten gÄr igenom KUL och dess utrustning och egenskaper sen gÄr den igenom olika förslag pÄ omrÄden dÀr KUL skulle kunna anvÀndas samt problem och behov av modifikation pÄ KUL för det aktuella omrÄdet. I rapporten ingÄr Àven en sammanfatningar pÄ de studier som har gjorts för att kunna förstÄ problematik runt utrustningen som t.ex.
Flexibel assistent sökes : En sociologisk studie av sprÄket i platsannonser dÀr man söker efter personliga assistenter
Personlig assistans Àr ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen pÄ institution eller i förÀldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa mÀnniskor ett sjÀligt liv och en möjlighet att kunna leva ett sÄ vanligt liv som möjligt.Denna uppsats handlar om sprÄket i platsannonser dÀr man söker efter personliga assistenter. Uppsatsen behandlar vilka ord som anvÀnds i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna.