Sök:

Sökresultat:

4048 Uppsatser om Lärandets resurser - Sida 66 av 270

Handling eller hyckleri? En studie om Sveriges minoritetspolitik gÀllande romer och utbildning

År 1999 erkĂ€ndes romerna i Sverige som en av landets fem nationella minoriteter. Sveriges minoritetspolitik syftar till att ge stöd och skydd till minoriteternas sprĂ„k, kultur och traditioner, vilket ska ske genom olika instanser i samhĂ€llet. Den hĂ€r uppsatsen fokuserar pĂ„ om Sveriges minoritetspolitik gĂ€llande romer Ă€r ett fall av handling eller hyckleri. För att undersöka frĂ„gestĂ€llningen har vi fokuserat pĂ„ relationen mellan romer och utbildning inom omrĂ„dena resurser, frekvens och information.Med hjĂ€lp av huvudsakligen intervjuer av informantkaraktĂ€r har vi analyserat vilket av begreppen handling eller hyckleri som minoritetspolitiken Ă€r ett fall av. VĂ„rt resultat Ă€r att minoritetspolitiken kan betecknas som ett fall av hyckleri, dĂ„ romerna inte behandlas som en nationell minoritet pĂ„ utbildningsomrĂ„det..

Konflikthantering - pedagogers upplevelser av arbetet med konflikthantering

DÄ den psykiska ohÀlsan i skolan ökar, blir arbetet med konflikthantering allt viktigare. Det Àr ocksÄ sÄ att i mÄnga situationer Àr det oundvikligt att undfly konflikter. Eftersom arbetet med konflikthantering Àr mycket tids- och energikrÀvande, var syftet med denna studie, att undersöka hur lÀrarna upplever detta arbete. Syftet var Àven att se vilka konflikthanteringsmetoder som finns och anvÀnds. Studien Àr gjord med en kvalitativ metod, dÀr tolv lÀrare intervjuades med hjÀlp av sex semistrukturerade frÄgor.

Utveckling av ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt för en RISC mikrodator

Detta examensarbete var en del i ett större projekt pÄ ProElec AB i Söderhamn. Företaget ville ta fram en ny produkt i form av en displayenhet som ska kunna kommunicera med ett annat system via en operatör och ett CAN-protokoll. AnvÀndargrÀnssnittet (GUI) i produkten understödjer vÀxelverkan mellan en operatör och exempelvis ett hydrauliskt system pÄ en grÀvskopa. Syftet med detta arbete var dÀrför att hitta en bra metod som kan anvÀndas för att utveckla ett applikationsinterface (API) som sedan anvÀnds för att implementera detta GUI pÄ displayenheten. Enheten bestÄr av en mikrodator och en LCD-skÀrm och Àr ett system som har begrÀnsat med minne och resurser.

Elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄ ett yrkesprogram.

Syfte med min studie var att undersöka elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter i ett yrkesprogram och hur lÀrarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ gjordes en kvalitativ studie pÄ en skola i norrland. Intervjupersonerna Àr fyra stycken elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och fyra stycken lÀrare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om lÀs- och skrivsvÄrigheter tas ocksÄ upp. Resultatet tyder pÄ att bÄde lÀrare och elever inte fÄr resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjÀlpa elever och lÀrare i klassrummet.

VarumÀrkens pÄverkan av konkurrensmedel : hur pÄverkar valet av konkurrensmedel butikens arbete med att förstÀrka varumÀrket?

VarumÀrken spelar en allt mer betydande roll för konsumenter i dagens lÀge, vilket gör att företag mÄste anvÀnda sig av olika konkurrensmedel för att pÄ bÀsta sÀtt hÄlla kvar en stark position pÄ marknaden. Det har blivit allt svÄrare att överleva pÄ marknaden utan ett starkt varumÀrke, dÄ konkurrenssituationen Àr hÄrdare. För att företag skall kunna differentiera sig frÄn sina konkurrenter samt ge produkterna mervÀrden ska de pÄ bÀsta sÀtt försöka stÀrka sitt varumÀrke kontinuerligt. Detta kan de olika företagen göra genom branding, det vill sÀga genom att skapa, upprÀtthÄlla, skydda samt förstÀrka varumÀrket. Ett starkt varumÀrke skall kunna kommunicera till konsumenterna om vilket kvalitetsnivÄ företaget erbjuder.

Återvinning och hĂ„llbar utveckling i förskolan : en intervjustudie om förskollĂ€rares medvetenhet kring Ă„tervinning och hĂ„llbar utveckling

Det syfte vi har med den hÀr studien Àr att undersöka hur det ligger till med förskollÀrares medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Varför arbetar förskollÀrare med Ätervinning och hÄllbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat 14 förskollÀrare pÄ tvÄ olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollÀrarnas svar om sin medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Resultatet visar att förskollÀrare vet vad Ätervinning Àr.

Kommunikations- och arbetstillfredsstÀllelse i relation till KASAM

Internkommunikation berör alla individer inom en organisation och utgör enstor och viktig del i arbetslivet. Ett grundlÀggande behov hos mÀnniskan Àratt ordna verkligheten, att abstrahera mening ur tillvaron och pÄ sÄ sÀttmotverka kaos. DÄ graden av individuella resurser, sÄsom kÀnsla avsammanhang (KASAM), bidrar till hur individen tolkar och uppleverarbetsmiljömÀssiga faktorer sÄ Àr studiens syfte att undersöka sambandmellan kommunikations- och arbetstillfredsstÀllelse i relation till KASAM.Deltagarna var 141 medarbetare inom tillverkningsindustrin frÄn femprivata företag i Mellansverige. Majoriteten var mÀn, medelÄldern 43.5 Äroch anstÀllningstiden varierade mellan 1 och 46 Är. För att undersökastudiens hypoteser utfördes sambands- och regressionsanalyser.

Personer med traumatisk hjÀrnskada, erfarenheter av fritidsaktiviteter

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva personer med traumatisk hjÀrnskadas erfarenheter av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av sju personer i Äldern 26 ? 54 Är. Tid efter traumat var minst tvÄ Är. Datainsamlingen genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) och resulterade i tre kategorier: ? Personliga begrÀnsningar vid utförandet av fritidsaktiviteter?, ? FörÀndring av utförandet eller annat val av fritidsaktiviteter?, ?Miljöns pÄverkan av utförandet av fritidsaktiviteter?.

Pedagogers syn pÄ Takk och dess betydelse i förskolan

Alla mÀnniskor har ett behov att kommunicera med varandra. DÄ inte alla har förmÄgan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag pÄ en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de anvÀnder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begrÀnsa studien till en förskola och ett arbetslag dÀr det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker Àven vÀva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för sprÄket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget Àr överens om att Takk Àr ett bra stöd för barnens sprÄkutveckling..

Ty det angÄr Àven dig nÀr det brinner i grannens vÀgg : En undersökning av ett teambaserat belöningsystem inom TeliaSonera

Denna uppsats handlar om hur VÀrldsbutiken Globalen kan gÄ till vÀga för att skapa ett starkt corporate brand, det vill sÀga ett organisatoriskt varumÀrke, vid etableringen av en klÀdbutik. Syftet Àr att undersöka hur en organisation kan gÄ till vÀga för att bygga ett corporate brand med begrÀnsade resurser. Information om VÀrldsbutiken som organisation och deras arbete kring rÀttvis handel har vi erhÄllit genom en intervju med Fredrik Pettersson pÄ Globalen. För att finna framgÄngsfaktorer inom varumÀrkesbyggande har nyckelpersoner pÄ mindre företag intervjuats. De empiriska resultaten har sedan analyserats utifrÄn marknadsföringsteorier om varumÀrkesbyggande.

Barns inflytande i förskolan : Àr det nÄgon skillnad mellan en Reggio Emilia inspirerad förskola och en icke profilerad förskola?  en intervjustudie om fyra förskollÀrares synsÀtt pÄ barns inflytande.

Detta Àr ett examensarbete om fyra förskollÀrares syn pÄ barns inflytande och syftet Àr att jÀmföra, en sÄ kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tvÄ olika icke profilerade förskolor och pÄ tvÄ olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga Àr kommunala . Enligt litteratur och forskning som ingÄr i studien sÄ Àr barns inflytande och kÀnsla av delaktighet en förutsÀttning för lÀrande. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att barn ska förstÄ innebörden i begreppet demokrati att de pÄ förskolan introduceras till vad begreppet innebÀr. Förskolan ska lÀgga grunden till de demokratiska medborgare som samhÀllet efterfrÄgar och detta Àr ocksÄ utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer.

"Vem blir jag i det hÀr landet"

PÄ grund av krig eller andra umbÀranden i hemlandet tvingas mÀnniskor pÄ flykt frÄn olika delar av vÀrlden. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste Ären har en ny grupp flyktingar kommit till vÄrt land. De ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp dÄ de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan ocksÄ genomgÄ den kris tonÄrsperioden med identitetssökande innebÀr. Syftet med föreliggande intervjustudie Àr att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gÀllande identitetsskapande under pÄverkan av migrationskris och tonÄrskris.

Ett verktyg för att utvÀrdera hur leverantörer tar sitt sociala ansvar

Scania CV AB Àr en ledande tillverkare av lastbilar och bussar. De agerar pÄ den globala marknaden, bÄde kunder och leverantörer Àr lokaliserade runt om i hela vÀrlden. Den ökade allmÀnna medvetenheten om hÄllbar utveckling har lett till att företagen mÄste ta ett större ansvar. Högre krav har börjat stÀllas pÄ att de ska agera pÄ ett socialt och miljömÀssigt korrekt sÀtt genom hela flödet, frÄn rÄvara till fÀrdig produkt. En del av det Àr att se över hur deras leverantörer tar sitt sociala ansvar och det kan göras genom en utvÀrdering.

Feltolerant dynamisk schemalÀggning av kanaler pÄ switchat Ethernet

Ethernet Àr den standard som anvÀnds nÀstan överallt för nÀtverk i hemmen, pÄ kontor och i industrier. Varken Ethernet eller switchat Ethernet Àr gjorda för att hantera realtidskommunikation dÄ tiden det tar att skicka ett meddelande inte alltid sker inom en förutsÀgbar tid.I denna rapport presenteras ett protokoll som tillÄter feltolerant dynamisk schemalÀggning av kanaler över ett switchat Ethernet. Protokollet Àr en vidareutveckling av tidigare arbete (ThrottleNet) som gjorts inom omrÄdet dÀr realtidstrafik ska garanteras över ett switchat Ethernet. Till skillnad frÄn tidigare arbete anvÀnder sig detta protokoll av kritikaliteter för att explicit visa skillnaden mellan de kanaler som fÄr tas bort och de kanaler som inte fÄr tas bort. Kanalerna schemalÀggs vid kortvariga överbelastningar för att optimera anvÀndningen av tillgÀngliga resurser baserat pÄ hur vÀrdefulla och kritiska kanalerna Àr för systemet..

Samverkan mellan blÄljusorganisationer

UtifrĂ„n svensk krisberedskap och synen pĂ„ samverkan i lagstiftning och organisationer, framtrĂ€der bilden av samverkan som en organisationsöverskridande arbetsform dĂ€r alla organisationer bidrar till de uppgifter som behöver utföras. Denna syn pĂ„ samverkan framstĂ„r som den optimala arbetsformen samtidigt som den i praktiken Ă€r svĂ„r att genomföra och krĂ€ver bĂ„de engagemang och resurser. Övning av samverkan har ifrĂ„gasatts dĂ„ det ofta tenderar att omfatta övningar dĂ€r flera organisationer befinner sig pĂ„ samma plats men övar de organisationsspecifika momenten sida vid sida. I denna rapport har en samverkansövning som arrangeras i norra Sverige, pĂ„ utbildningsnivĂ„, mellan blĂ„ljusutbildningar studerats i syfte att titta pĂ„ samverkansformerna mellan studenter och deras syn pĂ„ samverkan.  Observationerna visar att resultatet ger en grĂ€nsöverskridande samverkansövning dĂ€r studenterna efterfrĂ„gar och erbjuder hjĂ€lp utanför det egna kompetensomrĂ„det. Resultatet genererar en positiv uppfattning om nyttan med samverkan mellan blĂ„ljusorganisationer och samverkansövning för studenter. .

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->