Sök:

Sökresultat:

2878 Uppsatser om Lärarens uppdrag - Sida 27 av 192

KrÀnkande behandling, mobbning och utfrysning - skolans uppdrag och partnerskolans situation och arbete

Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn inventering av vad skolans styrdo-kument föreskriver, vad forskning och litteratur upptar inom omrÄdet samt anvÀnd definition pÄ mobbning och utfrysning undersöka i vad mÄn mobbning och utfrysning förekommit eller förekommer pÄ min partnerskola, den skola dÀr jag fullgjort min verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen, samt pÄ vilket sÀtt skolan i sitt arbete mot krÀnkande behandling, mobbning och utfrysning lever upp till de nationella mÄlen..

Kontaktperson sökes. En kvalitativ studie om vÀnskap i kommunal regi

Det Àr ett stort antal kommuner som inte klarat av sitt ansvar att verkstÀlla samtliga beslut om insatsen kontaktperson enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det Àr kommunerna som rekryterar kontaktpersoner och de i sin tur utför sitt uppdrag pÄ ideell basis. Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka, beskriva och jÀmföra tvÄ förestÀllningar och studera vilka likheter och skillnader som finns, för att fÄ fram förklaringsmodeller till varför kommunerna inte klarar av att verkstÀlla samtliga beslut. Det som undersökts Àr, vad kontaktpersonens utbyte Àr i uppdraget och hur de uppfattar att de genom insatsen skapar delaktighet för brukaren.De tvÄ teoretiska perspektiv och det centrala begrepp som stöder uppsatsens syfte och problemformulering Àr organisationsteori, utbytesteori och delaktighet. Teorierna och det centrala begreppet fungerar ocksÄ som stöd för analysen och de slutsatser som presenteras i uppsatsens avslutande del.

De stora barngrupperna i förskolan och barns socioemotionella utveckling

Ny statistik frÄn Skolverket visar att en femtedel av alla barngrupper i förskolan bestÄr av 21 eller fler barn. I dag finns över 4 800 barngrupper och de stora grupperna blir allt fler (Skolverket, 30.03.2011). Samtidigt kan vi lÀsa i Lpfö 98 (reviderad 2010) att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande. Förskolan har ett demokratiskt uppdrag och ska vÀrna om delaktighet och dialog (a.a.). Det finns en motsÀgelsefullhet i hur man ser pÄ varje barns rÀtt att utvecklas nÀr man i samma veva fattar politiska beslut om gruppstorlekar, dÀr storlekarna kanske hindrar det pedagogiska arbetet.

Parallellstyrning av telfrar

Examensarbetet har gjorts i samarbete med Hjort Conveyor, ett företag i Helsingborg som tillverkar conveyorsystem för transportering av gods inom processindustrin.VĂ„rt uppdrag har varit att ta fram ett kostnadseffektivt och kommersiellt hĂ„llbart styrsystem till deras applikation för lodrĂ€t transportering. Funktionskraven har varit parallellreglering, enkeldrift, samt reglering av balk i vinklat lĂ€ge.Denna rapport omfattar vĂ„rt arbete med val av komponenter, programmering av styrprogrammet och installation av systemet. Även drifttagningen, som sketts pĂ„ en testanlĂ€ggning hos Linde Metallteknik AB tas upp.Projektets samtliga krav har uppfyllts och testanlĂ€ggningen anvĂ€nds idag i produktion hos Linde Metallteknik AB..

HÄllbar utveckling : integrerade nyckeltal för hÄllbarhetsredovisning : utfört pÄ uppdrag av Schenker AB

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

Ska vi byta kunskap? - en kommunikationsstrategi för samverkan mellan studenter pÄ Campus Helsingborg och nÀringslivet i nordvÀstra SkÄne

Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram en kommunikationsstrategi för att underlÀtta initierandet och upprÀtthÄllandet av samverkansprojekt mellan studenter pÄ Campus Helsingborg och nÀringslivet i nordvÀstra SkÄne. Examensarbetet Àr gjort pÄ uppdrag av och i samverkan med Idéforum NordvÀstra SkÄne..

Att handleda gymnasieelever i deras lÀrprocesser: en kvalitativ undersökning i den egna verksamheten av nÄgra lÀrares erfarenheter av handledning

Olika reformer har avlöst varandra i skolans vÀrld och varje reform har medfört förÀndrade krav pÄ skolans verksamhet. Varje lÀroplan bygger pÄ förestÀllningar om vad kunskap och lÀrande Àr. NÀr Lpf 94, lÀroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns dÀr en förÀndrad syn pÄ kunskap och lÀrande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de sÄ kallade fyra f:en. FörstÄelse av fenomen har fÄtt en central plats och eleven förvÀntas att inta ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt till sina studier genom ett djupinriktat lÀrande.

Ungdomar och sjÀlvskadebeteende : -Skolsköterskans viktiga folkhÀlsouppdrag

Introduktion: Att ungdomar medvetet skadar sig sjÀlva Àr ett vanligt problem. Orsaken till detta beteende Àr lika varierande som motivet för varför man utför dessa handlingar. En del försöker fÄ ut en inre smÀrta medan andra avser att ta sitt liv. Att hamna i ett sjÀlvskadebeteende under ungdomsÄren kan ge stora hÀlsoproblem i det vuxna livet och Àr ocksÄ en riskfaktor för efterkommande sjÀlvmordsförsök. DÄ detta problem Àr vanligast förekommande bland ungdomar Àr det ocksÄ naturligt att skolan har ett viktigt uppdrag dÄ det gÀller det förebyggande arbetet mot sjÀlvskadebeteende.Syfte: Finna stöd för skolsköterskans preventiva arbete dÄ det gÀller ungdomar med sjÀlvskadebeteende.Metod: Systematisk litteraturstudie.

Det osynliga barnet

I denna studie kommer relationen mellan lÀrare och elev att undersökas utifrÄn tvÄ infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lÀrarens förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt. DÀr kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrÄn de uppdrag och utmaningar som lÀraren stÀlls inför. Vikten av ett reflekterande förhÄllningssÀtt och hur lÀraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer ocksÄ beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lÀrarens pÄverkan pÄ och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Kravspecifikation för en kontraktsmodul i en prissÀttnings- och offertapplikation

Denna rapport Àr skapad som syfte till att redovisa det erhÄllna resultatet av examensarbete vid AffÀrssystemprogrammet vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Arbetet har utförts som uppdrag för det serbiska företaget Soprex som Àr en underleverantör till ett svenskt företag. Rapporten Àr uppbyggd efter IMRAD metoden (Introduktion, Metod, Resultat och Diskussion).Uppdraget var att skapa en kravspecifikation för en modul som Àr en del av applikationen för hantering av olika kontrakt och prisberÀkningar för Soprexs kunds olika kunder. Detta arbete fokuserad pÄ kontrakt modulen. Arbetet har varit uppdelat i tre olika steg, syftet med detta har varit att successivt slussas in i företagets sÀtt att arbeta och lÀra kÀnna deras standarder.

Att förebygga och motverka frÀmlingsfientlighet och rasism genom religionskunskapen

Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd lÀrarna i religionskunskap i grundskolans senare Är lÀgger i begreppen frÀmlingsfientlighet och rasism samt vilken roll dessa lÀrare uppfattar att religionskunskapsÀmnet har nÀr det gÀller att förebygga och motverka frÀmlingsfientlighet och rasism hos eleverna. Vidare syftade studien till att undersöka hur och i vilken utstrÀckning dessa religionskunskapslÀrare uppfattar att de i sin undervisning arbetar för att hos eleverna förebygga och motverka rasism och frÀmlingsfientlighet. Undersökningen Àr kvalitativ och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med religionslÀrare i grundskolans senare Är. Forskningsbakgrunden redogör för hur begreppen frÀmlingsfientlighet och rasism debatteras i den allmÀnna och akademiska debatten samt för skolans och religionskunskapsÀmnets uppdrag vad gÀller att förebygga och motverka detta. DÀrutöver belyses didaktiska tillÀmpningar för hur man i undervisningen kan arbeta mot rasism och frÀmlingsfientlighet.

Hud & HĂ€lsocenter- Redesign av grafiskt material

I den ha?r rapporten har vi underso?kt hur man genomfo?r en re-design av logotyp och hur man kan fo?rmedla ka?rnva?rden genom grafiskt material. Vi fick i uppdrag ifra?n Hollies Reklambyra? att re-designa Hud & Ha?lsocenters ursprungliga logotyp samt grafiskt material. Det a?r inte ovanligt att fo?retag inte fo?rsta?r hur viktigt det a?r att ens grafiska profil a?r uppdaterad och fo?rmedlar det man sta?r fo?r.

Hur pÄverkas jag som designer nÀr jag utformar en utstÀllning om mig sjÀlv?

Jag har planerat och utfört en utstÀllning som bestod av uppdrag, arbeten och egna teckningar som jag sjÀlv gjort. Syftet med utstÀllningen Àr att marknadsföra mig sjÀlv och inspirera andra. Min frÄgestÀllning har varit, hur kommer jag som designer att pÄverkas av att planera en utstÀllning Ät mig sjÀlv? Att planera sjÀlva utstÀllningen var inte sÀrskilt svÄr, dÀremot tankegÄngarna under sjÀlva processen var ganska jobbig. Jag pÄverkades ganska mycket av att göra nÄgot som ska spegla en sjÀlv.

Ansvarsfördelningen i ett aktiebolag : Hur fördelas det rÀttsliga ansvaret mellan revisorn och styrelsen i ett aktiebolag?

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som frÀmst aktualiseras vid skadestÄndstalan nÀr bÄda bolagsorganen pÄ nÄgot sÀtt varit inblandade. ABL uppstÀller en ansvarsfördelning som anger att styrelsen Àr ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har Àven till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhÄllande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsomrÄden framgÄr av 8 kap 4 § ABL. Revisorn dÀremot, som Àr ett oberoende organ i förhÄllande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning.

Hur företag och organisationer kan attrahera innovationsmöjligheter : Ett uppdrag frÄn Munktell Science Park

Syftet med detta examensarbete var att ta fram en modell för att attrahera innovationsmöjligheter till Munktell Science Park i Eskilstuna. Detta gjorde författarna genom att frÄn befintliga teorier deducera fram en hypotetisk modell. Modellen anvÀnds inte för att skapa innovationer utan för att hitta komplexa problem. Det Àr lösningarna pÄ de komplexa problemen som i sin tur kan vara innovationerna. DÀrför har vi kallat de komplexa problemen för innovationsmöjligheter. .

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->