Sök:

Sökresultat:

1589 Uppsatser om Lärarens redskap - Sida 59 av 106

Guds manifestation genom profeterna. Flavius Josefus syn pÄ den hebreiska profetismen - En studie av Antiquitates Judaicae bok 5-11

Den judiske historieskrivaren Flavius Josefus som i Rom skrev sitt verk Antiquitates Judaicae om det hebreiska folkets historia betonade starkt den hebreiska profetismen, profeterna och profetian. Den tidiga kristna kyrkan byggde sin tro pÄ de gamla hebreiska profeternas skrifter och den fortsatta uppenbarelsen man uppfattade under första Ärhundradet. Föreliggande studie bygger dock pÄ frÄgestÀllningen om vad som var den hebreiska profetismens egentliga vÀsen och religiösa funktion enligt Josefus beskrivning i Antiquitates Judaicae 5-11? I studien anvÀnds Mircea Eliades religionsteori som heuristiskt redskap för att finna svar pÄ frÄgestÀllningen. Undersökningen visar att den hebreiska profetismens egentliga vÀsen enligt Josefus var Guds manifestation, hierofani och uppenbarelse hos vissa mÀnniskor, genom att de blev uppfyllda av Guds ande (????? ??????).

Stalkning ? olaga förföljelse : Polisens bemötande av stalkningsoffer

Stalkning, systematisk förföljelse Àr ett brott som ökar i Sverige, nÀrmare 150 000 personer utsÀtts varje Är visar BrÄ (2006) i en undersökning. Stalkningsoffrens tillvaro pÄverkas kraftigt och mÄnga Àr rÀdda. En tredjedel av stalkningsoffren anmÀler förövaren men det finns brister i handlÀggningen av stalkningsÀrenden eftersom de inte prioriteras av rÀttsvÀsendet. Okunskap om brottets komplexitet och det lidande som brottsoffren utsÀtts för Àr vanligt bland poliser. Ny lagstiftning kommer dock att ge polis och Äklagare möjligheter att agera kraftfullt i framtiden.

Organisationskultur - ett redskap för gemensam framgÄng

Tillsammans med ledningspersoner hos Munktell Science Park (som frÄn och med nu kommer kallas MSP) ska jag titta pÄ om organisationskultur Àr nÄgot vi kan pÄverka och dÄ sÀrskilt om det finns möjligheter att pÄverka MSPs organisationskultur. Idag finns det en etablerad vÀrdegrund och varumÀrkesstrategi hos MSP och denna vÀrdegrund ska ligga till grund för MSPs identitet.Alla som Àr hyresgÀster hos MSP och som befinner sig inom kvarteret Munktellstaden har vid tvÄ tillfÀllen fÄtt inbjudan till att delta i diskussionsbaserade workshops kallade Tankesmedjor. Ledningen (1)  vill att de som faktiskt ?Àr? bÀrare av deras vÀrdegrund ska delta och pÄverka frÄn första början. Dessa workshops har gett inputs till hur de som verkar inom MSPs vÀggar sjÀlva anser om sin nuvarande vÀrdegrund och hur de ska arbeta för att gemensamt förÀndra denna. Parallellt med utförandet av tankesmedjorna har en teoretisk referensram skapats.

Konceptgenerering av hydrauliskt redskapsfÀste till Brokk 160

PÄ Brokks maskiner sitter det idag ett mekaniskt redskapsfÀste. RedskapsfÀstet spÀnns fast i en adapterplatta med hjÀlp av en kil som slÄs in med en kraftig hammare. Det Àr sedan pÄ adapterplattan som redskapet fÀsts. PÄ grund av det extra arbetet som mÄste utföras för att sÀkra att redskapet sitter fast samt den ökade risken för personskador nÀr kilen ska slÄs in som Brokk nu vill byta ut det mekaniska redskapsfÀstet mot ett hydrauliskt eller elektriskt redskapsfÀste. NÄgra krav som stÀlls pÄ den nya lösningen Àr att den ska ha en sÀker lÄsning, styras hydrauliskt eller med el, bör vara fullt utbytbar mot det nuvarande redskapsfÀstet samt bör bestÄ av en robust konstruktion.

Effekter av matrisen som bedömningsverktyg - lÀrares uppfattningar och elevers attityder

BakgrundBedömningsmatrisen anvÀnds i allt större utstrÀckning som ett verktyg i undervisningen. Den Àr inte lÀngre endast ett redskap för lÀrare i deras summativa bedömning utan synliggörs Àven för elever. Matrisen Àmnas förtydliga mÄl och kriterier för att eleven skall veta vad som krÀvsför att nÄ och uppfylla dessa. I samband med att Bfl (bedömning för lÀrande) införts som ett koncept för att höja elevers mÄluppfyllelse i den svenska skolan anvÀnds matrisen som ett verktyg för detta. Kopplingen mellan Bfl och matriser kan anses behöva studeras vidare.SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka effekterna av att anvÀnda bedömningsmatriser i svenskundervisningen samt att försöka besvara följande frÄgestÀllningar: Vilken uppfattning har lÀrarna om bedömningsmatrisens funktion? Hur anvÀnds matrisen? Vad blir resultatet av anvÀndningen?MetodKvalitativa intervjuer har utförts för att undersöka lÀrarnas uppfattningar om bedömningsmatrisernas funktion i svenskundervisningen.

Fördjupningsarbete i ekonomisk brottslighet samt offshore-marknader.

Ekonomisk brottslighet (ekobrott) leder till stora skador, dels kapitalmÀssigt men Àven för förtroendet av det ekonomiska systemet. Ekobrotten innefattar en mÀngd brott. Gemensamt för dessa Àr att de Àr vinningsbrott i nÀringsverksamhet. De brott som bildar kÀrnstrukturen i ekobrottsligheten Àr skattebrott, bokföringsbrott, brott mot borgenÀrer, insiderbrott samt brott mot aktiebolagslagen. Ett stort antal andra brott förekommer i kombination med ?vanliga? ekobrott tex mutbrott, brott mot miljöbalken och bedrÀgeribrott.

Att göra coachning - en studie av en samtalsmetod

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ med vilka metoder coacher för mÀnniskor till önskade platser samt att se hur coacher ser pÄ coachning som begrepp. Denna metod fann jag mycket intressant och ville undersöka dess effekt nÀrmare. Det som undersöks i studien Àr hur coacherna arbetar med coachningen i mötet med klienten samt hur coacherna upplever att coachningen fungerar som ett redskap till att fÄr ut klienterna pÄ arbetsmarknaden. Slutligen uppmÀrksammas Àven den problematisering av coachning som begrepp som tycks finnas. De teoretiska utgÄngspunkterna jag har anvÀnt mig av Àr Whitmores syn pÄ coachning och Gjerdes coachningsrelation. Jag har anvÀnt mig av Antonovskys teori om KASAM och Berg och De Jongs lösningsfokuserade modell samt OŽConner och Lages Kalibrering och lyssnande.

Pedagogers handlingar i kommunikativa möten med tvÄsprÄkiga barn - en studie pÄ en multikulturell förskola

Ett barn som kommer hit som flykting eller Àr född i Sverige av förÀldrar med flyktingbakgrund, har rÀttighet att gÄ pÄ svensk förskola. För att det tvÄsprÄkiga barnet ska fÄ ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, Àr pedagogen pÄ förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera bÄde verbalt och ickeverbalt med det tvÄsprÄkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns och vilken betydelse det fÄr för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering anvÀnds för att bekrÀfta att det som sker i observationerna stÀmmer överens med det som sÀgs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. UtgÄngspunkten Àr en empirisk ideografisk forskningsansats, dÀr syftet Àr att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrÄn den förskola som studien utgÄr ifrÄn. Teorier som anvÀnds Àr kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprÀtthÄlls mellan pedagoger och barn.

Det förenande eller det Ätskiljande? -"kulturarvets" funktion i en mÄngkulturell skola

Examensarbetets utgÄngspunkt var att ifrÄgasÀtta varför kulturarvsförmedling framstÄr som viktigt i dagens mÄngkulturella skola. Genom att analysera och jÀmföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom omrÄdet utkristalliserade sig olika perspektiv pÄ "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" frÀmst som ett redskap som kan förmedla vÀrderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses dÀrför viktigt att förmedla dÄ det tros kunna leda till större förstÄelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mÄngfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strÀvan efter en gemensam vÀrdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gÀllande och styrande, det nationellt svenska.

Konflikter och konflikthantering - hur pedagoger ser pÄ sprÄkets betydelse i konfliktsituationer

VĂ„r undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt sprĂ„kets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med sjĂ€lva undersökningen Ă€r hur pedagoger ser pĂ„ konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollĂ€rare, fritidspedagoger och grundskollĂ€rare. Även sprĂ„kets betydelse för att hantera konflikter Ă€r centrala företeelser i vĂ„r undersökning. VĂ„rt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer.

Delaktighet pÄ arbetsmarknaden : För personer med Aspergers syndrom

SammanfattningSyftet med vÄr studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsÀttningen Aspergers syndrom sjÀlva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet pÄ arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. FrÄgestÀllningarna har avsett att beskriva deras egen syn pÄ arbete och stöd i samband med detta samt svÄrigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd pÄ arbetsplatserna som kunde hjÀlpa dem att strukturera och begrÀnsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen anvÀnt teorin om supported employment.

Orsaker till sjÀlvmord bland Àldre   : En litteraturöversikt

Bakgrund: Andelen fullbordade sjĂ€lvmord ökar med stigande Ă„lder. MĂ„nga av de Ă€ldre som begĂ„r sjĂ€lvmord har varit i kontakt med sjukvĂ„rden kort innan dödsfallet. Äldre pratar mindre om sina sjĂ€lvmordstankar Ă€n yngre och har en tendens att anvĂ€nda sig av mer dödliga metoder Ă€n yngre personer. Kunskapen inom omrĂ„det Ă€r lĂ„g. Syftet med denna studie var att belysa orsaker till att Ă€ldre begĂ„r sjĂ€lvmord.

Samverkan med vÄrdnadshavare - I dag- och i dygnet-runt-öppna förskoleverksamheter

BakgrundSamverkan med vÄrdnadshavare Àr en viktig del av förskolans uppdrag. FörskollÀrarna ska enligt lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 13) utveckla förtroendefulla relationer till vÄrdnadshavarna och verksamheterna komplettera hemmen. Hemmets och familjernas behov Àr förÀnderliga.

Samodling som redskap i odlingssystem

Samodling Àr en odlingsmetod som kan anvÀndas för att förbÀttra dagens odlingssystem. Metoden innebÀr att tvÄ eller flera kulturer odlas tillsammans under en större del av vÀxtsÀsongen. Samodling kan anvÀndas pÄ flera olika sÀtt för att förbÀttra odlingsförhÄllandena för antingen huvudgrödan eller hela odlingen. Den har en bevisad effekt pÄ olika skadegörare och kan minska angreppen i odlingen. Samodling kan Àven anvÀndas för att minska ogrÀsspridningen, förbÀttra mikroklimatet, samt öka antalet maskar och naturliga fiender i odlingen.

Samtalet som pedagogiskt verktyg i en förskolekontext - Samtal som möjliggör barns inflytande, delaktighet och lÀrande

BakgrundFörskolans uppdrag Àr att lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande (Lpfö98, rev.2010,s.5) dÀrför bör lÀrare i förskolan vara uppmÀrksamma pÄ samt förstÄ den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensÀtta varierande samtalssammanhang för att frÀmja barns utveckling och lÀrande. I samtal, dÀr barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhÄlla en förstÄelse för sig sjÀlva, för andra mÀnniskor och sin omvÀrld.SyfteSyftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg betrÀffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lÀrande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjÀlpmedel. Syftet Àr dessutom att belysaförskollÀrares förestÀllningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgÄngspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollÀrarna uttryck Ät att barnen erhÄller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lÀrande möjliggörs med utgÄngspunkt i samtalet. Barnen Àr aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör dÄ de fÄr medverkautifrÄn egna villkor. FörskollÀrarnas förestÀllningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->