SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka om gymnasielärare är medvetna om sina rättigheter vad gäller åtgärder som får vidtas enligt skollagen (2010:800) från 2011. Den syftar även till att undersöka var lärarna fått information om skollagen från.Hur medvetna är gymnasielärare om sina rättigheter enligt lag gällande åtgärder som får vidtas om en elev stör studieron samt vad lärarens tillsynsplikt innebär?Har lärarna varit utsatta för hot och/eller våld samt hur medvetna är de om var de ska vända sig om de känner sig kränkta av en elev?Hur har lärarna fått information om sina rättigheter och åtgärder enligt skollagen och känner lärarna att de fått tillräcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ ansats, där en halvstrukturerad intervju använtssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielärare från tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgänglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lärarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och användes som analysverktyg.

Anställda arbetstagare och arbetsgivare har sedan 1949 genom lag (1949:345) om rätt till arbetstagares uppfinningar haft rättigheter och skyldigheter avseende arbetstagares uppfinningar, men lagen har inte nyanserats i takt med att uppfinningar allt oftare tillkommer utanför traditionella anställningsförhållanden. Andra rättsområden som inte har till ursprungligt syfte att reglera uppfinnares ersättning tillämpas idag i tvister som rör utanförstående arbetstagare, eftersom patenträtten och uppfinnarrätten inte innefattar några regleringar som rör utanförstående arbetstagares uppfinningar. I uppsatsen utreds huruvida ytterligare reglering är motiverad.Uppsatsen inleds med att ge en inblick i tillvägagångssättet för hur ett patent söks som följs av en utredning av arbetstagarbegreppet för att sedan övergå till en utredning kring rättsläget. Vidare utreds vad ett förvärv egentligen avser och hur ersättningsnivåerna bestäms enligt lag och avtal. För att ge en större inblick i rättsläget ges exempel på domslut och skiljedomar.

Denna studie behandlar det sociala nätverket Facebooks mest aktiva användare, personer mellan 16 och 25 år. Studien studerar skälen bakom varför många väljer att inte sätta sig in i detalj i Facebooks användarvillkor och policy för dataanvändning, samt vilken attityd dessa användare har i frågan om avtalen i förhållande till användarnas beteende på Facebook. Syftet med studien är att kartlägga Facebooks mest aktiva användares kännedom om Facebooks elektroniska avtal som användarna ingår med Facebook vid registrering för att ta del av Facebook. Studien är sammanställd genom en kvantitativ, webbaserad enkätundersökning som genererade 136 svar, varav 98 svar från respondenter inom den undersökta målgruppen, samt två kvalitativa, fokusgruppsdiskussioner med semistrukturerade frågor varav sammanlagt sex respondenter medverkade. Studien visade att de mest aktiva användarna på Facebook visar en likgiltighet gentemot avtalen där användarvillkoren och datapolicyn sällan läses.

Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning.

Flertalet av de bostadsområden, vilka vi idag kallar för ?utsatta?, uppkom som ett resultat av den bostadspolitik som tog sin början efter andra världskrigets slut och kan sägas ha nått sin kulm i det vi känner igen som miljonprogrammet. Målet med, den relativt nya, storstads- och den urbana politiken är att bryta mönster av det utanförskap som existerar inom dessa områden. Den senaste reinkarnationen av denna politik är det lokala utvecklingsavtalet (LUA). Kommuner ingår avtal med staten utifrån ett ramverk vilket säger att kommunerna åtager sig att genom samverkan och tvärsektoriella partnerskap arbeta med urbant utvecklingsarbete.

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra.

Denna magisteruppsats utreder den mervärdesskatterättsliga behandlingen av monteringsleveranser. Syftet med uppsatsen är således att hitta den mervärdesskatterättsliga gränsdragningen mellan tillhandhållande av varor och tillhandahållande av tjänster. För att finna denna gränsdragning har jag tittat på gällande lagstiftning, rättspraxis och de principer som gäller för mervärdesskatt. Grunden för analysen är det sjätte direktivet 77/388/EEG och, vid behov, kommer hänvisningar till den svenska lagen att göras.Problemet med monteringsleveranser uppstår vid fastställandet av platsen för tillhandahållandet och beskattningskonsekvenserna som följer därav. Platsen för tillhandhållandet beror i monteringsleveransfallet på om detta sammankopplade tillhandahållande i sin helhet skall klassificeras som tillhandahållande av vara eller tillhandahållande av tjänst.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden är uppbyggd kring välorganiserade arbetstagare och arbetsgivare. Idag är det allt fler arbetstagare som väljer att stå utanför facklig organisering. Detta kan i framtiden bli ett hot mot den rådande svenska arbetsmarknadsmodellen. Idén till uppsatsen väcktes ur föreställningen om att det finns ett behov av att förstå varför medlemmar väljer att gå ur facket innan man börjar rekrytera nya. Detta för att stoppa tappet så att inte de nyrekryterade snart går ut ur facket igen.

Att det förekommer ändringar vid utförandet av ett byggprojekt är inte något nytt i byggbranschen, utan snarare något som alltid har funnits och förmodligen alltid kommer att finnas. Ändringar som uppstår vid utförandet av ett byggprojekt kan orsakas av en mängd olika anledningar. Men det ändringarna har gemensamt, är att de i regel resulterar i något som inom byggbranschen brukar benämnas ÄTA-arbeten. Begreppet ÄTA-arbeten står för Ändringsarbeten, Tilläggsarbeten samt Avgående arbeten och är ett resultat av ändringar i ett ursprungligt kontrakt.I utförandeentreprenader gäller i regel standardavtalet AB 04, vilket är ett avtal som innefattar bestämmelser som reglerar både beställares och entreprenörers förpliktelser gentemot varandra. Standardavtalet AB 04 reglerar i den meningen även hur ÄTA-arbeten ska hanteras, för att en entreprenör ska kunna erhålla ersättning för arbeten som inte omfattas av det ursprungliga kontraktet.Den här studien inleds med att beskriva hur ÄTA-arbeten ska hanteras enligt standardavtalet AB 04.

I svenska polisfordon används idag ett koncept där en av poliserna i en patrull alltid färdas i baksätet tillsammans med den frihetsberövade under en transport. Flera invändningar mot detta arbetssätt har gjorts eftersom det förekommit incidenter där poliser skadats av den frihetsberövade. Syftet med rapporten var att undersöka om det är möjligt att använda en fast monterad vägg mellan förare och passagerare i svenska polisfordon vid transport av frihetsberövade personer. Rapporten begränsades genom att endast fokusera på de personbilstillverkare som Rikspolisstyrelsen har avtal med samt att delvis bortse från komplexa tekniska frågeställningar. Kvalitativa intervjuer gjordes med representanter från Polisförbundet, Rikspolisstyrelsen samt med kontaktpersoner från leverantörer av polisfordon.

Avsikten med denna uppsats är att beskriva hur svenska företag arbetar inför en etablering på den saudiarabiska marknaden. Uppsatsen lägger fokus på planeringsstadiet och behandlar därför främst marknadsanalysen, som genomförs i ett tidigt skede i expansionsprocessen. Uppsatsen ämnar även beskriva de marknadsförhållanden som råder i landet samt klarlägga de specifika områden som svenska företag måste undersöka extra noggrant i begynnelsestadiet av en etablering i Saudiarabien. Undersökningen bygger på intervjuer med personer på företagen Midroc Europe (industriell konsultning), Max AB (hamburgerkedja) och organisationen Exportrådet. Samtliga respondenter har bidragit till att ge bättre förståelse för hur svenska företag utför en marknadsanalys inför etablering i Saudiarabien.

Internationellt samarbete inom olika politikområden är vanligt förekommande i det internationella systemet. Denna studie jämför och analyserar två samarbetsinstitutioner i den arktiska regionen: Arktiska rådet och Barentsrådet. Studiens syfte är att undersöka och analysera vilka åtgärder och riktlinjer dessa institutioner har beslutat om och vidtagit inom det miljö- och energipolitiska samarbetet. Studiens teoretiska anknytning är den forskning som bedrivits kring internationella regimer, det vill säga uppkomsten av institutionaliserat regel- och norm baserat samarbete i det internationella systemet.Studien använder sig av en regimteoretisk analysmodell, internationell regimer, för att analysera institutionernas samarbete och bedöma dess effektivitet och styrka.Den empiriska analysen för studien visar att båda de undersökta fallen uppvisar en viss grad av styrka/effektivitet för det miljöpolitiska samarbetet. Genom redogörelsen och analysen för vilka riktlinjer och beslut som fattats mellan 2000-2011 visar studien att institutionerna uppnår specifika mål och syften samt efterföljer rådande regel- och normsystem.

Samverkan inom psykiatri/socialpsykiatri inbegriper organisationer och de professionella roller som utgår ifrån olika lagar och riktlinjer, organisatoriska strukturer samt teoretiska och professionella grunder. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur en kommunal socialnämnd och en lokal psykiatrisk verksamhet kan arbeta med en långsiktig strategi för samverkan.Denna fallstudie granskar samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten i en kommun i Stockholms län. Ansatsen är organisationsteoretisk och belyser de strukturer och processer som samverkan innebär. De organisationer som berörs tillhör olika administrativa och politiska sektorer inom landsting respektive kommun och innefattar olika professionella inriktningar såsom läkare, socialsekreterare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, boendestödjare, mentalskötare m.fl. Fallstudien omfattar dels en dokumentationsstudie över avtal och rutiner för samverkan, utvärderingar och andra typer av dokumentation samt en intervjustudie av personer med olika professionella roller inom respektive organisation.

I detta examensarbete utreds i vilken mån det finns möjlighet för en myndighet att vid offentlig upphandling beakta sociala hänsyn i form av kollektivavtalsrelaterade villkor. Gällande rätt härleds dels ur regelverkets rättspolitiska kontext, och dels mer konkret ur den allmänna rättsutvecklingen vad gäller möjligheten att ta icke-ekonomiska hänsyn vid offentlig upphandling. Uppsatsen utgår från ett svenskt perspektiv, men eftersom EU-rätten är central för ämnet ligger stort fokus också på denna rättsnivå. Förhoppningen är att eventuella skillnader mellan svensk rätt och EU-rätt ska framträda, och avslutningsvis redogörs också för vilka framtida tendenser och möjligheter som finns. Upphandlingsregelverkets bakomliggande syfte är flerdimensionellt.

I juni 2009 återförvisade HD ett fall till HovR:n för fortsatt handläggning. Målet som ännu ej är avgjort väcker frågeställningen huruvida det är möjligt att dra en gräns mellan 36 § AvtL och förutsättningsläran. Den förra är en del av bestämmelserna i tredje kapitlet avtalslagen som behandlar en rättshandlings ogiltighet. Även den senare fungerar i praktiken som en del av ogiltighetsläran, vilket föranleder att reglerna har ett visst gemensamt tillämpningsområde. Inte sällan åberopar käranden både 36 § AvtL och förutsättningsläran, vilket innebär att domstolen måste ta ställning till denna gränsdragningsproblematik.Arbetets kärna är kapitlet där relevanta rättsfall jämförs och analyseras.