Sök:

Sökresultat:

4048 Uppsatser om Lärandets resurser - Sida 62 av 270

Bedömning i grundskolans tidigare Är

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrarna i vÄr undersökning arbetar med bedömning och den bedömningsmatris som anvÀnds pÄ skolan i frÄga (se bilaga 3). Skolan dÀr undersökningen tagit plats ligger i SkÄne och bedriver undervisning i Ärskurserna F-5. Vi har gjort fem intervjuer med lÀrare som arbetar pÄ skolan, och en intervju med den bitrÀdande rektorn som Àr huvudansvarig för utformningen av bedömningsmatrisen. Den litteratur vi anvÀnt oss av har till största del varit koncentrerad kring olika former av bedömning. De som varit deltagande vid intervjutillfÀllena och det kvalitativa metodvalet har grundats pÄ hur vi ansÄg att vi skulle fÄ en god insikt inom Àmnet bedömning.

Styrning av HVB-marknaden : En studie av möjliga förbÀttringar gÀllande Uppsala Kommuns styrning av HVB

Detta arbete syftar till att identifiera förbÀttringsmöjligheter gÀllande Uppsala Kommuns verksamhet runt Hem för VÄrd eller Boende (HVB) utifrÄn ett företagsekonomiskt perspektiv. Marknadsstrukturen och Uppsala Kommuns möjligheter att pÄverka aktörerna pÄ marknaden har analyserats utifrÄn Caves Structure, Conduct, Performance paradigm och HÄkansson et.al Aktörer ? Resurser ? Aktiviteter modell. Information samlades in genom intervjuer med bÄde köp och sÀljsidan, Kommun och HVB. Resultatet av undersökningen visade pÄ att ökad kommunikation och samordning mellan aktörerna skulle kunna leda till högre effektivitet pÄ marknaden.

"...om man inte Àr beredd att ge de resurser som behövs sÄ blir det dÀrefter." : En studie av 8 högstadielÀrares uppfattningar om orsaker till lÀs- och skrivsvÄrigheter i en vÀstsvensk kommun.

Studien syftar till att ge förstÄelse för Ätta högstadielÀrares uppfattningar om orsaker till lÀs- och skrivsvÄrigheter inom skolor i en mindre kommun. Studien genomfördes genom intervjuer och svaren förhÄlls i vÄr studie till forskningsperspektiv inom specialpedagogik. Studien undersöker om det finns diskrepans mellan de uppfattningar som lÀrarna i studien har gÀllande orsaker till lÀs- och skrivsvÄrigheter och realiteten. I resultatredovisningen anvÀnds till viss del en hermeneutisk ansats. De intervjuade lÀrarna rör sig i samtliga fall över fler Àn ett av forskningsperspektiven.

Hur organisationsstruktur och kommunikation pÄverkar styrning av projekt i upplevelseindustrin: en fallstudie av Kirunafestivalen

Turism Àr en av de snabbast vÀxande industrierna i vÀrlden idag och upplevelseevenemang Àr en bidragande orsak till det. StÀder anvÀnder ofta upplevelseevenemang för att marknadsföra sig. Samtidigt har samhÀllsutvecklingen inneburit ett ökat intresse för projekt med resurser frÄn flera företag. Festivaler Àr sÄdana populÀra projekt i upplevelseindustrin. VÄr uppsats Àr en kvalitativ fallstudie av Kirunafestivalen.

MÄlstyrning i teori och praktik. Politiker, rektorer och lÀrares syn pÄ mÄlstyrning

Mycket har förÀndrats sedan den nya lÀroplanen infördes. Den nya lÀroplanen var i sin utformning mÄlstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya lÀroplanen decentraliserade man beslut och dÀrmed makt ner pÄ lÀgre nivÄer. Det Àr dÀrför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lÀrare har i den nya mÄlstyrda skolan. Jag har dÀrför intervjuat politiker, rektorer och lÀrare utifrÄn fyra frÄgestÀllningar dÀr de fÄr redogöra för vad mÄlstyrning innebÀr för dem och vad de tycker om en mÄlstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en mÄlstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans mÄlstyrning.

"Det krÀvs en dialog..." : En studie hur Àldreomsorgschefer i praktiken arbetar med bemötandefrÄgor pÄ vÄrd- och omsorgsboende.

VÀrdegrundsfrÄgor Àr idag ett aktuellt Àmne nÀr kvalitet i Àldreomsorgen diskuteras och vÀrdegrundsarbete Àr starkt relaterat till bemötande. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur Àldreomsorgschefer arbetar med bemötandefrÄgor. Vi har intervjuat sex chefer pÄ vÄrd- och omsorgsboende i Stockholm med en kvalitativ induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys med olika ledarskapsperspektiv, handlingsutrymme och dialogens betydelse som teoretiska utgÄngspunkter. VÄrt resultat ger en bild av att cheferna har en vÀrdegrund som ett stöd i bemötandefrÄgor men vi ser att ett fortsatt arbete kring komplexiteten med bemötandefrÄgor bör utvecklas.

VarumÀrkespositionering genom etik och socialt ansvar

Syfte:Vi Àmnar undersöka hur företag som Àr i lanseringsfasen och vill positionera genom etik och socialt ansvar, bör arbeta för att uppnÄ ett starkt varumÀrke. För att nÀrmare undersöka vilka utmaningar dessa företag stÀlls inför, har vi valt att utgÄ frÄn studiens fallföretag Design Fair, som vill kombinera etiska aspekter med traditionella differentieringsvariabler. Slutsats:Ett varumÀrke som vÀljer att positionera sig genom etik och socialt ansvar bör strÀva efter att göra trovÀrdigheten till en central del i dess varumÀrkesstrategi. Genom att arbeta med företagets resurser, identitet samt marknadsföringsmix pÄ ett sÀtt dÀr positioneringen genom etik integreras sÄ kan trovÀrdighet nÄs och ett starkt varumÀrke skapas..

Medelsfördelning inom statlig verksamhet: en undersökning av
nya myndigheten Skatteverket

Skatteverket har under senare tid fÄtt resursbrist och hÄller dÀrför pÄ att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nÄ en effektiv medelsfördelningsmodell krÀvs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste Àr rÀttvisekriteriet som innebÀr att alla parter skall ha jÀmstÀllda och likvÀrdiga förutsÀttningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tÀnka pÄ efter att medelsfördelningsmodellen implementerats Àr att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jÀmföra om den nya modellen uppnÄtt det syfte de berÀknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anstÀlld pÄ planeringsenheten pÄ Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vÄr empiri och analys.

FrÄn G till E : En kvalitativ studie av den nya betygsskalan och dess kriterier i historia

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

JÀmförelse av tjÀnstgöringsbestÀmmelser i BCL-D och EU-OPS : En fallstudie för West Air Sweden

För ett flygbolag Àr det viktigt att ha en effektiv planering av sina resurser. Att kunna utnyttja personal och flygplan pÄ rÀtt sÀtt Àr en förutsÀttning för en fortsatt överlevnad pÄ marknaden. Flygbolagens tjÀnstebestÀmmelser regleras idag enligt nuvarande BCL-D 1.15. Under vÄren 2004 har Luftfartsverket behandlat en remiss som utgör ett förslag pÄ en eventuell förÀndring av dessa tjÀnstebestÀmmelser. Remissen Àr ett förslag som skall gÀlla det gemensamma regelverket EU-OPS.

VÀrdegrunden - kunskap eller beteende? : en studie om varför tvÄ rektorer tolkar ett vÀrdegrundsmÄl olika

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur rektorer tolkar ett valt vÀrdegrundsmÄl och varför detolkar det olika. Det mÄl vÄr studie utgÄr ifrÄn Àr, ?alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgÄ frÄn ett demokratisktförhÄllningssÀtt?. Vi vÀljer att fokusera pÄ organisationsstrukturen och sociala faktorer dÄ vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden pÄ varför mÄlet tolkas olika. Studien Àr enkvalitativ undersökning dÀr vi intervjuar tvÄ olika rektorer och ber dem tolka mÄlet.

Manöverkrigföring i svensk militÀrstrategisk dokrin

Manöverkrigföring Àr en central del i Försvarsmaktens syn pÄ stridens genomförande och nyttjandet av sina vÀpnade resurser. Manöverkrigföring och manövertÀnkande tillmÀts ocksÄ stort utrymme i den militÀrstrategiska doktrinen. Med anledning av beslut om tillÀmpning för MilitÀrstrategisk doktrin 2012 och dÀrmed upphÀvandet av MilitÀrstrategisk doktrin 2002 fann jag det vÀrdefullt att analysera utvecklingen inom förhÄllningssÀttet till manöverkrigföring i doktrinen.Med kvalitativ textanalys som metod jÀmförde jag de bÄda doktrinerna i hÀnseende till manöverkrigföring och manövertÀnkande för att se om det skett nÄgon utveckling. Jag belyste Àven möjliga pÄverkande faktorer pÄ doktrinutvecklingen i tvÄ internationella insatser, nÀmligen KFOR och Isaf.Jag fann att en utveckling har Àgt rum i förhÄllningssÀttet till manöverkrigföring och manövertÀnkande och att MilitÀrstrategisk doktrin 2012 har ett mer nyanserat förhÄllningssÀtt Àn sin föregÄngare som hade ett mer okritiskt och förÄldrat förhÄllningssÀtt till manöverkrigföring..

Gerillamarknadsföring -Konsten att sprida ett budskap med knappa resurser

I genomsnitt utsÀtts vi för 3000 reklambudskap under en dag, men bara cirka 14 % av de okonventionella kampanjerna har nÄgon effekt. Vi har blivit för medvetna om hur reklam pÄverkar oss och för kritiska mot media för att köpa dessa budskap. Jay Conrad Levinsons grundade för cirka 30 Är sedan begreppet gerilla marknadsföring. Den hÀr kreativa marknadsföringsmetoden var till en början tÀnkt för de företag som hade begrÀnsade resurser. Metoden kan vara vÀldigt kostnadseffektiv och anvÀnds idag flitigt bland bÄde stora som smÄ företag.

Utveckling av tidsplanering pÄ JM: en studie av hur man kan
utveckla tidsplaneringen och planeringsmetodik med hjÀlp av
Line of Balance

Omkostnaderna för ett byggprojekt i produktionen Àr höga och beror pÄ hur lÀnge det varar. Idag skiljer sig tidplanerna mellan de olika platscheferna mycket nÀr projekten Àr snarlika, vilket innebÀr stora skillnader pÄ tÀckningsbidraget. Skillnaderna pÄ tidplanen beror pÄ att platscheferna planerar pÄ olika sÀtt dÀr de inte har klara styrdokument. Det finns ett intresse hos JM att utveckla tidsplanering dÄ det Àr ett styrande verktyg som till stor del pÄverkar projektens ekonomi. För att kunna dra slutsatser har vi studerat planeringsmetodiken dÀr det idag finns brister.

Motiv till energiinvestering inom fastighetsbranschen : En fallstudie av tvÄ kommunala fastighetsbolag och de vÀljer att energiinvestera

Debatten om hÄllbar utveckling och miljö Àr högst aktuell i dagens samhÀlle. Miljöinvesteringar krÀver ekonomiska resurser och det Àr samtidigt dessa resurser som styr vÀrlden. Fastighetsbolagen stÄr idag inför omfattande renoveringsbehov samt nybyggnationer. MÄnga av dagens fastigheter stÄr för en stor del av den totala energiförbrukningen, cirka en tredjedel. EU har sedan Är 2007 arbetat fram en kommande byggnorm som tas i bruk senast Är 2020 som innebÀr att alla nybyggnationer samt större renoveringar ska vara sÄ nÀra noll-energibyggnader som möjligt.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->