I denna studie undersöks hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa ser pÄ sin kompetens och sin utbildning gÀllande elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Fokus har Àven varit att undersöka hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd frÄn skolan. Upplever lÀrarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsÀtta elever med fysiska funktionsnedsÀttningar?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats som bygger pÄ samtalsintervjuer med Ätta lÀrare i Idrott och hÀlsa. Det som framkommer i vÄr studie Àr att lÀrarna upplever att utbildningen inte ger tillrÀckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i undervisningen.

Synen pÄ skönlitteraturlÀsning i skolan har Àndrats genom tiderna frÄn kunskap om litteratur till kunskap genom litteratur. Under vÄr verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen har vi blivit medvetna om att det Àr lÀttare i teorin Àn i praktiken att fÄ alla elever att vilja lÀsa. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevers lÀslust, samt hur kunskap om detta pÄverkar lÀrares förmÄga att handleda elever att genom ökad lÀslust ta del av skönlitteraturens kunskapskÀlla.Litteraturen pekar pÄ olika faktorer, som elevers sociala bakgrund, svÄrigheter med lÀsteknik och lÀsförstÄelse, lÀrares engagemang och arbete, yttre och inre förutsÀttningar i klassrummet, lÀsning och bearbetning av olika slag, bokval som fÀngslar samt ett skolbibliotek med en intresserad bibliotekarie, som betydelsefulla för lÀrares planering och arbete med att handleda elever till ökad lÀslust. LÀrares kÀnnedom om elevers lÀrande och om skönlitteratur Àr utgÄngspunkt för lÀrares uppdrag att arbeta för elevers lÀslust.Metoden vi valde för vÄr undersökning var kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna anser att motivation behövs och att de faktorer som listats ovan Àr viktiga för elevers lÀslust..

Det övergripande syftet med undersökningen Àr att tydliggöra om och i sÄ fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare Är arbetar för att uppmÀrksamma och stimulera sÀrbegÄvade elever. Litteratur och forskning inom Àmnet pekar pÄ pedagogers bristande kunskap angÄende sÀrbegÄvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur sÀrbegÄvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begrÀnsad erfarenhet av sÀrbegÄvade elever och Àr tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med sÀkerhet har svÄrt att avgöra vilka elever som Àr högpresterande och vilka som Àr sÀrbegÄvade. Informanterna menar att det Àr den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever dÄ specialpedagogiska insatser helt och hÄllet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen pÄ att sÀrbegÄvade elever idag Àr ett mindre utforskat fÀlt och att personal i skolans verksamhet bör uppmÀrksammas pÄ att dessa elever finns samt deras speciella behov..

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

Matematikundervisning Àr ofta likvÀrdig med enskilt arbete i lÀroboken. Ett ofta ensamt arbete dÀr det Àr boken som styr innehÄllet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete Àr negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen.I denna uppsats har vi valt att intervjua Ätta lÀrare som arbetar inom grundsÀrskolan, pÄ sÄvÀl lÄg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda pÄ hur man ser pÄ lÀroboken om den Àr en viktig del i undervisningen och hur den anvÀnds.Resultatet visar pÄ att lÀroboken anvÀnds flitigt i undervisningen, inte minst som stöd nÀr lÀraren planerar, men ocksÄ som en idépÀrm att plocka tips ur.

Syften med detta examensarbete var att fÄ en ökad förstÄelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har Àven studerat vilka framgÄngsfaktorer som kan stÀrka delaktigheten utifrÄn elevhÀlsans nya mÄl. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad pÄ fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrÄn Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsÀttet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte Àr sjÀlvklar för alla elever.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarnas Äsikter angÄende flexibelt lÀrande med hÀnsyn till lÀrarnas kön, Äldersfördelning, datoranvÀndning och undervisningsmetoder. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en webbaserad enkÀt (websurvey frÄn textalk) som skickades till alla lÀrare vid SydskÄnska gymnasieförbundet. De flesta lÀrare hade en positiv eller neutral instÀllning mot införandet av flexibelt lÀrande, medan Àldre lÀrare var i mindre utstrÀckning positivt instÀllda. Med hÀnsyn till mÄnga frÄgestÀllningar sÄg lÀrarna inga eller smÄ förÀndringar. Problem som har uppkommit Àr att det nya arbetssÀttet Àr mer tidskrÀvande och att det Àr svÄrt att genomföra med osjÀlvstÀndiga elever.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka elevers instÀllning till sitt lÀrande under ensemblespelet i musikundervisningen relaterat till deras erfarenheter av fritidsmusicerande. Skiljer sig synen pÄ ensemblespelet beroende pÄ arten av elevens fritidsmusicerande? FÄr alla elever en chans att utvecklas i sitt musicerande? Spelar valet av lÄtar in i elevernas syn pÄ momentet? Jag har i första hand anvÀnt mig av en kvalitativ studie, dÀr jag intervjuat elever om deras uppfattningar av Àmnet. De resultat jag fick fram visar pÄ att de elever jag intervjuat som pÄ fritiden musicerar i grupp inte ges samma förutsÀttningar att utvecklas under skolans ensemblespel, som de elever som endast musicerar pÄ egen hand eller de elever som inte alls musicerar. AngÄende lÄtrepertoaren sÄ anser eleverna att lÄtarna fungerar, men de elever som pÄ fritiden spelar i grupper efterlyser större genrebredd och svÄrare material.

Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad mÄluppfyllelse för elever med utlÀndsk bakgrund och svenska som andrasprÄk kan uppnÄs. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie med inriktning pÄ elever med utlÀndsk bakgrunds sÀrskilda behov, undervisningsstrategier för ökad mÄluppfyllelse gÀllande elever med utlÀndsk bakgrund samt lÀrarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning pÄ ett interkulturellt perspektiv. FrÄgor som uppsatsen behandlar Àr hur man kan arbeta för att öka elever med utlÀndsk bakgrunds mÄluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlÀrningsmiljö tillsammans med en informell inlÀrningsmiljö frÀmjar elevernas mÄluppfyllelse.

Mitt intresse för PBL (problembaserat lÀrande) som arbetsform, och hur skolbarn i de tidiga Äldrarna kan utvecklas med hjÀlp av detta sÀtt att arbeta har inspirerat mig att i mitt examensarbete skriva om detta. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ ifall elever i de tidigare skolÄren, och i detta fallet elever i Ärskurs 1, kunde arbeta problembaserat dÀr moment ingÄr sÄsom ansvar för det egna kunskaps-inhÀmtandet, trÀning att arbeta i grupp samt medinflytande. Det PBL-arbete som beskrivs och presenteras i uppsatsen har genomförts med elever i Ärskurs 1 pÄ en skola i Lund under vÄrterminen 2003. Jag vill poÀngtera och betona att det Àr lÀrandeformen som sÄdan samt eleverna som studeras i examensarbetet, inte mitt sÀtt att leda eller styra arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elever i Ärskurs 1 pÄ ett alldeles utmÀrkt sÀtt klarar av att genomföra och sedan redovisa ett PBL-arbete. Vad som dÀremot framkommit under studien bl a genom intervjuer med olika grundskollÀrare, och som Àr beklagligt speciellt med tanke pÄ att PBL inte Àr nÄgot nytt fenomen utan har en över trettio Är lÄng historia, Àr att problembaserat lÀrande nÀstan inte alls förekommer i Ärskurserna 1 till 3.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Syftet med studien var att belysa vilka verbala och ickeverbala tecken en person med demens kunde uppvisa vid smÀrttillstÄnd och vilka typer av hjÀlpmedel kunde underlÀtta sjuksköterskans arbete med att bedöma smÀrta hos personer med demenssjukdom. Design för studien var systematisk litteraturstudie med bÄde kvalitativa och kvantitativa resultatartiklar. Resultat frÄn artiklarna gav ett vitt spektrum av bÄde verbala och ickeverbala indikatorer för smÀrta hos patienten. Till de vanligaste smÀrtsignalerna rÀknades Àndringar i ansiktsuttryck efter vokala lÀten och direkta ord om smÀrta. Forskarna fann Àven att personerna med demensproblematik kunde reagera med att bli ?tysta? och att ?dra sig undan? eller att bli aggressiva, oroliga och allmÀnt utÄt agerande.

Detta examensarbete Àmnar ta reda pÄ hur gymnasielÀrare ser pÄ sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer Àven granska vad elever anser om lÀrarnas och skolans arbete med motivation och om det Àr i linje med vad de intervjuade lÀrarna tror. I bakgrunden presenteras frÀmst mekanisk och kognitiva synsÀtt pÄ motivation. Dessutom innehÄller bakgrunden forskning om skolans struktur, socio­ekonomiska aspekter pÄ motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lÀrarna inte hade nÄgot direkt svar pÄ vad motivation Àr, men att de arbetar med det omedvetet.

Examensarbetet handlar om specialpedagogers uppfattningar om mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka specialpedagogers uppfattningar om vilka anledningar, samband och testmaterial som förekommer vid mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. En frÄgestÀllning Àr vilken uppfattning specialpedagoger har om vilka anledningar det finns till att elever med utomnordisk bakgrund skrivs in i sÀrskola. I undersökningarna kom det fram att svag begÄvning, tal- och sprÄksvÄrigheter och koncentrationssvÄrigheter kunde tillsammans med andra svÄrigheter orsaka att elever med utomnordisk bakgrund skrevs in i sÀrskola.