Denna studie undersöker vad och hur lÀrare i de naturvetenskapliga Àmnena bedömer i laborationer. Studien undersöker ocksÄ om det finns nÄgra alternativ till det traditionella naturvetenskapliga sÀttet att synliggöra elevers utveckling i det praktiska momentet vid laborationer. För att fÄ tillgÄng till lÀrares uppfattningar genomfördes i detta arbete tre intervjuer med lÀrare. Resultatet visar att, det som frÀmst bedöms vid laborationer Àr laborationsrapporten. De kunskapskvalitéer som bedöms i det praktiska momentet Àr aktivitet och grupprocesser.

Informella vÄrdare stÄr inför en förÀndrad livssituation. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan fÄr kunskap om de erfarenheter som finns av att vÄrda en nÀrstÄende palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vÄrdare till en nÀrstÄende som vÄrdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades.

BAKGRUND:NÀr man som förskollÀrare möter barn som befinner sig i kris Àr det enligt forskning viktigtatt som förskollÀrare bemöta barn och förÀldrar pÄ ett empatiskt sÀtt. Samverkan medförÀldrarna har stor betydelse för att förskollÀraren ska kunna möta och förstÄ barnets tankar.Att som förskollÀrare möta barn och förÀldrar krÀver ocksÄ styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka nÄgra utvalda förskollÀrares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och förÀldrar i kris.METOD:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjustudie dÀr vi intervjuat nio stycken förskollÀrare pÄolika förskolor. Vi har kopplat vÄr studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrÄn olika relationer med omgivningen.RESULTAT:FörskollÀrarna i studien har mött olika krissituationer dÀr barn och förÀldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. FörskollÀrarna Àr nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.

Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta medklienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna somintervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuellaövergrepp, dock oftast inte via egen upptÀckt, utan socialtjÀnsten meddelade detta vidplacering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling ochbemötande sker vid ett redan bekrÀftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten avbemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn sÄ Àrgrundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nÄ barnet sker arbetet sÄmycket som möjligt genom förÀldrarna.

Bakgrund: PÄ grund av bristen pÄ organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vÀnta lÀnge pÄ en operation. VÀntan pÄ livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebÀra fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vÀnta pÄ transplantation av vitala organ.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes utifrÄn 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats.Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: FörÀndrad sjÀlvbild, Att leva i vÀntan, Strategier för att uthÀrda, KÀllor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansÄgs vara att ovissheten utgjorde kÀrnan i vÀntan pÄ organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en kÀnsla av mening och sammanhang krÀvdes för att patienterna skulle uthÀrda och kÀnna hopp under vÀntan.Slutsats: Patienternas erfarenheter av vÀntan pÄ organtransplantation visade sig innebÀra lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas kÀnsla av sammanhang, om de uthÀrdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de anvÀnder för att underlÀtta vÀntan kan sjuksköterskan fÄ tillgÄng till de redskap som krÀvs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvÄrdnadsperspektiv kan vÀntan underlÀttas för patienterna och deras anhöriga. .

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av arbetssÀtt kring könsneutralisering och arbetssÀtt som synliggör homosexuella relationer. Följande frÄgestÀllningar har formulerats: ? Vilka uppfattningar har förskollÀrare kring sitt arbete med könsneutralisering?? Vilka uppfattningar har förskollÀrare kring sitt arbete med att synliggöra homosexuella relationer? För att besvara frÄgestÀllningarna har vi valt att göra en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer som metod. Studien bygger pÄ intervjuer med tio förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor.Resultatet av vÄr studie visar att majoriteten av förskollÀrarna anser att förhÄllningssÀttet gentemot barnen Àr av stor vikt och Àr en grundlÀggande del i arbetet för könsneutraliseringen. Samtal med barnen kring könsneutralisering Àr viktigt i bÄde spontana och styrda aktiviteter. De flesta förskollÀrarna Àr medvetna om hur de tilltalar respektive kön och menar att det Àr av stor betydelse.

Bakgrund: I dagens samhÀlle pÄgÄr stÀndiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vÄrdande utifrÄn genus Àr nÀrvarande i media, i sÄvÀl TV som tidningar och pÄ internet. Studier har visat pÄ att kvinnor och mÀn uppfattar vÄrdande olika samt har olika preferenser för hur vÄrdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör dÀrför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskÀnsligt vÄrdande utifrÄn en personcentrerad utgÄngspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva patienters uppfattningar av vÄrdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats pÄ 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet Àr förankrat med utgÄngspunkt i Katie Erikssons teori om vÄrdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mÀns förvÀntningar samt önskemÄl för vÄrdande, (b) NÀr förvÀntningar och önskemÄl ej tillgodoses samt (c) NÀr förvÀntningar och önskemÄl tillgodoses. Olikheter mellan könen gÀllande uppfattningar av vÄrdande framkom frÀmst vid missnöje.

BakgrundI Sverige bor 72 % av barnen med sina bÄda biologiska förÀldrar. I min hemkommun bor 78% av barnen med sina bÄda biologiska förÀldrar. I mitt arbete som förÀldrarÄdgivare trÀffar jag dock pÄfallande ofta förÀldrar som Àr frÄnskilda. Det visade sig att en majoritet av de förÀldrar FörÀldrarÄdgivningen trÀffar Àr frÄnskilda. Men, hur ser det ut inom andra socionomers arbetsomrÄden? Jag började ocksÄ undra över denna omvÀndning av statistiken.

VÄrt mÄl med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan pÄ elevernas lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lÀrare pÄ olika skolor, bÄde moderna och Àldre skolor som Àr i behov av renovering för att fÄ en bredd och se om lÀrares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö sÄ har vi inriktat oss pÄ möbleringen, design och funktion. DÀr det bÀsta utifrÄn aspekter pÄ trivsel och inlÀrningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lÀrare för barn i de tidiga Äldrarna, skolÄr 1-3, för att lyssna och fÄ ett vÀrde till varje enskild lÀrares uppfattningar.Syftet med vÄr undersökning var att fÄ reda pÄ lÀrares olika uppfattningar hur de tÀnker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hÀnger ihop dÄ lÀrare planerar sÄ barnen fÄr den bÀsta lÀrande miljön i klassrummet.FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr:? Vilken betydelse anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lÀrande?? Hur anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsÀttningar för att lÀra?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lÀrarna bidrar till en kreativ lÀrandemiljö?.

VÄrt mÄl med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan pÄ elevernas lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lÀrare pÄ olika skolor, bÄde moderna och Àldre skolor som Àr i behov av renovering för att fÄ en bredd och se om lÀrares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö sÄ har vi inriktat oss pÄ möbleringen, design och funktion. DÀr det bÀsta utifrÄn aspekter pÄ trivsel och inlÀrningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lÀrare för barn i de tidiga Äldrarna, skolÄr 1-3, för att lyssna och fÄ ett vÀrde till varje enskild lÀrares uppfattningar.Syftet med vÄr undersökning var att fÄ reda pÄ lÀrares olika uppfattningar hur de tÀnker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hÀnger ihop dÄ lÀrare planerar sÄ barnen fÄr den bÀsta lÀrande miljön i klassrummet.FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr:? Vilken betydelse anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lÀrande?? Hur anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsÀttningar för att lÀra?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lÀrarna bidrar till en kreativ lÀrandemiljö?.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar av hypnoterapins effekter och upplevelser av hypnoterapi som behandling av tandvÄrdsrÀdsla pÄ tandvÄrdskliniker.Material och metod: Materialet inhÀmtades genom intervjuer med sex informanter som arbetade med hypnoterapi som behandling mot tandvÄrdsrÀdsla pÄ tandvÄrdskliniker i Sverige. Intervjuerna har genomförts med anvÀndning av en intervjuguide och varade i ca 20 ? 35 minuter. Metoden var kvalitativ och data analyserades med innehÄllsanalys. Resultat: I studiens resultat framtrÀdde ett huvudtema: Förebyggande behandlingsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade hypnoterapins effekter som goda och de upplevde hypnoterapi som effektiv vid behandling av tandvÄrdsrÀdsla.

Denna studie har vi gjort för att beskriva och ge en förstÄelse för elevens lÀrande i skriv- och lÀsprocessen med datorn som verktyg. Bakgrunden bygger till stor del pÄ tidigare forskning om olika aspekter kring lÀs- och skrivinlÀrning. Vi belyser Àven datorns betydelse i klassrummet och olika lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder dÀr metoden ?Att skriva sig till lÀsning? har en central del. Undersökningen genomfördes pÄ fyra skolor i PiteÄ kommun som ingÄr i CMiT:s projekt ?Att skriva sig till lÀsning?.

I dag förvÀntas individen ha empowerment, ?egenmakt?, att sjÀlv göra hÀlsosamma beslut kring kost som Àr bra för den egna hÀlsan. Till hjÀlp finns mÄnga kostbudskap vars kvalitet kan vara svÄr att kontrollera. HÀlsoinspiratörer Àr en kategori individer som aktivt söker och mottar kostbudskap. Kostbudskapen kommuniceras av flera olika sÀndare, exempelvis media, men Àven frÄn andra individer i omgivningen.

Vi lever i en komplicerad vÀrld och ett mÄngfalt samhÀlle. Vi utsÀtts för mÀngder av fakta och informationslödde som eleverna mÄste förhÄlla sig till och ta stÀllning till. För att vÄra elever ska kunna klara denna utmaning mÄste de utrustas med förmÄgor och förstÄelse, att kunna lösa de problem vi stÄr inför. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling i relation till lÀroplanen för de frivilliga skolformernas mÄl. Förutom vetenskapliga fakta mÄste eleverna förvÀrva sig vÀrderingar och förstÄelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hÄllbar utveckling, eleverna tycker ocksÄ att det behövs förbÀttringar i undervisningen.

Omkring 50 000 personer i Sverige besvÀras av svÄrlÀkta bensÄr. BensÄr kan pÄverka livet pÄ olika sÀtt och orsaka stort lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternaserfarenheter av att leva med bensÄr och den behandling och omvÄrdnad som gavs. Data samlades in genom sökning i databaser. Artiklarna lÀstes och jÀmfördes för att finna meningsbyggande innehÄll.