Denna studie intresserar sig för barn i förskolan och hur dessa kommunicerar och samspelar med varandra i samtalet kring sociala fenomen och syftar till att studera barns perspektiv på vardagliga sociala processer utifrån teorier om identitet, relationer och social interaktion. Begreppen identitetsformering, relationsarbete och barns perspektiv används som en röd tråd genom arbetet och är grundläggande för uppsatsens olika avsnitt. För att undersöka detta har parintervjuer med barn genomförts, med barn i ålder fyra till fem år. Hälften av dessa par har bestått av barn som leker mer frekvent med varandra och de resterande av barn som leker mindre frekvent med varandra. Under samtalen framkommer mönster som kan diskuteras i relation till teorier kring identitetsformering och relationsarbete samt hur barns barns sociala interaktion kan förstås, dels utifrån det barnen själva säger och dels utifrån sättet de säger det på.

I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten.

Syftet med vår undersökning är att skapa en utökad förståelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vår huvudfråga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning på montessoriförskolor i Halland. Vårt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmärker montessori som pedagogisk inriktning är att barnet är i centrum och att pedagogerna står tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna använder sig också av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen får frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling då de bidrar till att utveckla självmedvetenhet, en förmåga att reagera och agera med hänsyn till både sig själv och andra.

Studien är en analys av Elin Wägners Norrtullsligan (1908) och Pennskaftet (1910) ur ett rumsligt perspektiv, med inriktning på genus. Syftet är att fördjupa läsningen av romanerna samt relatera dem till sin tids- och samhällskontext. Romanerna utspelar sig i medelklassmiljöer i Stockholm under tidigt 1900-tal, och handlar om kvinnor som omformulerar sina roller ochengagerar sig i bättre villkor. De centrala frågorna är: Hur gestaltas, representeras och diskuteras rum och stad i romanerna? Vilka rum använder karaktärerna och hur använder de dem? Den teoretiska utgångpunkten är att kombinera litteraturvetenskap med rumsteori, inspirerad av Alexandra Borgs avhandling En vildmark av sten (2011).

I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

Den här uppsatsen har skrivits inom ramen för centralasiatisk säkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv. Jag har begränsat uppsatsen till att fokusera på narkotika, som på senare år har blivit en kärnfråga i säkerhetspolitiska diskussioner, framförallt i Europa och i USA. Genom att tillämpa ett vidare perspektiv har jag försökt överskrida den eurocentrism, evolutionism, passivisering och viktimisering som finns i litteraturen och de artiklar som jag har studerat. Med den beskrivande tesen: Narkotikans roll i kampen om den globala hegemonin och drömmen om kalifatet, har jag velat belysa narkotikans roll i båda dessa strävanden mot en ny värld. Narkotikans roll som ett maktobjekt kan inte förminskas, varken i européernas kamp om den globala hegemonin eller i de islamistiska extremistgruppernas dröm om kalifatet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda Bobath metoden för att främja aktivitet vid strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens läns landsting. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer och utgick ifrån tre öppna frågor. Data analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Främja ett normalt rörelsemönster?, ?Ett gemensamt perspektiv? och ?Ändrat arbetssätt för att främja aktivitet?.

I den här uppsatsen redogör jag för mitt arbete som C-foto på långfilmen Äta, Sova, Dö där jag jobbade i två månader under våren 2011. Man får följa min väg från förberedelserna jag gjorde inför filmen och mina tidigare erfarenheter i området, till hur det gick för mig på inspelningen. Jag beskriver även min undersökning av idéarbete och produktionsprocesser inom långfilmen ur mitt perspektiv. Jag visar två olika sätt man kan arbeta med idéarbete på film utifrån intervjuerna jag gjorde med regissören Gabriela Pichler för Äta, sova, dö och filmregissören Johan Lundborg på hans film Isolerad. Skildringar gör jag också via intervjuerna jag hade med produktionsbolaget AFOS och teaterregissören Kent R Andersson mot hur idéarbete fungerar under reklamproduktioner och teater.

Kommunikativ innovation är ett hett forskningsområde med tanke på web 2.0. Interaktion mellan människor uppstår kontinuerligt i vardagen och det är just i dessa konstellationer som ny kunskap genereras, information delas och erfarenhet bekräftas.Uppsatsen fokuserar på innovativ kommunikation i intranätmiljöer. Syftet är att undersöka resultatet från den årliga enkätundersökningen av verksamhetsportalen på företag X med målet att generera nya perspektiv på portalens potential ur ett kommunikativt perspektiv. Intentionen med uppgiften är att generera ett resultat som är i linje med de förväntningar systemets användare har och företagets strategiska målsättning att vara en kunskapsstark, homogen organisation med starkt intern kultur.Strategin har varit en metodkombination med en primär kvantitativ studie omfattande 378 respondenter i en online enkätundersökning samt en kompletterande kvalitativ intervju. Även det vetenskapliga perspektivet är dualistiskt och innefattar såväl en hermeneutisks som en pragmatisk syn på undersökningen.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur pedagoger i grundsärskolan ser på metakognition. Deras förhållningssätt mot eleverna, förberedelser och perspektiv, samt hur de beskriver att de arbetar för att lära elever att tänka hur de ska tänka för att lära sig själva. Studien grundar sig på observationer i 4 klasser, och intervjuer med fem pedagoger i grundsärskolan. Då intervjuerna var genomförda transkriberades de och sammanställdes tillsammans med observationerna. Resultatet visar att samtliga pedagoger arbetar metakognitivt.

Detta examensarbete går ut på att undersöka huruvida filmtittares upplevelser påverkas av inadekvat efterklangspålägg inom eftersynkronisering av dialog till film. Hur efterklangspålägget passar till filmen anses bestämmas mycket utav hur bildens perspektiv och miljön runt omkring illustreras.En lyssningsundersökning utfördes med två olika videoexempel som undersökningsdeltagarna fick se och sedan svara på frågor relaterade till dessa. Målet var att få in motiveringar till svaren för att få en grundligare bild av deltagarnas upplevelse av efterklangen. Detta lyckades och dessa kommentarer gav underlag för diskussion.Av resultaten att döma upplevde deltagarna att efterklangen inte stämde vidare överens med bildens perspektiv och miljö. Detta hade mycket att göra med att efterklangen var aningen för torr i sin karaktär för att kännas naturlig..

Människan har i alla tider jämfört sig själv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jämförelser även sker på de arbetsplatser vi jobbar på. Xerox såg under 70-talet möjligheter att jämföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bästa tillvägagångsätten, vilket gick under benämningen Benchmarking. Verktyget har även på senare tid fått inflytande inom den kommunala sektorn då högre krav ställs på att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens från privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking är att, trots den ökade populariteten och den stora mängd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar.Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gå till i en kommunal förvaltning. I vår teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur då dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhälsan på tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhåller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsättningar för ett sådant förhållningssätt. Hur ser elevhälsan och BUP på orsaksförklaringar för denna målgrupp där misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhälsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansåg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

När en socialsekreterare ska utreda en klient enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie var att ge kunskap om LVM-ärenden ur socialsekreterarens perspektiv samt att belysa deras tankar, uppfattningar och erfarenheter av LVM-handläggning. Undersökningens empiriska material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta socialsekreterare. För att kunna tolka och analysera vårt material använde vi oss av utilitarismen och det salutogena perspektivet som tolkningsram.Resultatet visar på att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. Socialsekreterarna upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma.

Uppsatsens mål är att beskriva planeringsmetoder och arbetssätt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha många olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rätt att uttrycka sina åsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsättet kan planering för barn både innebära metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men också metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hänsyn till. Planering för barn skapas på olika nivåer i samhället.