Introduktion: Fler och fler opereras inom den dagkirurgiska verksamheten i Sverige. Fo?r att bevara patientsa?kerheten och kvaliteten i va?rden, bo?r den sta?ndigt utva?rderas och vid behov fo?rba?ttras. Alternativ i detta fo?rba?ttringsarbete kan vara anva?ndandet av olika dagkirurgiska fast-track modeller, da?r den perioperativa omva?rdnaden, medicineringen och anestesimetoden anpassas efter individen och det kirurgiska ingreppet.

Professionella har svÄrt att upptÀcka barn till psykiskt sjuka och fÄr pÄ sÄ sÀtt svÄrt att informera barnen om vad det innebÀr att ha en psykiskt sjuk förÀlder samt att ge hjÀlp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn Àr svag av mÄnga olika anledningar sÄsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svÄrt för organisationerna att fÄnga upp barnet och ge den hjÀlp och de stöd som behövs. Skolan Àr en vÀrld dÀr barn till psykiskt sjuka ibland upptÀcks, oftast genom bristfÀlliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det hÀnder att barnen sjÀlva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att fÄ hjÀlp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjÀlpa barn till psykiskt sjuka men det krÀvs fortsatt forskning inom Àmnet för att förhoppningsvis finna en lösning pÄ samverkansproblematiken och pÄ sÄ sÀtt kunna nÄ ut till och hjÀlpa fler barn till psykiskt sjuka..

Syftet med denna studie var att undersöka programmet Pedagogik med inriktning ungdoms ? och missbruksvÄrds pÄverkan pÄ studenters subjektiva beteende gentemot personer med missbruksproblematik. Som metod i denna kvantitativa uppsats anvÀndes frÄgeformulÀr för insamling av data. Respondenterna var utexaminerade behandlingspedagoger samt förstaÄrsstudenter vid programmet pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvÄrds. Resultatet pekade pÄ en pÄverkan av attityder, sociala normer samt tron pÄ den egna förmÄgan, vilka tillsammans utgjorde grunden till beteende, bland majoriteten av de utexaminerade studenterna.

Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.

Relationen mellan sjusköterska och patient finns alltid med i omvÄrdnadsarbetet. I bakgrunden definieras begreppet relation och ett historiskt perspektiv pÄ vÄrdrelationen ges, hÀr beskrivs Àven de förutsÀttningar som krÀvs för en vÄrdrelation och Travelbees och Martinsens syn pÄ vÄrdrelationen. Syftet med litteraturstudien var att utifrÄn sjuksköterskans respektive patientens upplevelser beskriva vad som utmÀrker en god vÄrdrelation. Tretton kvalitativa artiklar analyserades utifrÄn en induktiv ansats. Det som framkom i resultatet utmÀrka en god vÄrdrelation var personliga egenskaper, kompetens, professionellt förhÄllningssÀtt och ömsesidighet.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Hur kan stödgrupper hjÀlpa barn som har upplevt vÄld? Syftet med denna studie var att undersöka hur en specifik stödgruppsverksamhet i en mellanstor stad i Sverige arbetar i sina stödgrupper för barn som har upplevt vÄld. Samt hur verksamheten, utifrÄn de professionellas tankar, kunskap och erfarenheter, pÄverkar barnen. UtifrÄn en kvalitativ metod och en hermeneutisk utgÄngspunkt har tvÄ intervjuer genomförts utifrÄn ett strategiskt urval pÄ en stödgruppsverksamhet dÀr de intervjuade, informanterna, Àr de professionella som leder stödgrupperna. Studien visar att barn som har upplevt vÄld behöver hjÀlp att bearbeta sina upplevelser av detta vilket de kan fÄ möjlighet till genom individuella samtal.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 9 uppfattar en bra lÀrare. LitteraturgenomgÄngen behandlar relationer i skolan, deras möjligheter, komplexitet och koppling till motivation. Tidigare studier listar önskade lÀraregenskaper och beteenden. För undersökningen har en kvalitativ ansats valts genom fokusgruppsintervjuer för att fÄ fram djupare insikter om elevers uppfattningar. Dessa har analyserats med barns perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt.

I de företagsformer dÀr Àgarna har ett begrÀnsat ekonomiskt ansvar stÀlls det sÀrskilda krav pÄ den information gÀllande företagets resultat och finansiella stÀllning vilken redovisas utÄt. Företagets intressenter mÄste kunna lita pÄ den information de fÄr av företaget gÀllande dess förvaltning och dess finansiella information. För att sÀkerstÀlla att informationen gÄr att lita pÄ har lagstiftningen ansett det nödvÀndigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna mÄste vid varje revision göra en vÀsentlighetsbedömning. Processen vid vÀsentlighetsbedömning Àr svÄr ur flera hÀnseenden, dels mÄste bÄde kvalitativa och kvantitativa aspekter utvÀrderas och dels ger inte revisionsstandarden nÄgon formell guide om hur revisorn ska implementera vÀsentlighetskonceptet.

Arbetets utgÄngspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse dÄ vi anser att denna Àr viktig för förstÄelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva vÀrdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnÄ detta syfte anvÀndes en berÀttande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguide.

 Syftet med uppsatsen var att beskriva och fÄnga individers egen upplevelse av att ha mÄtt psykiskt dÄligt i tonÄren samt vÀgen frÄn det dÄliga mÄendet. Detta med fokus pÄ deras upplevelse av att lÀmna det dÄliga mÄendet och att gÄ mot ett psykiskt vÀlbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begrÀnsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter som det relaterats till i uppsatsen Àr forskning kring ÄterhÀmtning, ungdomars perspektiv pÄ psykisk ohÀlsa och begreppet identitet.

Denna studie undersöker vilka diskurser kring förÀldraförmÄga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrÀttsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjÀlp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring sprÄk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv pÄ funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv pÄ förÀldraförmÄga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgÄende för domarna.

Klinisk blick Àr en term som frekvent Äterkommer under sjuksköterskeutbildningen och i klinisk verksamhet. Den Äterfinns ofta i samband med klinisk bedömning och somen övergripande beskrivning av en patient. Endast antydda betydelser har framkommit och dÄ tÀtt knutna till andra termer och processer. Syftet med studien var attundersöka komponenterna intuition och tyst kunskap som delar i sjuksköterskans kliniska blick. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 17 vetenskapliga artiklar granskades.

Romantiska relationer pÄ arbetsplatsen ökar i frekvens dÄ mÄnga idagtillbringar mer tid pÄ arbetsplatsen. Dessa relationer pÄverkar inte bara individerna i paret utan har effekter Àven för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstÄ hurrelationerna pÄverkar och upplevs av dem som inte sjÀlva Àr involverade i den. För att uppnÄ detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra mÀn, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom Ätta teman som inverkar pÄ hur romantiska relationer upplevs.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.