Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vĂ„rdpersonal. Ett bemötande frĂ„n vĂ„rdpersonalen innehĂ„llande mĂ€nsklig vĂ€rme och omtanke kan bidra till att förbĂ€ttra patientens hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vĂ„rdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vĂ„rden.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, bĂ„de kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: VĂ„rdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av bĂ„de vĂ„rdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn pĂ„ patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vĂ„rden av patienter med drogmissbruk.

Polisens beteende och förhÄllningssÀtt Àr stÀndigt ett aktuellt diskussionsÀmne. Vi har Ätskilliga gÄnger fÄtt höra hur cyniska poliser Àr och vi har ofta förbryllats över den negativa syn som allmÀnheten har gentemot kÄren. UtifrÄn egna reflektioner och erfarenheter i kombination med nyfikenhet har vi dÀrför valt att studera just cynism inom polisyrket. Syftet med vÄr studie Àr att försöka förstÄ om cynism förekommer och hur den i sÄ fall pÄverkar Polisens attityd och signalvÀrde.Vi har studerat Àmnet genom att tolka relevant litteratur samt genom att skicka ut en enkÀt till en svensk, medelstor Polismyndighet. Vidare har vi med ett par utvalda personer utfört uppföljande telefonintervjuer för att fÄ mer utvecklade och djupgÄende svar.Resultaten har genomgÄende varit nÄgotsÄnÀr av samma mÄtt men givetvis Àven med avvikelser.

ProblemomrÄde: Sverige och Europa stÄr inför det faktum att befolkningen blir allt Àldre. Med detta menas att genomsnittsÄldern för individen ökar vilket ocksÄ ger utslag pÄ hela befolkningens genomsnittliga livslÀngd. Denna förÀndring medför att vÄrd och omsorgsinsatserna ökar samtidigt Àr det allt fÀrre som sysselsÀtter sig inom Àldreomsorgen vilket Àr en bidragande orsak till att antalet nÀrstÄende som vÄrdar Àldre i Sverige ökar (Lidskog. m.fl. 2003).

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ finsksprÄkiga elevers instÀllning till att lÀsa svenska som ett obligatoriskt Àmne i skolan. Det har Ànda sedan 30-talet varit diskussioner om svenska som obligatoriskt Àmne för de finsksprÄkiga eleverna Det krÀvs dock inte lÀngre av studenterna att avlÀgga studentskrivning i Àmnet för att fÄ studentexamen. Jag har genom enkÀter och intervjuer tagit reda pÄ elevernas instÀllning och attityd till det svenska sprÄket och hur viktigt de tycker att det Àr att kunna det andra inhemska sprÄket. Studien genomfördes i tvÄ gymnasieklasser och tvÄ högstadieklasser i en tvÄsprÄkig ort i södra Finland. Studien visar att det finns en skillnad i instÀllningen till svenskan beroende pÄ nÀr eleverna börjat lÀsa svenska.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med studien var att pröva vilka psykologiska mekanismer som pĂ„verkar sambandet mellan attityder och beteendeintentioner inför miljöpĂ„verkan hos individer i konsumtionssamhĂ€llet. Hypotesen var att det finns ett miljömedvetande hos mĂ€nniskan, men att det Ă€r en skillnad mellan attityd och beteendeintention. Även emotioner inför miljöpĂ„verkan hos deltagarna undersöktes, för att fördjupa studien. Undersökningen har gjorts kvantitativt via en webbaserad enkĂ€t, genom utskick via Facebook till vuxna individer i Sverige mellan 18-65 Ă„r (N=49). Svarsprocenten var 46 procent.

En vanlig risk för organisationer Àr att anvÀndare inte har tillrÀcklig kunskap omdatasÀkerhet vilket kan medföra att kÀnslig information nÄr obehöriga via internet.Administratörer i organisationer har fÄtt ökade problem pÄ grund av att anvÀndarna Àrden svagaste lÀnken i systemet. En vanlig orsak till detta Àr att anvÀndare i allt störreutstrÀckning utsÀtts för nÀtfiske-attacker.Arbetets syfte Àr att Àr att undersöka möjligheten att utforma ett test som undersökerkopplingar mellan personlighetstyper enligt Myers-Briggs Type Indicators ochanvÀndares förmÄga att identifiera nÀtfiske-attacker. Testet som tagits fram bestÄr avtre delar. Första delen Àr ett MBTI-test, andra delen syftar till att se anvÀndarnaskunskap om nÀtfiske-attacker och tredje delen visar anvÀndarnas attityd till nÀtfiskeoche-postsÀkerhet.Resultatet visar att det existerar skillnader mellan personlighetstyper vilket Àr enindikation pÄ att metoden och testet kan anvÀndas för att se en koppling mellanpersonlighetstyper och förmÄga att identifiera nÀtfiske-attacker. Skillnaderna kundeses i anvÀndarnas kunskap och attityd till nÀtfiske..

AbstractStudy: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 pUniversity of SkövdeTitle: Competence ? Self image ? InclusionA study of a couple of students in need for extra education and theirexperiences of their studies at school in a special class.Number ofPages: 43Author: Britt HellqvistTutor: Gunvi BrobergDate: 01-2008Keywords: special class, extra education, competence, self image, inclusionStudents who have difficulties in school or in the social contact are the main subject of this thesis. The students that I have interviewed attend the upper high school in a special class, separated from the major school. My purpose has been to investigate how such students experience their studies at school, with emphasis on competence and the feeling of participation. Moreover, the self image of these students was investigated.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt som specialpedagogik tillÀmpas pÄ en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen nÀr det Àven förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsÀttning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller ÄtgÀrder och har elev och förÀldrar kunnat ta aktiv del i hur ÄtgÀrderna skall utformas? Vad Àr specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lÀrarkÄren nÀr det gÀller elever med en fysisk funktionsnedsÀttning. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

OfrÄnkomliga tillÀggsavgifter kritiseras i media. Syftet var att undersöka om tillÀggsavgifter pÄ flygbiljetter pÄverkar resenÀrers attityd till flygbolaget och deras prissÀttning oavsett prisnivÄ. Ytterligare ett syfte var att undersöka om tillÀggsavgifter leder till att fÀrre personer bokar biljetten. En pilotstudie och en huvudstudie genomfördes för att uppnÄ syftena. Prospektteorin och dominansstruktureringsteorin anvÀndes för att analysera resultaten.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Syfte Studiens syfte var att ge en översiktlig bild av lÀsprocesser, texter och texternas ursprungliga sammanhang som undervisningen utgÄr frÄn i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet och de specialpedagogiska konsekvenserna som detta fÄr för de elever som Àr svaga lÀsare. TeoriDe teoretiska utgÄngspunkterna Àr ett sociokulturellt perspektiv, en gemensamhetsorienterad definition av begreppet inkludering och Pisas definition av lÀsförstÄelse.Metod För att fÄ svar pÄ frÄgorna i syftet utformades en webbenkÀt i verktyget Surveymoneky. FrÄgorna i enkÀten formulerades utifrÄn Pisas ramverk för lÀsförstÄelse och delades upp i samma kategorier som anvÀndes dÀr, dvs. slag av text, lÀsprocess och sammanhang. EnkÀten skickades via e-post till lÀrare som undervisar i Ärskurs 1 pÄ 10 olika gymnasieskolor.

Bakgrund: Abort Àr en kÀnslomÀssigt laddad frÄga som vÀcker starka kÀnslor vÀrlden över. FrÄgan om abort Àr ofta fylld med etiska och moraliska vÀrderingar och stÀllningstaganden för alla som Àr inblandade. För att en god och sÀker vÄrd samt ett bra bemötande ska kunna ges till kvinnor som genomgÄr en abort Àr det viktigt att vÄrdpersonalen handlar pÄ ett etiskt och moraliskt riktigt sÀtt.Syfte: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens bemötande av kvinnor som genomgÄr en abort.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tretton artiklar motsvarade studiens syfte.Resultat: Resultatet av litteraturstudie visade att vÄrdpersonal i vÀstlÀnder till stor del var positiva till abort. VÄrdpersonalen upplevde etiska dilemman vilka för det mesta berodde pÄ kvinnornas orsaker till abort och hur lÄngt in i graviditeten kvinnorna var dÄ de genomgick en abort.

Att börja pÄ högstadiet och byta bÄde skola och de flesta av sina klasskamrater kan vara positivt sÄvÀl som negativt. Det kan vara en chans att hitta nya intressen, eller jobbigt med mycket nya intryck och högre krav. Om man dessutom har sÀrskilda behov, till följd av ett funktionshinder, kan den omstÀllningen bli vÀldigt krÀvande om inte skolan klarar av att tillgodose ens behov. NÀr en elev Àr inkluderad i skolan sÄ innebÀr det att eleven skall involveras helt och hÄllet i sammanhanget pÄ samma villkor som sina klasskamrater (Fors 2004). Den hÀr uppsatsen bygger pÄ en fallstudie gjord med kvalitativa intervjuer som handlar om en 13-Ärig pojke som har funktionshindret Downs syndrom och Àr inkluderad i Ärskurs 7.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.