Sökresultat:
5298 Uppsatser om Lärares tankar - Sida 44 av 354
"Framtidens förskola" - En studie om hur tre förskolor förÀndrat sin fysiska miljö efter medvetna pedagogiska tankar och visioner
BAKGRUND: I vÄr bakgrund presenterar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt som utgörs av den utvecklingsekologiska teorin, förskolans fysiska miljö ur ett historiskt perspektiv och framvÀxt fram till Lpfö98, pedagogiska inriktningar samt aktuell forskning inom högskolan.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka förskolor som förÀndrat sin fysiska miljö efter medvetna pedagogiska tankar och visioner. Vi har för avsikt att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning kring den fysiska miljön samt beskriva olika miljöers utformning.METOD: Studien omfattar nio kvalitativa self-report, tre intervjuer med pedagoger och rektorer, samt observationer av den fysiska miljön pÄ tre förskolor. Datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat att pedagogerna framför allt Àr inspirerade av Reggio Emilia filosofin, men Àven att de Àr pÄverkade av andra pedagogiska influenser. Den fysiska miljön har utformats för att frÀmja barns samspel och lust att utforska, genom en öppen och genomskinlig atmosfÀr, ett överskÄdligt material och en inredning i barnens nivÄ. Pedagogernas visioner för framtiden handlar om hÄllbar utveckling, Ätervinningsmaterial, dokumentation och utomhusmiljön..
Kan och f?r alla barn vara med i leken? En narrativ ?versiktsstudie om makt i barns kamratkulturer.
Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot
bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan
st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med
studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur
f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn
konstruerar makt i sina kamratkulturer.
DET STORA I DET LILLA MED KRAFTEN ATT F?R?NDRA NORMER Matematikl?rares bepr?vade erfarenheter genom aktionsforskningens tre ordningars perspektiv utifr?n ?sexualitet, samtycke och relationer?
Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor.
Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process.
Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.
SÄdan mor sÄdan dotter : En kvalitativ studie om mödrars upplevelse av överföring av kroppsideal till döttrar
Syftet med denna studie var att undersöka mödrars upplevelser av hur överföring mellan mor och dotter kan se ut gÀllande kroppsuppfattning och utseende, samt hur överföringen kunde pÄverkas genom medvetna val i mödrars eget förhÄllningssÀtt till sina kroppar. Tidigare forskningsresultat visade att moderns förhÄllningssÀtt till den egna kroppen i relation till kost och motion pÄverkade döttrarnas Àtbeteende. De teoretiska utgÄngspunkterna var Bowlbys teorier kring anknytning, Meads den generaliserade och signifikante andre, Bourdieus begrepp hexis samt Chodorows teorier om modersfunktionen. Fem intervjuer med mödrar, i Äldern 35-45 Är genomfördes. Samtliga intervjuer spelades in för att senare transkriberas.
FörskollÀrares tankar om förhÄllandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation i förskolan : En studie om förskollÀrares uppfattningar om den icke-verbala kommunikationens betydelse för den pragmatiska delen av barns sprÄkutveckling i samlingssituation
Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien Àr att visa förskollÀrares upplevelser av förhÄllandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns sprÄkutveckling. FrÄgestÀllningarna som arbetet bygger pÄ Àr: Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer pÄ förskolan? Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av verbal kommunikation i samlingssituationer pÄ förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollÀrare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för Àmnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgÄngspunkt frÄn Maurice Merleau-Ponty utifrÄn fenomenologin.
Vad kvinnor vill ha - Hur tÀnker kvinnor eller inte tÀnker vid shopping
Shopping har genom tiderna alltid varit en kvinnlig syssla. Det var shoppingen som fick hemmafrun ut ur hemmet. Men tiderna förÀndras och i dag anvÀnds shopping som en social aktivitet mÀnniskor emellan. Dagens utbuds och informationsöverskott har lett till större förvirring bland konsumenterna. Ingen behöver sjÀlv lÀngre söka upp informationen, den kommer till dig.
?Jag har nÄgot jag mÄste berÀtta?? - homosexuella mÀns upplevelser och tankar kring deras ?komma ut?-process i förhÄllande till familjen
Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka och problematisera homosexuella mĂ€ns upplevelser, erfarenheter och tankar kring deras ?komma ut?-process i förhĂ„llande till familjen. Studien undersöker vad mĂ€nnen upplever pĂ„verkade dem inför att ?komma ut? för sin familj och hur dessa faktorer pĂ„verkade mĂ€nnen. Ăven hur de förestĂ€llde sig att deras sexuella lĂ€ggning skulle kunna pĂ„verka familjen och relationer inom den, samt vilken roll och betydelse mĂ€nnen upplever att familjen har/hade i deras ?komma ut?-process.
Tsunamikatastrofen : hjÀlpinsatser, massmedia och vanligt folks tankar
De större hjÀlporganisationerna organiserade sina hjÀlpinsatser pÄ liknande sÀtt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell frÄn nÄgon systerorganisation. DÀrefter gjordes en sammanstÀllning av hjÀlpbehovet, innan man skickade det som behövdes till omrÄdet, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet pÄ plats eftersom de kÀnner bÀst till sitt lands samhÀllsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utlÀndska bistÄndarbetarna kunde vÀnda sig till sin systerorganisation för rÄd och stöd i frÄgor rörande den kultur de befann sig i.Medias roll under och efter katastrofen har varit bÄde informativ och granskande, men den kunde ocksÄ vara spekulativ och osaklig.
Privatiseringens debatt : privatisering som en fortsÀttning av politiken med andra medel
Privata sÀkerhetsföretag verkar i dag i stor utstrÀckning etablerat sig som en del i eller parallellt med den vÀstliga militÀra styrkestrukturen, framför allt i USA. Uppgifterna som de privata sÀkerhetsföretagen löser Àr till huvudsak uppgifter som traditionellt tidigare lösts av militÀra förband.Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och kartlÀgga debatten om privata sÀkerhetsföretag i USA. Min frÄgestÀllning Àr om instÀllningen till den privata aktören inom den militÀra styrkestrukturen förÀndrad och vad Àr det som debatteras rörande den pÄgÄende och ökande privatiseringen av den militÀra styrkestrukturen?För att ta mig an uppgiften pÄ ett vetenskapligt sÀtt har jag valt att anvÀnda kvalitativ innehÄllsanalys. Jag har dÀrför valt att utgÄ frÄn Lennart J.
Barnets upplevelse av förÀlders cancersjukdom
I Sverige drabbades 1999 över 45.000 mÀnniskor av cancer. MÄnga av de insjuknade hade barn och ungdomar i skolÄldern. Barn och ungdomar Àr de som fÄr leva lÀngst med sina trauman och eventuell förlust av förÀlder. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ kÀnnedom om och belysa barns upplevelser av att ha en förÀlder med cancersjukdom; deras tankar om förÀlderns cancer, hur de pÄverkas av förÀlderns cancersjukdom samt vad hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kan göra för att hjÀlpa dem hantera situationen pÄ bÀsta sÀtt. En analys av tio artiklar genomfördes.
Warrantemissioner : PÄverkar de kursen pÄ den underliggande aktien
Syftet med denna undersökning har varit att belysa och ta del av respondenternas tankar kring arrangerade Àktenskap. Metoden inkluderar en kvalitativ studie, dÀr det valts att utgÄ ifrÄn en hermeneutisk ansats. Undersökningen innefattas i form av intervjuer med fyra unga tjejer med muslimsk bakgrund, som inte Àr ?svenskfödda?. Respondenterna fick svara pÄ ett antal frÄgor kring deras tankar om arrangerade Àktenskap, dÀr intervjumanualen har delats in i olika kategorier.
"Ăr det nĂ„gon som slĂ„ss Ă€r det mĂ€n, men jag tycker inte att man blir mer man för att man gör det." : En studie om synen pĂ„ mĂ€n, manlighet och vĂ„ld
NÀr det gÀller utövandet av vÄld Àr gruppen mÀn kraftigt överrepresenterade. MÀns utövande av vÄld Àr ett samhÀllsproblem som i allra högsta grad Àr relevant för socialt arbete. Uppsatsens syfte var att fÄ en ökad kunskap om relationen mellan manlighet och vÄld samt mÀns tankar om manlighet och vÄld. Förutom en genomgÄng av tidigare forskning genomfördes kvalitativa intervjuer med fem mÀn om deras tankar kring manlighet och vÄld. Ett strategiskt urval anvÀndes i syfte att fÄ fram informanter som uppvisade stor variationsbredd.
Arbetsförmedlingen kan vÀnta. En kvalitativ studie av formeringen av unga vuxnas attityder till Arbetsförmedlingen
Syftet med vÄr studie har varit att fÄ klarhet i vilka tankar och Äsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 Är utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utstrÀckning individernas familj, vÀnner samt massmedia ligger till grund för deras Äsikter och vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om sÄ skulle bli aktuellt. De frÄgestÀllningar vi valt att undersöka i vÄr studie Àr vad unga vuxna har för tankar och Äsikter om arbetsförmedlingen, vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök samt vad som pÄverkat dem i sitt stÀllningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus pÄ familj, vÀnner och massmedia. De teoretiska begrepp vi anvÀnt oss av Àr socialisation, sociala roller, identitet, i vÄr teoridel kommer vi Àven att belysa massmedias pÄverkan pÄ individen. VÄra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur mÀnniskan pÄverkas av yttre faktorer som familj, vÀnner och massmedia. Den ger ocksÄ förklaring pÄ hur samhÀllet tillskriver olika yrkesbenÀmningar egenskaper som mÄnga sedan tar till sig och lÄter sig pÄverkas av.
Flanosaga som underlag för samtal kring teknik och genus i förskola och förskoleklass : Ett antal pedagogers Äsikter
Jag och tre studenter har tillverkat ett material som utgörs av en flanosaga som Àr tÀnkt att anvÀndas som grund för samtal kring teknik och genus. Detta Àr en undersökning som syftar till att ta reda pÄ vad ett antal pedagoger, verksamma inom förskola och förskoleklass, har för tankar och Äsikter kring det material vi tillverkat. Fem pedagoger har intervjuats och förutom tankar kring materialet har de Àven fÄtt berÀtta om deras verksamheter ? ur tekniksynpunkt och genussynpunkt samt hur de ser pÄ teknik och genus i allmÀnhet. Pedagogernas resonemang kring teknik och genus ser ungefÀr lika ut med nÄgot undantag.
Vem kan lÀsa vilken bok? : En studie om pojkars och flickors tankar om böcker
Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frÄgan har stÀllts till en barngrupp för att deras Äsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fÄtt berÀtta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin Äsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en sjÀlv bestÀmmer vad den vill lÀsa om.