Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden.

I Sverige är det väldigt vanligt att kommuner äger och driver företag. Detta samtidigt som allt fler företagsskandaler uppmärksammats, vilket ledigt till ett ökat fokus på bolagsstyrning. Det finns vissa skillnader mellan de privata och kommunala bolagen som innebär att de kommunala företagen måste framhäva samhällsnytta och långsiktig ansvarstagande, och ha reducerad fokusering kring maximerad vinst. Detta är något som måste framgå i de kommunala ägardirektiven. Ägardirektiven är ett styrdokument där ägarna, det vill säga kommunerna beskriver de krav som de kommunala företagen bör uppnå.

Idag äger många svenskar andelar i olika fonder. Detta beror delvis på att det allmänna pensionssystemet i Sverige idag består av en premiepensionsdel, där individen kan göra ett individuellt val hur dennes pensionspengar ska investeras. Gemensamt för investerare är att de vill erhålla en god avkastning. Ett vanligt sätt att bedöma förväntad avkastning i en finansiell tillgång kallas Capital Asset Pricing Model, eller CAPM. Detta är en mycket behandlad, debatterad och även kritiserad modell.Förutom CAPM utgår studien från en nyare teori som heter Black Swan theory.

SammanfattningAlla aktiebolag i Sverige är enligt lag tvungna att upprätta en årsredovisning, som visar hur det har gått för företaget det senaste året. Här återfinns bland annat företagets finansiella ställning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberättelse där en revisor har granskat företaget och dess räkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnår det som benämns rättvisande bild. Revisionsberättelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkning av något slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pålitligt företaget är. En oren revisionsberättelse kan tänkas bidra med svårigheter för företaget därför formulerades problemet som följer:Hur påverkar en oren revisionsberättelse ett företags nyckeltal?Utifrån vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns några nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberättelsen och även vilka anmärkningar som gör revisionsberättelsen oren samt hur vanligt det är med orena revisionsberättelser.

Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden.

Sammanfattning Problembakgrund/Syfte: Bolagsstyrningens utveckling kan hänföras till de tidigare skandaler som uppkommit inom bolag i världen, där ledning och styrelse agerat oetiskt både inom redovisning och revision. Syftet med bolagsstyrning är att främja aktieägarnas intressen i bolag där ägarna är separerade från kontrollen, och skapa förtroende för bolagen. Den 1 juli 2008 infördes den reviderade koden för svensk bolagsstyrning, vilket innebar att small- och mid cap bolag blev berörda av regleringen. Den reviderade koden ställer högre krav på bolagen gällande bland annat intern kontroll och finansiell rapportering. I och med kodens införande måste även bolagen årligen utge en bolagsstyrningsrapport innehållande information om hur de arbetar med intern kontroll och hur de använder sig av den reviderade koden.

Begreppet hållbar utveckling kan ses som en kombination av ekonomisk tillväxt och ett smart utnyttjande av naturens resurser och nämns allt oftare i mediala sammahang. Företagens ansvar inom detta område har intensifierats på senare tid och fokus på företagens faktiska ansvar har ökat, vilket har bidragit till en högre grad av transparens gällande företagens verksamhet. Mineraler och metaller är viktiga råvaror i dagens moderna samhälle, men gruvindustrin anses vara en högintensiv bransch med avseende på miljöpåverkan. Forskning visar att det finns vissa utmaningar vad gäller företags CSR- kommunikation, bland annat vad företagen ska kommunicera, hur företagen ska kommunicera och vem som är målgrupp för kommunikationen. Mot denna bakgrund valde vi att undersöka vad, hur och till vem gruvföretag kommunicerar sin miljömässiga information samt vilken miljömässig information företagen kommunicerar i sina hållbarhetsredovisningar och i vilken utsträckning denna information är jämförbar med företagens miljörapporter. Ett delsyfte med studien är att skapa förståelse för varför kommunikationen av hållbarhetsarbete skiljer sig åt inom den svenska gruvindustrin.

Småföretagen har en betydande roll för ett lands ekonomi och Venture Capital fonderna spelar en viktig roll vid finansieringen av dessa företag då de har svårt att erhålla finansiering på vanligt vis. För att VC-fonderna i sin tur skall kunna bedriva sin verksamhet krävs det att de i sin tur erhåller finansiering från en investerare, som därför kommer att spela en viktig roll i denna process. Studien är baserad på en hermeneutisk kunskapssyn och vi valde att genom en kvalitativ metod utföra fem stycken intervjuer med investerare inom pensionsfonder och försäkringsbolag, som visat sig vara de största investerarna i VC-fonder. Vi ville få en förståelse och kartlägga processen i och med att en investerare väljer att investera i en VC-fond och även visa på de olika problemen som investeraren möter på vägen.Detta har vi genomfört genom huvudsakligen en deduktiv ansats, då vi i vår teori tagit upp mycket av de problem som kan uppstå vid en investering, för att sedan genom intervjuer undersöka om dessa problem även uppstår för investerare till VC-fonder. Vi menar att vi även bidrar med ny forskning inom området och i och med detta anser vi att vi har inslag av ett induktivt angreppssätt.Första steget består i att investeraren bedriver en ?screening process? vilket innebär att investeraren gör en aktiv utvärdering av VC-fonderna och dess bakomliggande team.

Sverige klassificerades år 2004 som det aktietätaste landet i världen, då hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i någon form. År 2012 uppgick innehaven på svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen på aktiemarknaden är därför något som berör merparten av Sveriges befolkning.Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sätt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod är kalenderanomalier, vilket baseras på kända mönster som tenderar att inträffa under vissa perioder på handelsåret.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Sammanfattning Ökade pensionsavgångar bland 40-talister och färre yrkesverksamma 70 ? och 80 ? talister medför att företagen tvingas konkurrera om arbetskraften. Traineeprogram utgör ett sätt för företagen att locka till sig unga, kompetenta medarbetare. Efter programmets slut hamnar traineerna ute i organisationen tillsammans med arbetstagare med en traditionell anställning. Vi är intresserade av att studera om det går att urskilja några skillnader mellan parterna och ovan fört resonemang har mynnat ut i följande problemformulering: Vilka skillnader går det att urskilja mellan traineeanställda och traditionellt anställda samt hur påverkar dessa karriären? Syftet med studien har delats in i fyra mindre delsyften:Kartlägga egenskaper som karaktäriserar traineer och traditionellt anställda.Undersöka skillnader i förväntningar mellan traineer och traditionellt anställda.

Problemområde: Forskning inom specialpedagogik fokuserar i stor utsträckning på hur lärare ska kunna inkludera samtliga elever i undervisningen. Trenden ute på skolor visar dock på att exkludering av elever i behov av särskilt stöd ökar (Berhanu, 2010). Således finns en motsättning mellan teori och praktik. Vidare menas att alla elever ska inkluderas och samtidigt nå samma mål. Jag närmar mig dessa dilemman genom att belysa bedömningen av elevers kunskaper och ställer mig frågan om ett förnyat synsätt kring just bedömning kan ses som ett led i att kunna individualisera undervisningen för att kunna inkludera så många elever som möjligt, samtidigt som målen i kursplanerna än dock står i centrum? Syfte: Mitt syfte med examensarbetet är att nå en djupare förståelse för hur elever i behov av särskilt stöd i matematik, inkluderade i ordinarie klassrumsundervisning, tänker kring och upplever bedömning och olika bedömningsformer.

Allt eftersom förväntningarna från samhället ökat under de senaste årtiondena har det blivit allt viktigare för företag att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. Brundtlandskommissionen myntade 1987 uttrycket ?hållbar utveckling? vilket ansågs vara det viktigaste målet för samhällets utveckling. FN:s handlingsprogram Agenda 21 innehåller riktlinjer över hur denna hållbara utveckling bör genomföras och bland annat nämns att det inte enbart är den miljömässiga aspekten som bör hanteras, utan att även den sociala- och ekonomiska hållbarheten är av stor betydelse. Ett begrepp som tydligt kan kopplas till diskussionerna om hållbar utveckling är CSR som syftar på det frivilliga ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvaret som ett företag tar.

De senaste årtiondena har innefattat en mängd olika händelser vilka påverkat företagsklimatet på nationell samt global nivå, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av användandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har näringslivet i Europa gått från att mestadels bestå av stora koncerner till att bestå av en stor del småföretag. Strategisk planering som forskningsområde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om småföretagens strategiarbete lyser med sin frånvaro. Bland de teorier vilka finns tillgängliga är det anmärkningsvärt att en majoritet av dem är genererade under 80- samt 90-talet vilket således innebär att deras nutida förankring bör ifrågasättas.

Företagsnamn har visat sig spela en allt viktigare roll på den växande marknaden. Allt fler företag väljer att anta ett annat namn och då detta är så aktuellt har vi ansett det intressant att studera namnbyten och processen kring det. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat representanter för fyra företag, Swedbank, Nordea, Telenor samt E.ON. Vi har antagit ett företagsledningsperspektiv då vi anser att det skulle vara det bästa sättet att finna svar på vår problemformulering: Vilka är de huvudsakliga drivkrafterna till att företag byter namn och hur ser denna process ut? Syftet med studien är således att skapa förståelse för varför företag byter namn samt beskriva hur beslutsprocessen ser ut.