Sökresultat:
12402 Uppsatser om Lärares bakgrund - Sida 63 av 827
Flickor och Teknik - Ăr flickor otekniska?
Med vÄrt examensarbete ville vi ta reda pÄ hur flickor i skolÄr nio med olika etniska bakgrunder förhÄller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om flickor var tekniskt intresserade samt vad som pÄverkade deras studie- och yrkesval. Vi har Àven undersökt hur flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra.
Vi arrangerade en aktivitetsdag dÄ flickor frÄn tvÄ skolor i SkÄne med olika etniska bakgrunder trÀffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvÀgledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ?GymnasiemÀssan?.
Resultatet av vÄr undersökning Àr att flickorna inte Àr otekniska..
SBAR = ökad patientsÀkerhet?
Bakgrund: BristfÀllig kommunikation Àr en av de vanligaste orsakerna till de skador som uppkommer inom vÄrden. HÀlso- och sjukvÄrden Àr en komplex miljö dÀr information om den enskilda patienten ska överföras mellan personal. Det stÀlls höga krav pÄ att informationsutbytet sker pÄ ett korrekt och tydligt sÀtt dÄ detta Àr grunden till att fatta adekvata medicinska beslut och pÄ sÀtt kunna vidta de ÄtgÀrder som krÀvs. Socialstyrelsen och Svenska Kommuner och Landsting Àr nÄgra av de aktörer som föresprÄkar att kommunikationsverktyget SBAR ska anvÀndas i svensk sjukvÄrd för att sÀkerstÀlla informationsöverföring och pÄ sÄ sÀtt höja patientsÀkerheten. SBAR Àr en akronym som stÄr för S-situation, B- bakgrund, A-aktuellt och R- rekommendation och hjÀlper utövaren att strukturera informationen och minska risken för att viktig information utelÀmnas vid informationsöverföring.
LÀrande i naturen : En jÀmförande studie av tre förskolors tankar kring utomhuspedagogiken
Det hÀr Àr en undersökning om hur skolans vÀrdegrund idag förhÄller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har vÀxt fram före 1900-talet har vi Àven gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framvÀxt.Som metod valdes textanalys av kÀnda utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgÄngspunkt i vÀrdegrunden utifrÄn ett analysschema baserat pÄ vad lÀroplanerna sÀger om vÀrdegrunden.Slutsatsen blev att de Àldre böckerna lÄg lÀngre frÄn dagens vÀrdegrund Àn de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens vÀrdegrund i böckerna..
?Kriget mot terrorismen? ? en kamp för frihet eller ett frihetsberövande?
Terrorattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 skakade om vĂ€rlden pĂ„ en rad olika sĂ€tt.Bland annat har vi sett att terrorismen, i och med hĂ€ndelserna i USA, har kommit att behandlas som en global frĂ„ga trots att bara ett fĂ„tal lĂ€nder i vĂ€rlden har varit med om terrorattacker av liknande mĂ„tt. Ăven Sverige har visat att det ocksĂ„ vill bidra i arbetet för en sĂ€krare vĂ€rld och hittills har det vidtagits tĂ€mligen stora Ă„tgĂ€rder för att komma Ă„t terrorismen. Mot bakgrund av detta handlar detta projekt om tre svenska partiers - moderaterna, vĂ€nster ? och folkpartiets - stĂ„ndpunkter kring Ă„tgĂ€rder inom terrorbekĂ€mpning..
Datorn i undervisningen, med eller utan Tragetons metod? : en studie om pedagogers syn pÄ datoranvÀndning
Bakgrund: I dag anvÀnds datorn pÄ allt fler arbetsplatser runt om i hela vÀrlden, i olika sammanhang. Allt fler upptÀcker vilka fantastiska möjligheter datorn har att erbjuda. I skolan har inte genomslagskraften blivit sÄ stor och flera statliga och kommunala satsningar har gjorts utan nÄgon större framgÄng. SÀljö (2000) menar att det inte har kommit tillrÀckligt bra pedagogiska program för skolan. Med detta som bakgrund vill vi undersöka ifall arbetet med datorn utvecklas mer om en metod anvÀnds.
Högstadieelevers syn pÄ skolÀmnet religionskunskap : En enkÀtstudie om hur elever i Ärskurs Ätta och nio uppfattar Àmnet religionskunskap
Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs Ätta och nio uppfattar Àmnet religionskunskap. Jag har anvÀnt mig av enkÀter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsÀmnet har förÀndrats under 1900-talet, frÄn att ha varit ett Àmne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora vÀrldsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsÀmnet Àr lika viktigt som andra skolÀmnen.
PrydnadsgrÀs : nÄgra mindre kÀnda arter och deras anvÀndningsomrÄden
Idag finns det mÄnga outforskade omrÄden nÀr det handlar om anvÀndandet av prydnadsgrÀs i Sverige, inte minst vad det gÀller hÀrdighet. Utbudet pÄ de svenska plantskolorna Àr ofta litet och möjligheten att hitta information om prydnadsgrÀs för svenska förhÄllanden Àr begrÀnsat och mycket svÄra att hitta. Med tanke pÄ att Poaceae Àr en stor familj bland vÀxter finns det förvÄnansvÀrt fÄ arter och sorter att vÀlja mellan i Sverige. Med bakgrund av detta vill jag i min uppsats undersöka och diskutera möjligheten att finna nya, mindre beprövade slÀkten, arter, sorter och hur dessa kan anvÀndas i Sverige.
.
Det sociala medie-eventet : En studie om mediernas rapportering av sport och dess anvÀndning av Twitter
Medierad sport Àr ett omrÄde som stÀndigt stÄr i förÀndring. Genom den tekniska utvecklingen och förÀndringar i hur branschen ser pÄ hur journalistiskt arbete ska bedrivas befinner sig medie-eventet kring sport i en kontinuerlig förÀndringsprocess, bÄde sett till dess innehÄll och hur det konstrueras. Bland annat har Twitter börjat anvÀndas i mediernas rapportering av sport. Mot denna bakgrund tar denna uppsats sin utgÄngspunkt. Den handlar om hur medie-eventet kring sport ser ut idag och hur Twitter anvÀnds nÀr det konstrueras. .
Carl Johan De Geer : en studie om en egenskapad konstnÀrsmyt
Syftet med min uppsats Àr undersöka Carl Johan De Geers konstnÀrsmyt utifrÄn De Geers egna perspektiv. Det har tidigare inte gjorts nÄgra studier kring De Geers myt utan frÀmst har det funnits intresse kring hans förflutna. Mitt mÄl har varit att tillföra nÄgot nytt inom Carl Johan De Geers konstnÀrskap och ge en modern bild av vem han Àr. För att förstÄ De Geers framstÀllning av sig sjÀlv krÀvdes svar pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur framstÀller De Geer sin resa frÄn borgerlig slottsadel till kommunistisk multikonstnÀr?Hur skildrar De Geer sin barndom i sina verk?Hur förhÄller han sig till sin familj och sin bakgrund?Hur gÄr han till vÀga för att framhÀva myten om sig sjÀlv?.
Palliativ - En begreppsanalys
Bakgrund: Hur vet vi som sjuksköterskor vad som menas nÀr det talas om
palliativ? VÀrlden utvecklas och sÄ gör Àven begreppen i den. Genom att studera
ord fÄr forskaren reda pÄ den egentliga betydelsen och den allmÀnna
definitionen.
Syfte: Att klargöra och definiera begreppet palliativ.
Metod: Begreppsanalysmodell av Walker och Avant (1995). Studien Àr byggd pÄ
vetenskapliga artiklar, ordböcker och lexikon.
Resultat: Ur den lexikala och litterÀra analysen vÀxte studiens kÀrna fram,
attributen. För att begreppet palliativ skall kunna infrias krÀvs det obotlig
sjukdom, tillfÀllig hjÀlp, lindring och stöd.
FlersprÄkiga gymnasielevers upplevelse av sin skolsituation
Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur flersprÄkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation dÄ de har ett annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ inlÀrningen av ett för dem tredje sprÄk.
Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om sprÄkinlÀrning samt skolsituationen för och resultat hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av en serie intervjuer skapas en bild av nÄgra elevers upplevelse av sin skolsituation.
Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att synen pÄ flersprÄkiga elever ofta Àr nÄgot ensidig och fokuserad pÄ elever med problem och bortser frÄn en grupp mycket framgÄngsrika elever som lÀrt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom Àr det tydligt att trygghet och sjÀlvkÀnsla Àr av vikt för flersprÄkiga elever med annan kulturell bakgrund..
Tala matematik - med lÀrobokens hjÀlp?
Gemensamma genomgÄngar och dÀrefter tyst rÀkning var den vanligaste undervisningsformen under vÄr grundskoletid pÄ 70-talet. PÄ mÄnga skolor i grundskolans senare del Àr det fortfarande det vanligaste arbetssÀttet. Forskning visar att om eleverna fÄr arbeta i par eller grupp inverkar det positivt pÄ deras inlÀrning. Undersökningar konstaterar dessutom att lÀroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om lÀroböckerna stÀmmer överens med kursplanen i matematik med avseende pÄ muntlig kommunikation.
VÄrdpersonals uppfattning om munvÄrd ? Litteraturstudie ?
Bakgrund: MunvÄrd Àr en viktig del av omvÄrdanden för patienters vÀlbefinnande.
Daglig rengöring av tÀnder och munhÄla Àr grunden till att förebygga olika
sjukdomstillstÄnd. Undersökningar visar att kunskapen om munvÄrd Àr lÄg hos
vÄrdpersonal.
Syfte: Syftet med studien Àr att belysa vÄrdpersonals uppfattning om munvÄrd.
Metod: En litteraturstudie har gjorts dÀr fem artiklar ingÄr. En kvalitativ
analysmetod har anvÀnts.
Resultat: Resultatet visar pÄ att vÄrdpersonal har uppfattningen att de fÄtt
för lite utbildning i munvÄrd men att de ÀndÄ prioriterar munvÄrd högt.
VÄrdpersonals utbildning har betydelse för hur de upplever att utföra munvÄrd.
Slutsats: Det behövs mer utbildning för vÄrdpersonal i omrÄdet munvÄrd och en
manual för hur de ska utföra munvÄrd..
Fritidspedagog pÄ 1980- och 2000-talet - Hur har yrkesrollen förÀndrats?
Vi har i vÄrt examensarbete undersökt om det finns nÄgon skillnad pÄ fritidspedagogens arbete idag och för 20 Är sen. Vi har stÀllt oss frÄgan hur fritidspedagogens arbete förÀndrats under en 20 Ärs period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angÄende deras arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förÀndrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förÀndring i mötet med skola/lÀrare.
Ensemble : LÀrarna och lÀroplanen
SammanfattningI min undersökning har jag haft som syfte att undersöka lÀroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 och dÀr visa pÄ hur Àmnet ensemble beskrivits i styrdokumenten mot bakgrund av tidigare forskning. DÀrtill har jag genom fyra kvalitativa intervjuer undersökt hur de intervjuade lÀrarna sÀtter upp mÄl, tolkar undervisningens syfte och planerar undervisningen i jÀmförelse med vad som stÄr i lÀroplanen. FrÄgestÀllningarna var: Hur har ensemble beskrivits som aktivitet/Àmne i styrdokumentet Lpf 94 mot bakgrund mot traditioner som funnits i tidigare lÀroplaner? Hur planerar, lÀgger fokus, sÀtter upp mÄl och tolkar lÀrarna ensembleundervisningens syfte i jÀmförelse med vad som stÄr i lÀroplanen? Det som framgÄr i Lpf 94 Àr bristen pÄ en tydlig anvisning om hur mycket/lite, ensemble som ska ingÄ i musikundervisningen vid gymnasieprogrammen. Endast Estetiska programmet inriktning musik beskrivs ensemblelektionernas riktlinjer och innehÄll lite tydligare.