Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska dagstidningarnas nyhetsvärdering påverkar vetenskapsbevakningen.I en kvantitativ studie jämförs antalet doktorsavhandlingar som läggs fram inom varje vetenskaplig disciplin med antalet som får genomslag i medierna.Resultatet visar att medicinska avhandlingar visserligen är de som genererar flest antal artiklar, men att det jämfört med forskningsfältets storlek ändå är förvånansvärt svårt för medicinska avhandlingar att tränga igenom mediebruset. Humaniora och samhällsvetenskap är istället de discipliner som relativt sett är bäst representerade i medierna medan naturvetenskap och teknik hamnar långt efter.En sammanställning av artiklarnas publiceringsplats visar också att nya avhandlingar inom medicin konsekvent klassas som nyheter eller feature medan humaniora klassas som kultur.I den efterföljande kvalitativa studien undersöks tre specifika avhandlingar inom medicin, litteraturvetenskap och juridik som alla figurerat stort i dagspressen.Genom intervjuer med de inblandade parterna kartläggs hela processen, från det att avhandlingarna färdigställs tills de uppmärksammas i medierna.Förutom att alla tre behandlar ämnen som i någon mån är uppseendeväckande visar sig mellanhanden, en nyckelperson som överbryggar klyftan mellan forskaren och medierna, vara en viktig gemensam faktor..

Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för.

SammanfattningFör att ett företag ska överleva på marknaden är ett starkt varumärke ett måste.  Konkurrensen sätter press på varumärket och vikten av ett starkt varumärke har aldrig varit större. Det kan finnas alternativ som både kan var billigare och bättre men ett starkt varumärke kan övertyga kunden att välja företagets tjänster.  Kunden köper alltså ett varumärke och inte tjänsten i sig.Ett företag som förstått vikten av ett starkt varumärke är vår uppdragsgivare- Övikshem, en hyresvärd i Örnsköldsvik.  Företaget har genomgått organisatoriska förändringar och vill nu ha hjälp att lyfta varumärket ytterligare. Vi har genom en omfattad enkätundersökning tagit reda på hur kunden uppfattar varumärket Övikshem. Tillsammans med information från företaget kan vi påvisa vilka skillnader som finns mellan kundens bild av varumärket och företagets visioner.Vårt teoretiska arbete har resulterat i en unik modell som genom fem attribut visar på vad som påverkar företagets varumärkeskapital.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att jämföra servemottagning, serve och anfallsspel i elitserievolleyboll för herrar på 1980-talet med säsongen 2004 - 2005. Frågeställningen i studien var hur passningsfördelning, poängfördelning och effektivitet vid anfall samt andel serveess och servemissar, skiljde sig åt mellan 1980-talet och 2004 ? 2005 års elitserievolleyboll för herrar.MetodStudien omfattar 14 volleybollmatcher varav sju från 1980-talet och sju från säsong 2004 ? 2005. Samtliga matcher har analyserats med hjälp av en videobandspelare. De inspelade matcherna har lånats från elitserieklubbar och privatpersoner.

The purpose of this study is to examine the mediatization of Swedish politics on a municipal level. We live in a world were media affects many aspects of life. One of those aspects is the communication between the citizens and the politicians.Our main research questions are:To what extent do politicians communicate with journalists and who initiates these contacts?Do politicians talk to some types of media rather than others?What factors make a politician choose to speak to media?To what extent do leading Swedish municipal politicians use media strategies?To answer these questions we have used various theories to help us understand media?s role oftoday. First we explain the transformation that has taken part in Swedish media over the last century, from political party press to independent media companies.

Syftet med studien är att genom diskursanalys lyfta fram exempel på medias bild av kvinnan. Materialet för analysen består av artiklar som berör skönhet, kropp och hälsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder på tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, läs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna där vi får förslag på val av handlingar för att uppnå samma (själv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mänsklig tillväxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att välja och förhålla sig till rådande explicita och implicita normer i den samhälleliga kontexten. Normerna bygger på mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhället utifrån hur avvikande val kring skönhet, kropp och hälsa bestraffas.

I en värld där vi människor lever allt längre på grund av bättre kunskap om allt från kost och hygien till avancerad sjukvård befinner sig sjukvården i ständig brist på resurser. Nya reformer som privatisering av olika delar av sjukvården, mer resultatbaserad ersättning till vårdutföraren och olika styrmodeller från den privata sektorn har under ett flertal år etablerats inom sjukvården. De nya reformerna kan dock stöta på motstånd mot förändringen.Primärvården i Sverige har konkurrensutsatts och landstingen ersätter primärvården mer och mer igenom prestationsbaserad ersättning. Hög vårdproduktion i kombination med bra vårdkvalitén premieras. Patienten får numera själv välja vårdcentral och kan fritt byta vårdcentral om man inte är nöjd.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de anställda på Jensens Bøfhus Malmörestaurang upplever att det är att arbeta i ett företag med en ledning och en organisationsstruktur från ett annat land.Hur upplever de anställda på Malmörestaurangen att Jensens Bøfhus, ett danskt företag, verksamt på båda sidor av Öresundsregionen, implementerar och kommunicerar sin organisationskultur internt på Malmörestaurangen?Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av Jensens Bøfhus Malmörestaurang. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning var kvalitativa djupintervjuer med ett antal anställda på Malmörestaurangen den bäst lämpade metoden. Vi genomförde djupintervjuer med sex stycken anställda på Malmörestaurangen.I Jensens Bøfhus välkomstmapp och på företagets hemsida beskrivs kommunikationen och ledarskapet inom organisationen som präglat av en stark hierarkisk styrning. I relation till detta visar denna fallstudie att den hierarkiska organisationsstyrning inte praktiseras på Jensens Malmörestaurang där intervjupersonerna upplever att de är på samma nivå oavsett befattning.

Sveriges Television kallar sig en TV i allmänhetens tjänst och har en erkänd roll som viktig aktör i den svenska demokratin. I sin roll som public service-företag har SVT en mängd uppgifter att fylla genom sitt programutbud. Public service uppgifter som alla tillsammans skall främja ett demokratiskt samhälle. I takt med att medielandskapet och samhället har förändrats så står SVT:s ar-bete med dessa uppgifter och mål inför nya utmaningar. Vi har i denna upp-sats anammat teorin om att TV-utbudet för public service idag börjat efterlikna de mer nöjesanpassade TV-kanalerna i fråga om programutbud.

The purpose of our study was to examine how missing children are portrayed in media. We wanted to see if there are any recurring story patterns and characters in the texts. We also wanted to examine how the relationship between children and adults are framed and which comprehensive view of children is mediated in journalistic texts.Our questions were: how do Swedish newspapers write about missing children? Which narrative pattern are there in the texts? How are children and adults represented in the texts? What relationship between children and adults are made visible in the texts? What a comprehensive approach to children is constructed in the texts?For this study, we used the media discourse, theories of representation, stereotypes and characters. And theories of narrative, dramatic turns and opposites.We chose to make three case studies in which children suddenly disappeared, the case of Bobby Äikiä, the case of Engla Höglund and the case of Sebastian Hedman.

Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik.Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus påfrågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel.

The aim of this thesis is to contribute to the field ofinformation politics, in the areas of the future regulationof The Fundamental Law on Freedom of Expression andThe Freedom of the Press Act. The focus of the study is todiscursively examine how ideas and perspectives ontechnological developments are expressed in a pendingSwedish legislative proposal. The empirical data consistsof an interim government report, SOU 2010:68, writtenby Yttrandefrihetskommittén (Committee on Freedom ofExpression) and analysed using Norman Fairclough'sCritical Discourse Analysis. The analysis is conducted onthree levels: a textual level, a discursive practice level anda social practice level.On the textual level we found that the committeecontinously uses significantly charged expressions todescribe technological development. On the discursivepractice level two discourses were identified.

Problem/ Bakgrund: Problemformuleringen grundar sig i en nyfikenhet över varför ungdomar inte sover på natten eftersom de sms:ar. Mitt intresse för Meads teori om jagets utveckling gör att undersökningens fokus ligger på hur självbild och identitet är kopplat till ungdomarnas sms:ande.Syfte: Att få större förståelse för hur ungdomars identitetsskapande kan ske genom sms.Kort beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens upplägg: Arbetet behandlar sms-kommunikation. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio ungdomar i åldern 16-17 år. Teoriramen bygger på Goffmans analys om självpresentation, samt Meads syn på jaget och identitet.Slutsatser/ Resultat: Det gäller att vara käck och rolig i sina sms för att få ett snabbt svar, och därmed få den bekräftelse som många känner sig beroende av. Ungdomarna kan vara djärvare i sina sms.

Den unge blinde Hans Roland Orgenius hade fått en gedigen musikutbildning på Blindinstitutet Tomteboda när han vid 15 års ålder beslöt att prova på en karriär som jazzpianist. Efter skolan sökte han arbete på Sveriges Radio, där han fick anställning som pianist för att spela i flera radioprogram, ofta tillsammans med sin något äldre kamrat från Tomteboda, Reinhold Svensson. Han började också få spelningar i Stockholmstrakten och blev mycket populär framför allt för sitt sätt att spela boogie-woogie. På somrarna gjorde han turnéer på landsbygden bl a med sångaren Chris Dane. Hans framgångar gav honom skivkontrakt, först med Sonora och sedan Columbia, och han spelade in flera 78-varvsskivor under åren 1952-54.

1januari 1994 infördes producentansvaret i Sverige, vilket syftar till att massaproducenter samt importörer, tillverkare och försäljare av wellpappförpackningar gemensamt skall se till att wellpappen återvinns. Producentansvaret stipulerar att minst 65% av wellpappen skall kunna återanvändas eller materialåtervinnas den 1:a januari 1997. 1 Sverige har redan denna procentsats överstigits och i dagens läge återvinns cirka 75% wellpapp.Inom handeln har system för återvinning av wellpapp funnits sedan 1970-talet. Ett fåtal butiker återvann wellpapp redan på 1950-talet. Under de senaste åren har systemet effektiviserats för att klara av insamling av allt mer wellpapp.