Fibromyalgi innebär smärta i muskelfibrer och är en komplex sjukdom med många och skiftande symtom. Sjukdomen är som mest utbredd bland kvinnor i arbetsför ålder och kan påverka arbetsförmågan. Syftet med vår studie var att undersöka och beskriva vilka arbetsuppgifter personer med fibromyalgi upplever som svåra att utföra. Vi ville även undersöka vilka anpassningar som är av betydelse för att en person med fibromyalgi ska kunna stanna i eller återgå till arbete. Studien genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor som hade diagnosen fibromyalgi.

Syftet med denna explorativa studie är att undersöka hur socialtjänsten förhåller sig till sociala medier. Detta görs genom socialsekreterarnas åsikter. Våra frågeställningar handlar om vilka erfarenheter socialsekreterarna har kring att använda det i sitt arbete samt hur man anser att socialtjänsten hanterar frågan. Vår metod är kvalitativ och består av dels traditionella intervjuer och dels av intervjuer via e- post. De flesta informanter har erfarenheter kring att använda sig av sociala medier i sitt arbete eller har erfarenheter av kollegor som har gjort det.

Detta arbete syftar till att ta reda på om och i så fall hur lärare motverkar och förebygger klasskillnader, mellan akademikerbarn och arbetarbarn i skolan. Jag genomförde en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med två verksamma lärare och två läraraspiranter. Resultatet bearbetas, analyseras och diskuteras utifrån olika teorier som behandlar klasskillnader, socialisation samt läroplaner. Arbetet mynnar ut i ett resultat som kan bekräfta att akademikerbarn klarar sig bättre än arbetarbarn i skolan och att lärare inte har någon speciell plan för hur man ska arbeta för att motverka dessa skillnader. Intervjupersonerna menar att orsaken till att man inte kan bemöta detta på bästa sätt beror dels på att det krävs mer resurser i skolan, dels att det krävs en större medvetenhet bland lärare om detta segregeringsfenomen..

Detta arbete undersöker frågan om hur man kan gå tillväga för att skapa en känsla av liv i en postapokalyptisk spelvärld med hjälp av färger, former och animationer i en egen spelproduktion. Arbetet tar upp flera teorier kring spelutveckling, post-apokalyptisk fiktion och färglära. Arbetet tar också upp verktyg som användes i produktionen av det spel som skapades och hur arbetet fortskred. Diskussionen som följer tar upp hur metoderna som användes påverkade resultatet och vad resultatet blev, samt hur man gick tillväga för att tolka det. Slutsatsen som dras i diskussionen visar att det är möjligt att skapa en känsla av liv i en postapokalyptisk spelvärld i en egen produktion och hur man kan förbättra de metoder som använts i en eventuell uppföljning av detta arbete.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Detaljhandelsföretagens vill utveckla en långsiktig kundrelation för att bibehålla sin position på marknaden där kunderna har många butiker att välja utifrån. För att ge sin personal motivation att utveckla en god kundtillfredsställelse används belöningssystem som motivationsverktyg. Denna uppsats kommer att behandla arbetet med customer relationship managent även kallat CRM samt belöningssystem. Uppsatsen kommer undersöka ett medelstort detaljhandelsföretag i Luleå som arbetar med kollektivt belöningssystem och CRM arbete. Intervjuer har skett enskilt med fyra representanter från arbetslaget och en från företagsledningen i butiken.

Syftet med denna uppsats är att analysera tre utvalda reformer i arbetslöshetsförsäkringen som genomförts under våren 2007. De tre reformer som avses är; sänkningen av taket i försäkringen, införandet av en nedtrappning i ersättningsnivån och borttagandet av möjligheten till förlängd ersättningsperiod. Med hjälp av en teoretisk modell uppskattar vi effekterna på individernas beteende. Vår huvudslutsats är att de utvalda reformerna har minskat nyttan av att vara arbetslös. Det ger en positiv effekt på utflödet ur arbetslöshet till arbete.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur det gränslösa arbetet hanteras i olika organisationer och hur det gränslösa arbetet diskuteras av tjänstemän. Studien utgår ifrån Karaseks och Theorells modell bestående av krav, kontroll och en teoriutveckling av socialt stöd i relation till krav och kontroll. Studien går även in på vad ett gränslöst arbete innebär och hur flexibilitet påverkar anställda och deras organisationer.För en djupare förståelse för hur problematiken diskuteras i organisationer genomfördes sex samtalsintervjuer för att belysa närmare hur yttra krav, inre kontroll och socialt stöd hanteras i intervjupersonernas organisationer. Två intervjupersoner har ledande positioner i sina respektive organisationer. Alla intervjupersoner har olika positioner i sina respektive organisationer och använder väldigt olika strategier för att få balans i det gränslösa arbete.

Den höga sjukfrånvaron i Sverige har lett till ett ökat intresse för hälsofrämjande arbete i syfte att öka trivseln och minska sjukfrånvaron i såväl offentlig som privat verksamhet. Syftet med föreliggande studie var att följa upp och undersöka hur lagerarbetarna på en distributionscentral upplever det hälsofrämjande arbete som genomförts av ett arbetsmiljöprojekt på företaget. De anställdas upplevelse av det hälsofrämjande arbetet mättes kvantitativt genom en enkätundersökning som besvarades av 154 undersökningsdeltagare, fördelade på två enheter. Resultatet visar att den psykosociala arbetsmiljön på företaget verkar ha förbättrats. De anställdas motivation, trivsel och upplevelse av stöd från förman, gruppchef och arbetskamrater tycks ha ökat.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrändhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. Utifrån fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrändhet, hälsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vägledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrån tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrändhet på organisationsnivå.

Studien var en undersökning riktad till hälsopedagoger verksamma inom en företagshälsovård iSverige, med syftet att beskriva deras hälsofrämjande arbete. Genom ett tillfällighetsurvalkontaktades åtta hälsopedagoger via mail med en förfrågan om de kunde tänka sig att delta istudien. Studien var av kvalitativ form där respondenterna fick svara på muntligt ställda frågorunder enskilda intervjuer. Fem av intervjuerna genomfördes under personliga möten och tre avdem genomfördes via telefon. Resultatet visade att respondenterna arbetade på individ-, gruppochorganisationsnivå.

Syftet med denna kvalitativa studie var att deskriptivt återge skolsköterskors berättelser om sitt hälsofrämjande arbete med tonåringar. Ett strategiskt urval användes och skolsköterskor från Uppsala, Älvkarleby och Gävle kommun deltog i studien. Datainsamling skedde genom 5 semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet delades in i fyra kategorier: hälsa, hälsoarbete, utmaningar/begränsningar och skolsköterskans hälsofrämjande arbete.

Problem och bakgrund: Lärarnas arbetsvillkor har förändrats med samhällets utveckling. En ökad arbetsbelastning har orsakat stor sjukfrånvaron hos lärarna det senaste decenniet. Mycket tyder på att lärarna känner sig stressade i sin vardag. De känner tidsbrist på sitt arbete på grund av ökad arbetsbelastning. Uppsatsens problem är hur lärarna klarar av de förändrade arbetsvillkoren och huruvida arbetet inverkar på fritiden.Syfte och metod: Syftet är att belysa ur ett sociologiskt perspektiv hur lärare klarar av balansen mellan arbete och fritid.

Debatten om Corporate Social Responsibility (CSR) är aktuell. Att ta socialt ansvar handlar om frivilliga åtaganden för företag, eftersom det går utöver de tekniska och lagliga krav som ställs. Syftet med denna uppsats är att utreda hur CSR tillämpas i de två svenska klädföretagen Hennes & Mauritz (H&M) och Dem Collective. Vi undersöker om och hur företagen upplever kunders krav på socialt ansvarstagande samt om och hur företagen försöker påverka sina leverantörers CSR-arbete. En kvalitativ studie i form av intervjuer har utförts för att få en djupare förståelse för hur de båda företagen bedriver CSR-arbete.