Syftet med studien har varit att utveckla förstÄelse för barns förutsÀttningar attskapa och upprÀtthÄlla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med Ätta pedagoger som arbetar pÄ fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör nÄgra tÀnkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgÄngspunkt i studiens frÄgestÀllningar formuleradeskategorier utifrÄn informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsÀttningar för relationsarbete Àrföljande; Förskolan som institution ger unika förutsÀttningar, Den fysiska miljön ochtillgÄng till material - centrala utgÄngspunkter, Individens unika förutsÀttningar,Gruppklimatet som grogrund samt SamhÀllets normer som begrÀnsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete Àr följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan fÄ ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprÀtthÄllande av relationer i förskolan.

Syftet med följande arbete Àr att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lÀrare samt visa pÄ relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende pÄ vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats dÄ vi utifrÄn intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nÄ en fördjupad förstÄelse. Sammanfattningsvis visar vÄra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lÀrares förmÄga till engagemang och empati.

Syftet med denna undersökning var att göra en beskrivning av elevers uppfattningar om sina lÀrstilar, inom de utvalda preferensomrÄdena ljus, ljud, möblering, rörelsebehov, olika sinnen samt om eleverna var analytiska eller globala inlÀrare. Vi utgick frÄn en stilenkÀt om lÀrstilar, som vi omarbetade till att bli en kvalitativ intervju. VÄr studie genomfördes i Är ett pÄ en grundskola i Kalix kommun. Vi kom fram till att eleverna har olika uppfattningar om hur de lÀr sig pÄ bÀsta sÀtt och att de kanske inte alltid Àr medvetna om hur denna process gÄr till, det vill sÀga att deras metakognitiva medvetenhet inte Àr fÀrdigutvecklad. .

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av sÀrskilt stöd samt lÀrares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien Àr kvalitativ och tar ansats utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. DÀr det fenomenografiska perspektivet innebÀr att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika mÀnniskor. Resultat av analysen visar att lÀrare uppfattar att det Àr endast vid utarbetning av ÄtgÀrdsprogram som elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare sÄ visar resultat att barn med diagnos av nÄgot slag eller barn som lÀrare uppfattar ha socioemotionella problem Àr de barn som lÀrare uppfattar fÄr specialpedagogiska insatser..

 Den ökade psykiska ohÀlsan bland tonÄrstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter pÄ den psykiska hÀlsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer vÀckte intresset för hur tjejernas uppfattningar pÄverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar pÄverkar handlandet formades och tre teman som tros pÄverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-Äriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrÄn deras grad av fysisk aktivitet.

BAKGRUND: HÀr ger vi lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagogensroll inom förskolan har utvecklats genom historien. Vi förklarar Àven begreppen lek ochsamspel. Sedan lyfter vi in senare forskning kring uppfattningar av barns lek, samspeloch pedagogers roll i lek. HÀr tar vi Àven in vad som kan pÄverka att det blir svÄrt attsamspela i lek och hur pedagoger arbetar med det.SYFTE: VÄrt huvudsyfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om barn som harsvÄrt att samspela med andra barn i lek. Men som underordnat syfte har vi Àven att undersökabarns uppfattningar av samspel och lek.METOD: Kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Syftet med studien var att undersöka verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatri. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes. Fenomenografi avser att beskriva hur fenomen i omvÀrlden uppfattas av mÀnniskor. Studien genomfördes i Mellansverige och sju informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Analysen resulterade i fyra olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gÀller hur utomhuspedagogiken pÄverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien Àr att pedagogerna uppfattar att det hÀnder nÄgot i elevernas beteende nÀr de passerar tröskeln in och ut. Utomhus fÄr elevernas egen fantasi och kreativitet anvÀndas och dÀrmed blir beteendet hos eleverna förÀndrat och uppfattas av pedagogerna som tillÄtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dÀmpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk del dÀr intervjuer med Ätta elever ingÄr.BÄde den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre omrÄden. Dessa omrÄden Àr: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad Àr matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frÄgestÀllningarna utifrÄn hur forskare, författare och lÀrare ser pÄ det. Inom denna del inryms Àven en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen. I denna studie undersöker vi de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen utifrÄn deras egen upplevelse av Arbetsförmedlingen. Vi undersöker Àven vilka andra faktorer, utanför Arbetsförmedlingen, som kan tÀnkas ha betydelse för uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Detta undersöks genom sex kvalitativa intervjuer med lÄngtidsarbetslösa. Resultatet visar vilka faktorer som förklarar uppfattningen av Arbetsförmedlingen.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka Ă„tta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar om dans ur ett normkritiskt perspektiv.Vad karakteriserar pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar om dans i skolan?Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa förestĂ€llningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning?MetodStudien bygger pĂ„ en kvalitativ intervjuundersökning frĂ„n Ă„tta elever som kommer frĂ„n olika delar i Sverige: Stockholms lĂ€n, Östergötlands lĂ€n & SkĂ„nes lĂ€n. En skola var en privatstyrd skola och resterande sex skolor var kommunalt drivna. Fyra pojkar och fyra flickor som hade lĂ€st idrott och hĂ€lsa 1 deltog i studien. Eleverna var slumpvist utvalda.

I den hÀr studien behandlas uppfattningar av förskollÀrares yrkesprofessionalitet frÄn förskollÀrare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet Àr att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolvÀsendet av vad som görs för att höja förskollÀraryrkets professionalitet gÀllande den kunskapsbas som Àr specifik för ett yrke. Studien utgÄr frÄn en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) dÀr han presenterar en sociologisk syn pÄ professionalitet och dÀr vi valt att titta pÄ uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltsÄ den kunskapsbas som Àr specifik för ett yrke.Studien har anvÀnt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material frÄn 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre omrÄden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhÀllets förstÄelse, förskollÀrarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns mÄnga och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre omrÄden.

Studien behandlade lÀrobokens pÄverkan pÄ elevernas matematikrelaterade uppfattningar. Den empiriska undersökningen genomfördes med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av fyra elever som intervjuades vid tvÄ tillfÀllen, dels Är 2004 och dels Är 2006. Eleverna gick i Är fyra vid första intervjutillfÀllet och i Är sex vid andra intervjutillfÀllet. Resultaten ifrÄn den empiriska studien visade att lÀroboken inte har förÀndrat elevernas uppfattning till Àmnet matematik. DÀremot har lÀromedlet en stark stÀllning i matematikundervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva högstadielÀrares uppfattningar om anvÀndningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvÀndning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har anvÀnt en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjÀlp av en enkÀt. Resultaten visar, att lÀrarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nÀmligen elevperspektiv, lÀrarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förvÀntningar frÄn lÀrarna, förÀldrarna och sina egna förvÀntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och betyg samt betygsambitioner i Àmnet svenska A eller svenska som andrasprÄk A. Jag tittar Àven pÄ hur förhÄllandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger pÄ data som samlats in via en enkÀtstudie pÄ fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvÄtest pÄvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förvÀntningar frÄn svensklÀraren och de egna förvÀntningarna och betyg samt betygsambitioner. Chi-tvÄtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av förÀldrarnas förvÀntningar och betyg eller betygsambitioner.