NÀr man talar om barn i behov av sÀrskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkÀnd grÀnsen i skolan eller har andra problem. SÀllan eller aldrig nÀmns elever som Àr begÄvade. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en kvalitativ intervjustudie med fem lÀrare pÄ en och samma skola. LÀrarnas beskrivning av begÄvade elever Àr att de kan se helheter och sammanhang, de Àr kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. MÄnga Àr verbala och de flesta socialt anpassade..

 Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att studera genuspositioner hos eleverna under sam- respektive sÀrundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. För att uppfylla vÄrt syfte har vi anvÀnt följande frÄgor: Vilka genusskapande handlingar och beteenden kan vi upptÀcka bland flickor och pojkar i idrottsundervisningen? Hur förÀndras elevernas beteenden och handlingar nÀr eleverna undervisas i sam- respektive sÀrundervisning?MetodDe metoder som anvÀnts i studien var kvalitativa observationer och intervjuer. Studien inleddes med 28 observationer med fokus pÄ kritiska hÀndelser, dÄ vi antecknade hÀndelser dÀr eleverna upprÀtthöll eller bröt de traditionella könsmönstren. För att fÄ en djupare förstÄelse för elevernas tankar och upplevelser kring de hÀndelser vi observerat valdes sju personer ut för intervju.

God lÀsförmÄga Àr en förutsÀttning för att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i skolan. DÀrför Àr det viktigt att tidigt uppmÀrksamma de elever som Àr i riskzonen att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Genom förebyggande arbete under de tidiga skolÄren borde antalet elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter minska. Studiens syfte var att undersöka om tidig kartlÀggning kan hjÀlpa oss att finna elever i riskzonen för att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. TvÄ skolors dokumenterade testresultat har utgjort grunden för studien.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Skolverket och regeringen har infört obligatoriska nationella prov i svenska, svenska som andra sprÄk och matematik i skolÄr 3 under vÄrterminen 2009, dÄ resultaten i svensk skola pÄvisar en försÀmrad utveckling. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ om och hur resultatet pÄ proven pÄverkar lÀrarnas arbete och elevernas fortsatta lÀrande i svenska och matematik. Under vÄrterminen 2009 genomförde vi en enkÀtundersökning med elever och förÀldrar i skolÄr tre i en SkÄnekommun. Dessutom har tvÄ rektorer, fyra speciallÀrare och fyra lÀrare i skolÄr 3 och 4 intervjuats. Kommunens resultat överensstÀmmer i stort med nationellt resultat. Resultatet visar att flickorna vÀrderar sin svenskkompetens lÀgre Àn pojkarna medan de skattar sin matematikkompetens högre Àn pojkarna.

Syftet med denna fallstudie Àr att skildra hur interaktionen mellan elever respektivemellan lÀrare och elever ser ut nÀr elever arbetar med genren insÀndare i svenskasom andrasprÄk. Studien baseras pÄ tre genomförda klassrumsobservationer, tvÄinspelningar av gruppsamtal dÀr elever medverkar samt en intervju med lÀraren isvenska som andrasprÄk, grundlÀggande kurs. Det Àr 16 informanter som deltar istudien. Informanterna gÄr pÄ SprÄkintroduktion. Resultatet visar att undervisningenÀr utformad enligt cirkelmodellen, vilket Àr en modell för hur man stegvis bygger uppkunskap kring hur man skriver inom olika genrer.

VÄrt syfte i vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrare uppfattar sitt inkluderande uppdrag och talar om hur de arbetar mot mÄlet en skola för alla. Vi intervjuade fem idrottslÀrare pÄ olika skolor. Vi stÀllde olika frÄgor till idrottslÀrarna om bland annat bemötande, anpassningar, motivation, tillgÀnglighet och delaktighet. Efterhand som vi transkriberade intervjuerna identifierade vi fyra kategorier i materialet. Den första kategorin ?en skola för alla? innehÄller lÀrarnas upplevelser av arbetet mot mÄlet en skola för alla.

VÄrt syfte med arbetet var att fÄ bÀttre insikt i fenomenet lÀxor som inslag i elevers vardag. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete var det ökade intresset för lÀxor i media och i skolan. För att uppnÄ vÄra frÄgestÀllningar, om hur elever och lÀrare tÀnker kring lÀxor samt om lÀxor pÄverkar elevers fritidsaktiviteter, valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Genom att intervjua elever och lÀrare fick vi fram ett resultat som visade att eleverna var övervÀgande positiva till lÀxor och att de förstod syftet som deras lÀrare hade med dem. LÀrarnas huvudsakliga syfte med lÀxorna var att befÀsta kunskaper.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare kan stimulera elever till litteraturlÀsning och hur lÀrare kan arbeta för att vÀcka lÀslust. FrÄgorna som behandlas i arbetet Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten, lÀroplan och kursplan i svenska, om litteraturlÀsning? Hur kan lÀrare skapa lÀslust hos elever? Hur arbetar lÀrare med lÀsstimulans och hur skulle de vilja arbeta? Hur informerar lÀrare sig om nya barnböcker? Finns det nÄgot samarbete mellan lÀrare och skolbibliotekarier / bibliotekarier? Arbetet bygger pÄ litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av intervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med fyra grundskollÀrare Är 4-9 och tre bibliotekarier Är 4-9. Svaren jag fÄtt har jÀmförts med litteraturen.

Skapande arbete, samarbete och lek Àr viktiga delar i det aktiva lÀrandet och ingÄr i skolans uppdrag. Kamratbanor Àr ett sÀtt att arbeta utifrÄn elevernas olika förmÄgor med samarbete som utgÄngspunkt. Syftet med arbetet var att undersöka om eleverna upplever att arbete med kamratbanor kan vara ett verktyg för att förbÀttra delaktighet och samarbete samt hur fysisk aktivitet kombinerat med naturupplevelser upplevs som alternativ till mer traditionell undervisning. Undersökningen var en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och gjordes med intervjuer och observationer som registrerades löpande under de aktuella momenten. Intervjuerna skedde i samtalsform.

Denna studie syftar till att fördjupa förstÄelsen för skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhÀlsoteam samt de elever som har nÄgon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd undersöks utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kÀnnetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande Àr vilken typ av svÄrigheter som eleven har och vilket stöd eleven fÄr.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder som vÄra observerade lÀrare anvÀnder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av vÄra lÀrare för insamling av data till den hÀr undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan pÄverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten Àr, sprÄkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frÄgor samt tidsaspekten, det vill sÀga hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever.

Matematiksamtal Àr en viktig del i undervisningen dÀr de bidrar till att öka elevernas förstÄelse och sjÀlvstÀndiga tÀnkande, vilket flera studier visar. Forskningen uppmÀrksammar dock att samtalets utrymme har minskat i matematikundervisningen och att det tysta, individuella arbetssÀttet har ökat. SÄvÀl nationella som internationella undersökningar pekar pÄ att lÀroboken har en mycket stark stÀllning i matematikÀmnet. För att eleverna ska motiveras och utvecklas i sitt lÀrande bör den dock kompletteras med flera lÀromedel och olika arbetsformer. Studien har genomförts utifrÄn ett kommunikativt perspektiv, dÀr syftet har varit att undersöka lÀroböcker och lÀrarhandledningar i matematik för elever i skolÄr 4. Analysen har utgÄtt frÄn hur uppgifterna i lÀroboken inbjuder till ett kommunikativt arbetssÀtt, samt hur lÀrarhandledningarna uppmuntrar det muntliga samarbetet i undervisningen.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vilka naturvetenskapliga begrepp elever i Är 9 vÀljer att anvÀnda för att förklara begreppen materia, fotosyntes och förbrÀnning. En litteraturstudie förklarar vad kunskap Àr, hur barn lÀr sig, hur begreppsbildning sker och vad tidigare forskning sÀger om Àmnet. Datainsamling skedde med hjÀlp av halvstrukturerade öppna intervjuer med elever i Är 9. Efter analys av materialet redovisas resultatet i form av tabeller och kategorier. VÄrt resultat överensstÀmmer i stora drag med tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet.

Enligt Skolverket (2008) har ungefÀr en femtedel av eleverna i svenska grundskolor inte svenska som förstasprÄk. FlersprÄkiga barn eller barn med smÄ eller inga svenskkunskaper Àr dÀrför ingen undantagsföreteelse i dag utan tvÀrtom nÄgot som allt fler lÀrare i allt större utstrÀckning kan förvÀntas komma i kontakt med. Detta krÀver speciell kompetens av lÀrarna. Det övergripande syftet med detta arbete var dÀrför att nÀrmare studera hur arbetet med flersprÄkiga elever sker i skolan. I det hÀr examensarbetet gjordes en undersökning av hur lÀrare i praktiken arbetar med flersprÄkiga elever, detta genom en observation av tre lÀrare i deras undervisning av samma förstaklass med mÄnga (tre av fyra) flersprÄkiga elever.