Sök:

Sökresultat:

4048 Uppsatser om Lärandets resurser - Sida 60 av 270

Pantametoden : En metod som alternativ för att skapa ljuddesign

I detta arbete har vi försökt skapa en metod som skulle kunna hjÀlpa ljuddesigners inomindieföretag att med begrÀnsade resurser komma fram till en kvalitativ ljuddesign genom attanvÀnda en form av Ätervinning. Syftet med vÄr metod, som vi kallar för pantametoden, gÄr utpÄ att Ätervinna ljudmaterial med hjÀlp av effekter för att skapa nya och kreativa ljud som gÄr attanvÀnda i en produktion. Vi kommer att gÄ igenom de nödvÀndigaste delarna för att visa hur vitillÀmpat vÄr metod, exempelvis vilka verktyg som finns och hur de kan anvÀndas för att uppnÄdet resultat som efterstrÀvas. Metoden har testats pÄ tvÄ stycken spel som vi har varit med ochutvecklat, och dÀr vi har bidragit med ljuddesignen med hjÀlp av vÄr metod. Vi kommer attpresentera vilket resultat vi har uppnÄtt, och vilka problem som har uppstÄtt..

Jakten pÄ likvÀrdig betygssÀttning : Styrdokument och lÀroplan som levande vÀsen

LikvÀrdig betygssÀttning Àr en förutsÀttning för elevers rÀttssÀkerhet, eftersom betygen fungerar som urvalsinstrument. DÀrav arbetar det svenska skolvÀsendet med att höja likvÀrdigheten vid betygssÀttning. Sverige genomför större skolreformeringar med start 2011, vilket har gett stat och skolmyndigheter chansen att belysa och reglera likvÀrdigheten genom styrdokument och skollag. Studien gör en dekonstruktiv kritisk granskning av publiceringar i frÄgan de senaste Ären, och har lokaliserat ett spretigt, nÀstan ostÀdat sammanhang. Resurser lÀggs för att höja likvÀrdigheten i betygssÀttning, men utan att veta hur konjunkturen för likvÀrdig betygssÀttning ser ut i Sverige.

Resursoptimering av spelgrafik

Detta arbete handlar om hur man som grafiker kan optimera utnyttjandet av tillgÀngliga resurser och trots begrÀnsningar i form av polygon- och texturbudgetar öka sina möjligheter att skapa estetiskt tilltalande grafik. Arbetet undersöker en rad olika tekniker som kan anvÀndas för att resursoptimera material samt testar och utvÀrderar dessa med hjÀlp av material frÄn spelprojektet Break a Leg (BAL). Resultaten visar att det grafiska materialet i BAL tjÀnat otroligt mycket pÄ att resursoptimeras och att optimeringen förbÀttrat den tekniska kvaliteten avsevÀrt genom ökat texelvÀrde och effektiviserad vertexdensitet och gett en positiv visuell inverkan. Genom att integrera resursoptimering i det naturliga arbetsflödet ökar man som grafiker sina möjligheter att skapa estetiskt tilltalande grafik utan att överskrida de förutbestÀmda tekniska grÀnserna..

Individualisering i förskoleklass och lÄgstadiet : ? Att undersöka lÀrarens erfarenheter kring individualisering i förskoleklass och lÄgstadiet

Syftet med studien Ă€r att undersöka nĂ„gra lĂ€rares uppfattningar om sitt arbete med individualisering  i förskoleklass och Ă„rskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrĂ„n varje elevs behov och förutsĂ€ttningar. I studien anvĂ€ndes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lĂ€rare pĂ„ tvĂ„ olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lĂ€rarnas erfarenheter av individualisering liknade varandra, dock hade lĂ€rarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att individualisering innebĂ€r individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svĂ„righeter vad gĂ€ller individualisering i form av att fĂ„ tid och resurser att rĂ€cka till. .

Krav pÄ kraven : Varför kravspecifikationer inte uppdateras och vad det kan ge för konsekvenser

Detta magisterarbete fokuserar pÄ kravhantering i systemutvecklingsprocessen. Mer specifikt handlar det om uppdatering av kravspecifikationen dÄ nya krav tillkommer. Detta Àr en aktivitet som ofta förbises och jag har velat se varför samt vilka konsekvenser det kan leda till. Det referensföretag dÀr undersökningen utfördes Àr ITT Flygt i Emmaboda och Solna, som har intern utveckling av system för sin verksamhet. TillvÀgagÄngssÀttet i undersökningen har frÀmst varit intervjuer, men Àven studier av de dokument som finns i verksamheten.

InnovationsmÀklare- ett nytt yrkeskoncept?

                             Idag vĂ€ljer fler och fler att jobba med öppen innovation. Öppen innovation kan bidra till större kunskaps-inhĂ€mtning, mer kreativitet och mer kundanpassning under produktutvecklingen (Von Hippel, 2005).  För att fĂ„ en innovationsprocess att fungera effektivt mĂ„ste anvĂ€ndarna av varan eller tjĂ€nsten fĂ„ möjlighet att komma med synpunkter under utvecklingsfasen samt att processen bör hĂ„lla god hastighet (Von Hippel, 2005). I en öppen innovationsprocess blandas olika kompetenser och bakgrunder vilket leder till större kunskapsbreddning. NĂ€r olika kunskaper möts kan de tillsammans utvecklas eller bygga vidare pĂ„ varandra (Johansson, 2005). Att anvĂ€nda sig av öppen innovation kan bidra till att stĂ€rka organisationens ekonomiska resurser (Janssen, Bouwman, van Buuren & Haaker, 2014) (Harhoff, Henkel och Von Hippel, 2003). .

UtvÀrdering av erfarenheter vid implementation av affÀrssystem

Detta examensarbete behandlar affÀrssystem (Àven kallade ERP-system) och implementering av dessa. ERP betyder Enterprise Resource Planning och innebÀr ett integrerat system som innefattar hela företagets verksamhet.Att införa ett affÀrssystem i en organisation Àr en stor investering och ofta en komplicerad uppgift, det Àr dÀrför bra om tidigare erfarenheter frÄn liknande implementationer kan utnyttjas. I mitt arbete har jag undersökt vilka faktorer en organisation bör beakta för att erhÄlla en lyckad implementering. Arbetet har bedrivits i form av en fallstudie dÀr jag genom intervjuer med projektdeltagare har studerat den implementation som Volvo Lastvagnar Komponenter AB i Skövde nyligen har genomfört av affÀrssystemet SAP R/3.Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i tre övergripande omrÄden; planering, utbildning och resurser. Dessa omrÄden Àr alla viktiga att beakta i samband med en implementering av ett affÀrssystem för att implementeringen skall nÄ ett, för företaget, lyckat resultat..

Kommunikation - vad Àr det? : En studie av musikalisk kommunikation i ensemblesammanhang

Föreliggande arbete inriktar sig pÄ kommunikation mellan sÄngare och medmusiker i ensemblesammanhang utifrÄn det multimodala och designteoretiska perspektivets syn pÄ kommunikation och lÀrandeförutsÀttningar. Med hjÀlp av videoobservationer av min egen kommunikation i en ensemble pÄ högskolenivÄ har jag analyserat fram vilka olika semiotiska resurser som anvÀnds samt intentionerna bakom dem. Resultatet visar att kommunikationen ensemblemedlemmarna emellan tillkommer först efter en tid in i lÀrandeprocessen och att det, för egen del, Àr sÄngen som verkar som den frÀmsta kommunikatören i det hÀr sammanhanget.  Dynamik, tydlighet och lekfullhet skvallrar om sÀkerhet eller osÀkerhet i form och melodi samt fungerar som en vÀgledning om var jag befinner mig i lÀrandeprocessen. I diskussionen tar jag bland annat upp hur den första ensemblelektionen byggs upp i enighet med det multimodala perspektivets syn pÄ bra lÀrandeförutsÀttningar samt vad kroppssprÄk har för betydelse för kommunikation i ensemblesammanhang. .

FramgÄngsdrivare hos företagsekonomiska institutioner - en komparativ studie

Syftet med denna studie Àr att undersöka och skapa förstÄelse för vilka framgÄngsdrivarna Àr för företagsekonomiska institutioner.För att kunna uppfylla syftet har vi tagit fram BEN-modellen. Modellen bestÄr av ett antal framgÄngsdrivare som kan leda till konkurrensfördelar samt bestÄende konkurrensfördelar för en företagsekonomisk institution. Dessa leder i sin tur till framgÄng, nÄgot som vi sjÀlva definierat med fyra olika mÀtbara variabler; söktryck, genomströmning av studenter, stÀllning i arbetslivet samt forskningsproduktivitet.Studien har genomförts pÄ tre olika företagsekonomiska instituitioner dÀr intervjuer och samtal genomförts med personer i ledande befattning pÄ respektive institution. Som komplement till intervjuerna har empiriskt material insamlats i form av statistik för att kunna utröna hur framgÄngsrika de Àr enligt BEN-modellen.Studien visar att ambition och entreprenörsskap Àr tvÄ viktiga framgÄngsdrivare. Dessa tvÄ drivare kan en institution erhÄlla genom finansiella resurser.

Personal branding för att stÀrka sin identitet vid rekrytering

I denna uppsats har vi undersökt Àmnet personal branding. Inom personal branding har vi studerat hur rekryteringsföretaget ser pÄ detta omrÄde men Àven vilka faktorer de tycker Àr viktiga för att skapa ett personal brand, samt om det Àr möjligt i en arbetsrelaterad situation att dra nytta av sitt personal brand och pÄ sÄ sÀtt skapa fördelar gentemot sina konkurrenter. Vi tycker detta omrÄde Àr viktigt att studera dÀrför att det Àr ett relativt nytt Àmne/ begrepp. DÄ vi lever i ett mer individualistiskt samhÀlle och konjunkturen skiftar samt att konkurrensen hÄrdnar pÄ arbetsmarknaden tycker vi det Àr viktigt att undersöka olika alternativa medel som kan vara till hjÀlp i sökandet pÄ det nya jobbet. Vi valde dÀrför att studera Priens (1992) modell över anstÀllningsförloppet för att fÄ en bÀttre förstÄelse för rekryteringens olika delmoment men Àven för att kunna identifiera i vilka arbetsprocesser man kan förmedla sitt personal brand.

Produktionsplanering: planering för effektiv styrning vid
Aitik dagbrott

Examensarbetet Àr utfört pÄ uppdrag av Boliden Mineral AB vid deras dagbrott Aitik, belÀget utanför GÀllivare. Aitik Àr en av Europas största koppargruvor och hÀr bryts Ärligen stora volymer malm, innehÄllande till största delen koppar men Àven mindre mÀngder guld och silver. Gruvbranschen har efter nÄgra tunga Är ÄterhÀmtat sig, till stor del tackvare de i dagslÀget höga marknadspriserna pÄ metaller. De höga priserna har ytterligare ökat intresset för malmbrytning och i Aitik finns en intention att öka produktionsvolymen under kommande Är. En ökad produktion krÀver mer resurser och dÀrmed ökar Àven betydelsen av en vÀl fungerande planering för produktionen.

Barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan - pedagogers bemötande

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka pedagogers bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr en kvalitativ under-sökning och en kvalitativ och delvis kvantitativ bearbetning av resultaten. Under- sökningen gjordes pÄ sex förskolor dÀr antalet pedagoger varierade. Sammanlagt lÀmnade vi ut trettiosex enkÀter pÄ dessa förskolor. Vi e-mailade Àven frÄgor till tre rektorer som ansvarar för dessa förskolor, dÄ vi ville fÄ deras syn pÄ bemötandet av barn i behov av sÀrskilt stöd och om det finns nÄgra resurser för dessa barn.

Högskolestudenters uppfattning av informationsöverflöd: En studie med fenomenografisk ansats

With the volume and availability of information increasing as fast as technological development in society a phenomenon called information overload has emerged. The purpose of our thesis was to investigate how university students experience this increase in volume and ease in access to information. In our study we concentrated our focus on the student?s use of electronic resources. So as not to prejudice our study group our questions focused on different aspects of searching for information.

LÀnsförsÀkringar Bergslagen - FörutsÀttningar för komkurrensfördelar? :  

SammanfattningSyfteSyftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse om hur LF Bergslagen arbetar för att generera konkurrensfördelar och om det finns en koppling till rÄdande teorier om Àmnet. Slutligen vill vi komma med förslag pÄ andra metoder som resulterar till konkurrensfördelar.SlutsatsLÀnsförsÀkringar Bergslagen arbetar med en bra strategi för att kunna skapa konkurrensfördelar. Deras största styrka ligger i att de Àr ett ömsesidigt försÀkringsbolag. Det gör att de kan lÀgga stor fokus pÄ sina kunder och med mycket resurser. LÀnsförsÀkringar Bergslagen anvÀnder metoder som stÀmmer bra överens med de teorier som beskriver vad som krÀvs för att ha konkurrensfördelar.

Studenternas trygghet : en studie om trygghetsskapande arbete för studenterna vid Örebro universitet

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att eleverna ska uppnÄ mÄlen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemomrÄde beror pÄ vÄrt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lÀrare som undervisar i bild och tre lÀrare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar gÄr i skolÄr F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svÄrt att fÄ eleverna att uppnÄ mÄlen.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->