Mitt syfte med detta examensarbete Àr att se hur man bör hantera elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik. För att fÄ en bÀttre förstÄelse för Àmnesvalet har jag lÀst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvÄrigheterna Àr, vilka hinder som finns för inlÀrning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av sÀrskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor. Jag har intervjuat lÀrare och speciallÀrare om hur de hanterar de elever som inte nÄdde upp till godkÀnt pÄ det nationella provet i matematik i Är 5. Jag har Àven studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva nÄgra gymnasieelevers tankar och uppfattningar kring skolÀmnet matematik. Vad Àr det som vÀcker deras intresse för matematik? Vad Àr det som motiverar dem? Vilka krafter och omstÀndigheter Àr betydelsefulla för elevernas instÀllning till matematik? Jag erkÀnner att jag hade lÄga förvÀntningar grundade pÄ egna förutfattade tankar om svenska elever. Men att trÀffa de tio eleverna var en överraskande upplevelse för mig. Att lÀra kÀnna varenda mÀnniska fyllde mig med glÀdje.

Syftet med detta arbete var att undersöka och lyfta fram de yngre elevernas uppfattningar om Àmnet matematik, dess anvÀndbarhet och deras sjÀlvbild i förhÄllande till Àmnet matematik. Vi började vÄrt arbete med litteraturstudier för att sÀtta oss in i Àmnet och tog kontakt med vÄr undersökningsklass. Den empiriska delen i vÄr studie genomfördes vid en skola i Norrbotten i Är tvÄ, som bestod av 17 elever. Undersökningsgruppen som fick stÄ modell för vÄr studie bestod av nio elever, fem pojkar och fyra flickor. Det mÀtinstrument vi anvÀnde oss av var intervjuer, detta för att fÄ en mÄngfald av elevernas egna uppfattningar om Àmnet matematik.

Studien ?Första- och andrasprÄkselever? En studie om hur sprÄket pÄverkar matematiken i grundskolan.? av Stefania Anghel och Selma Imamovic undersöker sprÄkets betydelse för matematiken och skillnaderna i sprÄkförstÄelsen mellan elever med svenska som förstasprÄk och elever med svenska som andrasprÄk i en storstad i SkÄne. I studien deltog 75 elever och metoden som stÄr till grund för studien Àr kvantitativ, i form av en undersökning bestÄende av en blandning av rÀkne- och textuppgifter. Detta kompletterades med 6 elevintervjuer bestÄende av 6 frÄgor. Forskare som Malmer (1999) och Möllehed (2001) undersöker problemlösning i matematik och dessa stÄr som underlag för studien och ordet problemlösning jÀmstÀlls med textuppgifter.

BAKGRUND: I bakgrunden har tidigare undersökningar och litteratur tagits upp som berör Àmnet matematik i relation till barns och elevers lÀrande. Utöver tidigare undersökningar görs Àven kopplingar till skollagen, lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, samt till lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98. Undersökningen utgÄr frÄn utvecklingspedagogiken och det socio-kulturella perspektivet.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och lÀrare uttrycker att de arbetar för att göra matematik till ett Àmne som barnen och eleverna intresserar sig för, vill lÀra sig och utvecklas i.METOD: Undersökningen för vÄrt examensarbete Àr av kvalitativ art. Vi har genomfört intervjuer med 5 förskollÀrare och 10 lÀrare.RESULTAT: I vÄrt resultat framkom fem kategorier gÀllande matematik för barn och elever i förskolan och skolan. De Àr attityd och instÀllning till Àmnet, intresse för matematik, planering, arbete med matematik och individanpassning.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i matematik A pÄ de yrkesförberedande programmen anpassas efter styrdokumenten avseende elevens studieinriktning, vardagssituation och framtida studier. För att göra detta genomfördes en lÀromedelsanalys pÄ serien Matematik 3000 samt intervjuer med bÄde lÀrare och elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att Matematik 3000 för de yrkesförberedande programmen endast Àr anpassad till eleverna som siktar mot godkÀnt i betyg och inte tÀnker lÀsa vidare. Jag har Àven kunnat se brister i hur böckerna anpassats efter elevens valda studieinriktning. Detta drabbar alla elever men framförallt de som tÀnkt lÀsa vidare..

Som student pĂ„ lĂ€rarutbildningen fick jag bland annat lĂ€ra mig om olika inlĂ€rningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. NĂ„got förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven frĂ„n den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsĂ€ttningar för att sĂ„ mĂ„nga som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt Ă€r detta i Ă€mnet matematik och budskapet frĂ„n Skolverket Ă€r det samma vad gĂ€ller detta Ă€mne.Denna uppsats handlar om matematikundervisningen pĂ„ högstadiet, det vill sĂ€ga grundskolans senare Ă„r, Ă„k 7-9. Den Ă€r kopplad till de faktorer som styr vĂ„rt lĂ€rande och om elevernas förstĂ„else för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte. DĂ„ det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att anvĂ€ndandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen pĂ„ högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen Ă€r sĂ„ viktig som görs gĂ€llande.Är tron pĂ„ praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven?Med hjĂ€lp av litteratur, samtal med lĂ€rare och pedagoger och en betygsjĂ€mförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik.

Sammanfattning: Syftet med mitt examensarbete Àr att titta pÄ om pedagoger i förskolan Àr medvetna om hur de arbetar med matematiken och om de tar tillvara pÄ alla vardagliga situationer under dagen som kan innehÄlla Àmnet ifrÄga. För att fÄ reda pÄ detta har jag utfört observationer och intervjuer och jÀmfört dem med varandra. Resultatet jag kom fram till var att de pedagoger jag har studerat har varit medvetna om hur de sjÀlva agerar ute i verksamheten och att deras syn pÄ vad som kan vara matematik har Àndrats efter den matematikutbildning som de har gÄtt. En viktig slutsats Àr att för att barnen ska fÄ en sÄ bra förutsÀttning till Àmnet som möjligt mÄste pedagogen vara medveten om var och hur Àmnet kan synliggöras i deras vardag.  .

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om pedagoger i förskolan anvÀnder sig av musik för att frÀmja barnens matematikinlÀrning och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt de gör det, eller om de anvÀnder sig av matematik och musik var för sig. I undersökningen medverkade fyra förskollÀrare och intervjuerna utfördes bÄde enskilt och i par och vi utförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I arbetet tar resultatet av intervjuerna upp och kopplas till den valda litteraturen samt vÄra tankar kring arbetet med matematik och musik som en helhet. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna anvÀnder matematik och musik tillsammans, men ofta omedvetet. Dock har de en positiv instÀllning till Àmnesintegrerat arbete..

I denna studie undersöker vi fem andrasprÄkslevers syn pÄ skolmatematiken med hjÀlp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig sjÀlva som elever och som anvÀndare av matematiken och om hur matematikinlÀrning gÄr till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄdde mÄlen i matematik Àmnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda pÄ vad detta kunde bero pÄ. Resultaten visade bl.a.

Syftet med den hÀr rapporten var att undersöka hur och pÄ vilket sÀtt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla lÀroplanens mÄl (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom anvÀnds resultatet ur en annan undersökning av tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolor för att fÄ en bredare grund i rapporten.För att fÄ reda pÄ frÄgestÀllningarna delades enkÀter ut till personalen pÄ förskolorna. DÀrefter gjordes intervjuer med en av förestÄndarna pÄ vardera förskola. Och för att fÄ reda pÄ hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt.

Matematik Àr ett Àmne som mÄnga elever tycker Àr trÄkigt och somliga Àr mindre aktiva pÄ lektionerna. Eleverna Àr dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda lÀromedlet och det Àr ovanligt att annan typ av undervisning förekommer. Detta examensarbetes syfte Àr att studera elevernas uppfattning om hur en laboration i matematik och dess utformning pÄverkar deras aktivitet och matematiska förstÄelse. I arbetet finns en sammanstÀllning av forskning inom omrÄdet samt en analys av ett arbete dÀr elever i Är 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat pÄ en enkÀt i samband med laborationen. Arbetet har visat att vid en laboration dÀr de flesta elever finner en utmaning upplever mÄnga elever att de arbetat mer aktivt Àn under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra.

Abstract Andersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lÀrande inom matematik i Äldrarna 4-5 Är pÄ en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i SkÄne. Vi undersöker ocksÄ vilka olika matematiska material de olika förskolorna anvÀnder sig av. Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra olika pedagogiska arbetssÀtt för barns matematiska lÀrande. VÄra frÄgestÀllningar som arbetet utgÄr ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagoger med matematik pÄ förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik Àr för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp anvÀnder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi anvÀnt oss av Àr en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhÀmta sÄ mycket information som möjligt kring vÄra frÄgestÀllningar.

Med denna studie Àr syftet att undersöka vad forskningen sÀger om vilka svÄrigheter som kan uppstÄ nÀr elever arbetar med textuppgifter. Studien Àr grundad pÄ tre forskningsfrÄgor som handlar om vilka svÄrigheter som kan uppstÄ för elever i mötet med textuppgifter, vilken betydelse sprÄket har och hur man som lÀrare kan hjÀlpa till. I de artiklar vi har lÀst har vi uppmÀrksammat att problemlösning Àr ett fenomen som Àr svÄrt att ge en entydig definition pÄ eftersom det kan tolkas pÄ flera olika sÀtt. Det vi kom fram till genom denna studie Àr att det finns flera bakomliggande orsaker till varför svÄrigheter uppstÄr hos elever gÀllande problemlösning. RÀknefel, fel rÀknesÀtt och avskrivningsfel Àr nÄgra av de faktorer till varför elever inte kan lösa uppgifterna korrekt.

VÄra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att sprÄket i lÀroböckerna fÄr en större roll för elevernas kunskapsinhÀmtning. DÀrför anser vi att det Àr viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus pÄ textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier dÀr man framhÄller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lÀrandet i matematik. För att insamla empiri till studien anvÀnde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklÀrare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning pÄ Ärskurs Ätta och nio i sydvÀstra SkÄne.