Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lĂ€rmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgĂ„ngsfaktorer för lĂ€rande samt till montessoripedagogiken.De teorier som studien utgĂ„r ifrĂ„n Ă€r olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgĂ„ngsfaktorer för lĂ€rande beskrivs. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De tvĂ„ forskningsfrĂ„gor som studien ger svar pĂ„ Ă€r vad elever pĂ„ mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de kĂ€nner nyfikenhet att lĂ€ra sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som Ă€r kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de gĂ„r att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut lĂ€raren som viktig för huruvida de ska kĂ€nna nyfikenhet och lust i lĂ€randet.

Denna rapport redogör för det examensarbete som genomförts pÄ uppdrag av designbyrÄn Spektra Design. Arbetet gick ut pÄ att skapa en hemsida till den latinamerikanska filmfestivalen Panoramica, som anordnas för första gÄngen i Stockholm i september 2015. Jag har skapat designen till hemsidan samt utvecklat sidan frÄn grunden i Wordpress.Panoramica har en vision om att bilda ett underlag för ett distributions- och marknadsföringsnÀtverk som sprider latinamerikansk film i Sverige. De vill att festivalen ska bli ett ansikte utÄt för latinamerikansk film i Sverige och arbetar för att ?stimulera utbyte och dialog mellan olika etniska grupper i Sverige genom att uppdatera utbudet av berÀttelser frÄn Latinamerika.?En stor del av en webbsida Àr dess design.

MÀnniskor i livets slutskede Àr ofta mycket sÄrbara, dÀr döden aldrig Àr lÄngt borta, med all dess komplexa och komplicerade kÀnslor som dessutom ganska ofta Àr motstridiga. Patienten har dessutom en sjukdomsbild som relativt ofta innebÀr att patienten lider av olika smÀrtsamma symtom. SÄledes blir det viktigt att dessa sÄrbara individer fÄr en adekvat vÄrd och att de svÄra frÄgestÀllningar som uppkommer nÀr det inte lÀngre gÄr att bota patienten har en klar och tydlig legal reglering. Det Àr ocksÄ viktigt för vÄrdpersonalen att veta var grÀnserna gÄr för vad de fÄr och inte fÄr göra sÄ att de inte blir handlingsförlamade av rÀdsla för att Ätalas för nÄgot brott. Detta vÀcker frÄgor om vad som gÀller inom den palliativa vÄrden.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning och efter vilka principer eleverna i skolĂ„r 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger nĂ„gra skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhĂ„llande till textens betyg studeras.Materialet bestĂ„r av 24 berĂ€ttande elevtexter frĂ„n det nationella provet för svenska i skolĂ„r 9, vĂ„rterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur mĂ„nga stycken texten bestĂ„r av, vilken styckemarkering eleven anvĂ€nder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen.Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jĂ€mförelser med tidigare studier tyder pĂ„ att eleverna generellt sett blivit bĂ€ttre pĂ„ styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlĂ€ngd.

SyfteSyftet med denna studie Àr att se hur lÀrare arbetar med ÄtgÀrdsprogram i idrott och hÀlsa. Avsikten Àr att undersöka och utveckla mina och lÀsarens kunskaper kring hur lÀrare arbetar med ÄtgÀrdsprogram i Sverige och Storbritannien och vilka effekter och vilken pÄverkan ÄtgÀrdsprogrammen har och fÄr för elever och lÀrare.FrÄgestÀllningHur arbetar lÀrare med ÄtgÀrdsprogram i Sverige och Storbritannien i idrott och hÀlsa?Vad pÄverkar detta arbete enligt lÀrarna? Vilka effekter fÄr ÄtgÀrdsprogrammen för eleverna enligt lÀrarna?MetodSom metod har jag valt att intervjua lÀrare - det vill sÀga en kvalitativ form av studie. Jag har intervjuat sex lÀrare, tre lÀrare inom det svenska skolvÀsendet och tre lÀrare inom det engelska för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en jÀmn fördelning.Intervjuerna spelades in och dokumenterades i skrift vilket lÀrarna ocksÄ informerades om.IdrottslÀrarna informerades innan intervjun om intervjuernas syfte och anvÀndningsomrÄde samt de etiska rÀttigheterna utifrÄn VR (vetenskapsrÄdets forsknings etiska principer). LÀrarna informerades aven om rÀtten av valet att avstÄ frÄn att delta i intervjun och studien.Slutsats och ResultatSlutsatsen av denna rapport visar att ÄtgÀrdsprogrammen i Sverige och England ser snarlika ut och omfattar i stor utstrÀckning samma sak.

Mindfulness har anvÀnds som fortbildning för pedagoger för att minska stress och ge verktyg för att förÀndra förhÄllningssÀtt betrÀffande sig sjÀlv och yrket.  Det finns mÄnga medicinska studier som pekar pÄ fördelar med att öva sinnet med att vara nÀrvarande i nuet, alltsÄ att vara mindful. Mitt syfte Àr att undersöka om, hur och varför ett Ätta veckors mindfulnessprogram designat för skolan upplevs kunna ha bidragit till kompetensutveckling. Den empiriska undersökningen bestod av en kvalitativ intervjustudie baserad pÄ fyra pedagogers upplevelser av ett mindfulnessprogrammet de deltog i för cirka tvÄ Är sedan. Undersökningens teoretiska utgÄngspunkt av mindfulnessprogrammet och pedagogernas motivation till att delta i det samt deras upplever tvÄ Är senare Àr Moxnes elva inlÀrningsprinciper vilka han hÀvdar Àr nödvÀndiga för vuxnas lÀrande och för att individer skall kunna utvecklas. Resultatet av undersökningen visar att de berörda mindfulnessprogrammen svarar mot samtliga elva principer.

SamhÀllet vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker gÄr fort framÄt. NÄgra exempel Àr möjligheten att via internet utföra bankÀrenden och lÀmna in deklaration. Dessa Àrenden Àr kÀnsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. NÀsta steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det Àr Àven detta som Àr uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det Àr i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen.

Den hÀr kandidatuppsatsen Àr ett vÄrdprogram för den vÀstra engelska parken pÄ Leufsta bruk. Leufsta bruk ligger i norra Uppland och jÀrnbruket har anor frÄn 1500-talet. Under 1600-talet började man bygga en herrgÄrdsanlÀggning, en trÀdgÄrd i renÀssansstil anlades intill denna. TrÀdgÄrden moderniserades efter barockens principer i början av 1700-talet. Sitt nuvarande utseende fick herrgÄrden efter en brand 1719.

Efter andra vÀrldskriget var optimismen i Sverige pÄ topp. Landet var skonat frÄn förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhÀllets alla skikt och detta mÀrktest tydligt pÄ Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anstÀllda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer dÀr verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Bakgrund: VÄrd i livets slutskede Àr en essentiell del av sjuksköterskans profession. Den primÀra uppgiften Àr inte att bota. Den Àr att lindra samt göra patientens sista tid i livet sÄ bekvÀm som möjligt. Palliativ sedering Àr en delvis ifrÄgasatt behandlingsmetod, men som ÀndÄ Àr vedertagen inom svensk och internationell sjukvÄrd. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering vid vÄrd i livets slutskede.

Globaliseringen ökar konkurrensen och kvalitetskraven vilket innebÀr att sÄgverk i dag prioriterar effektviseringsarbete högre Àn nÄgonsin. Eftersom rÄvarukostnaden Àr 70 procent av ett sÄgverks totala kostnader Àr hur vÀl ett sÄgverk utnyttjar rÄvaran avgörande för ett sÄgverkets lönsamhet. För att förbÀttra sÄgutbytet strÀvar sÄgverk mot att förbÀttra sin timmerosorteringens trÀffbild, vilket medför att sorterings-parametrar ofta korrigeras. Till följd av stÀndiga förÀndringar i timmersorteringen Àr arbetssÀttet för detta sannolikt viktigt. Studien har utförts vid Bollsta sÄgverk i syfte att undersöka sÄgverkets möjlighet att arbeta mer effektivt med sin timmersortering genom att utveckla nuvarande arbetssÀtt och förutsÀttningar.

Arbetets syfte Àr att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jÀmföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus Àr hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvÄrar, att mÀnniskor befinner sig pÄ samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra mÀnniskor. Att se och bli sedd av andra mÀnniskor Àr nÄgot som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i BorÄs med hjÀlp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier.

Bakgrund: I en strÀvan att uppnÄ en mer jÀmförbar redovisning införde IASB nya internationella redovisningsregler. IASB anser att en viktig förutsÀttning för att kunna jÀmföra redovisningen Àr att tillÀmpningen sker pÄ samma sÀtt och enligt samma principer. Tidigare undersökningar har visat att företag Àr dÄliga pÄ att följa olika redovisningsstandarder och att det kan ifrÄgasÀttas om företagen tillÀmpar reglerna pÄ samma sÀtt.Syfte: Syftet med föreliggande uppsats Àr:1. Att undersöka i vilken grad företag listade pÄ Stockholmsbörsen och Amsterdambörsen följer riktlinjerna i IAS 36 P. 134 samt vilka faktorer som pÄverkar varför en del företag följer riktlinjerna mer Àn andra företag.2.

Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att med utgÄngspunkt frÄn militÀrhistorien klargöra begreppet kombinerade vapen pÄ högre taktisk nivÄ. Genom att anvÀnda en teori som förklarar kombinerade vapen pÄ en studie av det tyska försvaret av Sicilien utveckla tankarna om kombinerade vapen och tydliggöra begreppet i det taktiska handlingsutrymmet.För att svara pÄ den övergripande problemformuleringen har följande tvÄ forskningsfrÄgor undersökts och besvarats; ?Hur fungerade kombinerade vapen, utifrÄn Leonhards tre principer, i tysk högre taktik under striden om Sicilien 10 juli till 17 augusti??, samt ?Hur skall vi idag förstÄ kombinerade vapen i grÀnslandet mellan högre taktik och operationer??.Resultatet visar att Leonhards teori lyckats förklara hur tysk högre taktisk nivÄ nyttjade kombinerade vapen vid avvÀrjningsstriden mot landstigningen och under den fortsatta fördröjnings- och försvarsstriden över Sicilien intill Messinasundet. Ett flertal exempel lyfts fram under analysen och de viktigaste slutsatserna redovisas i resultatdelen. Vidare har Àven undersökningen ökat förstÄelsen av kombinerade vapen i grÀnslandet mellan högre taktisk och operativ nivÄ.