Övervakningssystem har haft en viktig roll i samhället under en lång period. Syftet med dessa systemen har inte ändrats, det är alltid säkerhetsaspekten som har varit huvudpunkten. Effektiviteten på ett övervakningssystem beror oftast på den mänskliga faktorn, någon måste bearbeta bildflödet som spelas in för att dra definitiva slutsatser. Under senare år har dessa övervakningssystem, i takt med teknologins utveckling, blivit mer intelligenta. Metoder som tillämpar automatisk analysering av en given bild har introducerats, vissa av dessa tekniker har redan hunnit bli en standard. Denna studie ska utveckla en prototyp som använder sig av tekniken och stresstesta för att identifiera eventuella brister.

Mänsklig aktivitet leder till påverkan på jorden och dess resurser. Genom att återanvända och återvinna, d v s att vi försöker låta materialen stanna kvar i kretsloppet så länge som möjligt så kan vi spara på jordens resurser. EU och Sverige strävar efter att bli ett hållbart samhälle genom att införa lagar och högre krav på hantering av avfall. Avfall på fel plats kostar både miljö och pengar. Dagens intresse för kretslopp och resurshushållning är inget nytt. Det har länge funnits diskussioner om att ta ansvar för en bättre miljöutveckling.

Vårt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svårigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som används i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vårt mål även att undersöka om de utagerande barnens föräldrar är med i pedagogernas arbete, svårigheter som kan uppstå i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgängliga för både de utagerande barnen och pedagogerna på förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgången och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger från olika förskolor i södra Skåne har vi fått fram svar på uppsatsens frågeställningar där enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna..

Arbetet Fysisk aktivitet i skolan ? Ur pedagogens synvinkel undersöker och redovisar pedagogers syn på den dagliga fysiska aktiviteten i skolan. Hur pedagoger arbetar med daglig fysisk aktivitet och hur de uppfattar effekterna av ett sådant arbete. Att inkludera fysisk aktivitet under skoldagen är ett av skolans uppdrag, det uppdraget skall alla pedagoger som arbetar under Lpo 94 följa. Syftet är att undersöka huruvida pedagogens roll och arbetssätt påverkar skoldagen, samt vilka resurser och verktyg pedagogerna använder sig av.

Vårt syfte med detta arbete är att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av särskilt stöd? Vilken hjälp beskriver pedagogerna att barn i behov av särskilt stöd kan få i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan få för att hjälpa barn med särskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov. Det är pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom detta menar vår specialpedagog om vi intervjuade..

Ungefär 40 % av alla patienter som söker sig till vården idag, lider av psykosomatiska symtom. Mycket utav sjukvårdspersonalens tid och resurser läggs på de diagnostiserbara symtomen i form av långdragna utredningar och behandlingar utan resultat. Det behövs inom vården fler behandlingsstrategier och mer kunskap om hur psykosomatiska symtom utvecklas. Syftet med litteraturstudien var att undersöka bakomliggande orsaksfaktorer till psykosomatiska symtom och möjligheten för sjuksköterskan att stödja dessa patienter emotionellt. Resultatet visade att orsaksfaktorerna var multidimensionella.

Bakgrund och problem: Socialsekreterarna i Göteborg har uttryckt oro över den ökade arbetsbelastningen och de minskade resurserna. De menar på att det hindrar dem från att göra ett rättssäkert arbete. Lösningen på de problem som upplevs kan ligga bortom ökade finansiella resurser och eventuellt vara relaterade till styrsystemets utformning. Socialtjänstens övergripande mål är att skapa så goda sociala effekter som möjligt givet tilldelade resurser. Styrsystemets olika delar, prestationsmätning, strategi och budgetering utgör tillsammans ett verktyg som kan hjälpa socialtjänsten att nå detta övergripande mål.

Syftet med studien är att belysa lärares arbetssituation när det gäller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som är inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med två lärare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de två lärarnas elever var kopplade till särskolans läroplan och de var på olika sätt inkluderade i grundskoleklasser. Lärarna använde sig av olika hjälpmedel för att underlätta i elevernas vardag. Det fanns även extra resurser i form av personal.

Syftet är att beskriva hur en svensk ideell förening mäter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har på verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad från företag inte har ett vinstdrivande syfte så kan således inte effektivitet mätas på samma sätt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att få en inblick i hur en ideell förening mäter effektivitet och redovisar den.Denna uppsats utförs genom en fallstudie av både kvalitativ och kvantitativ karraktär. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkätundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att få en djupare inblick i ämnet.Vad som skiljer ideella föreningar från vinstdrivande organisationer är att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels på frivillig basis.

Syfte: En vanlig och traditionell uppfattning bland företagsledare i små företag är att små företag i princip fungerar som stora företag, men i mindre skala. Dock har Welsh och White, som skrivit artikeln ?A small business is not a little big business?, en annan uppfattning och menar att detta är en felaktig bild av små företag vars storlek skapar speciella förhållanden. Syftet med denna uppsats är att belysa förutsättningarna för marknadsföring i små företag.Metod: Det vetenskapliga förhållningssättet i denna uppsats är av hermeneutisk karaktär.Eftersom vi studerat marknadsföring på universitets- och högskolenivå har vi redan med oss en hel del kunskap och åsikter i ämnet. Vi kommer även att påverkas under resans gång av det material vi samlar in.

Detta arbete syftar till att ta reda på om och i så fall hur lärare motverkar och förebygger klasskillnader, mellan akademikerbarn och arbetarbarn i skolan. Jag genomförde en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med två verksamma lärare och två läraraspiranter. Resultatet bearbetas, analyseras och diskuteras utifrån olika teorier som behandlar klasskillnader, socialisation samt läroplaner. Arbetet mynnar ut i ett resultat som kan bekräfta att akademikerbarn klarar sig bättre än arbetarbarn i skolan och att lärare inte har någon speciell plan för hur man ska arbeta för att motverka dessa skillnader. Intervjupersonerna menar att orsaken till att man inte kan bemöta detta på bästa sätt beror dels på att det krävs mer resurser i skolan, dels att det krävs en större medvetenhet bland lärare om detta segregeringsfenomen..

Vårt syfte var att undersöka lärares uppfattninar om utomhuspedagogik och hur de ser naturen som resurs för lärande. Vår undersökning sträcker sig mellan årskurserna 1-5. Metoden var kvalitativ och vi utförde semistrukturerade intervjuer med nio lärare i de olika årskurserna, i tre olika skolor. Resultatet visade att de flesta lärarna hade en positiv inställning till utomhuspedagogik. De såg naturen som ett hjälpmedel för lärande, och att det ger många möjligheter som är positiva för barns lärnade.

Syftet med denna undersökning är att belysa tidig anknytning och dess problematik och hur specialpedagoger arbetar med anknytningsproblematiken.I litteraturgenomgången tar vi bland annat upp hur både arv och miljö spelar en stor roll då det gäller utvecklingen inom det nära samspelet mellan barn och föräldrar, det vill säga den livsviktiga anknytningen.Barn knyter alltid an till en vuxen även om anknytningen blir otrygg och negativ.Det empiriska underlaget utgörs av intervjuer med fem specialpedagoger, fyra psykologer, två sjuksköterskor och en familjebehandlare.Resultatet av detta arbete visar att samtliga yrkeskategorier som var tillfrågade tycker att resurser ska sättas in så tidigt som möjligt vid anknytningsproblematik och att specialpedagoger har en viktig roll i i arbetet med anknytning. Åtgärderna som sätts in ska vara anpassade efter familjens individuella behov och samtliga respondenter framhåller att det är aldrig för sent att åtgärda tidig anknytningsproblematik.

Denna uppsats är en litteraturstudie som behandlar hur man kan jobba med att främja elevers medvetande om det egna lärandet. Syftet med arbetet är att förbättra kunskapen om att arbeta med metakognition hos blivande lärare samt redan verksamma lärare. Materialet för analysen har bestått av litteratur skriven av fyra författare inom området, nämligen Howard Gardner, Peter Gärdenfors, Ference Marton et al. samt Roger Säljö. Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har delats in i tre metodkategorier; variation, struktur- och mönsterskapande samt dialog.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att med en komparativ ansats studera hur integrerings- ochnormaliseringsmål uppnås för personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom dendagliga verksamheten i Polen. Vi vill även se hur personalen upplever att de uppnår dessamål. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vår analys har vi valt att använda ossav KASAM-teorin som kan förklara hur personalen på den dagliga verksamheten upplever attintegrerings- och normaliseringsmålen uppnås. Vi använder oss av begrepp somempowerment, normalisering och integration.