Uppsatsen undersöker och beskriver hur sex manliga lågstadielärare upplever sitt yrke och omgivningens reaktioner på detsamma. Männen som är i minoritet i yrkeskåren får komma till tals och ge sin syn på hur de uppfattar och tycker sig uppfattas av kollegor, elever och elevers föräldrar. Uppsatsen beskriver en manlighetsnorm som är upp till de enskilda lärarna att leva upp till eller förkasta i det egna identitetsskapandet och förhållningssätt gentemot yrket. Grunden ligger på olika institutioners intressen och önskemål om fler män i skolans tidigare år, hur och varför detta skall uppnås..

Läraren har idag många olika roller i sitt yrke. Bland dessa är lärarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vad olika lärare har för syn på ledarrollen i klassrummet.Arbetet består av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lärare. I litteraturstudien presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt några olika sätt att se på ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktärer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet. Resultaten visar på att de intervjuade lärarna anser att tryggheten och lugnet är det viktigaste att inbringa i klassrummet.

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.

Studiens syfte ?r att unders?ka vilka tolkningar och beskrivningar tittaren g?r av de produktplaceringar presenteras i TV-serien Snabba Cash. Mer specifikt studeras vad som kr?vs f?r att f?nga tittarens uppm?rksamhet vid produktplaceringar och hur exponeringarna f?r publiken att resonera och motivera sina upplevelser av det varum?rket som marknadsf?rs. Med fr?gest?llningen hur uppfattar unga vuxna produktplaceringar av specifika varum?rken som marknadsf?rs i TV-serien Snabba Cash och p? vilka s?tt p?verkar uppfattningarna attityden mot varum?rket? Studien har en deskriptiv och explorativ kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av djup karakt?r. Det teoretiska ramverket best?r av Persuasion Knowledge Model (PKM) och Elaboration Knowledge Model (ELM).

Den här uppsatsen vill exemplifiera och beskriva hur interaktionen mellan människor och djur kan användas i socialt arbete. Genom kvalitativa intervjuer med professionella som använder djur i vardagen. Allt från vårdhundar hos dementa på äldreboende till ridhästar för att hjälpa unga med självdestruktivt beteende, har vi funnit gemensamma effekter som djuret bidrar med i inter-aktionen. Genom att applicera teorier som social pedagogik, makt och symbolisk interaktionism försöker vi tydliggöra interaktionen och vad som sker utifrån olika teoretiska perspektiv. Ur resultatet kommer vi presentera djurets olika funktioner och roller som icebreaker, motivations verktyg, skapare av sammanhang och signifikant andre.

Mitt syfte med studien har varit att få en inblick i hur en skola valt att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på hur arbetet går till samt att belysa arbetssättet ur olika perspektiv. Jag har valt att göra en kvalitativ studie för att få fram så relevant information som möjligt om arbetssättet. Jag har observerat och intervjuat personer som är involverade i arbetssättet och har på så vis kunnat bilda mig en uppfattning om vad de tycker om metoden som skolan förespråkar. Resultatet visar att alla berörda personer tycker att arbetssättet är bra.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Jag vill som blivande lärare i huvudämnet Kultur, Medier och Estetiska uttrycksformer introducera och presentera ett alternativt läromedel och medium i syfte att berika undervisningen samt ge förslag på ytterligare vägar till identifikation och kommunikation i klassrummet. Jag har gjort detta i form av ett projekt vilket har resulterat i en handbok. Denna handbok har som syfte att dels fungera som en introduktion för pedagogen i att lära sig läsa och förstå mediet, samtidigt som jag vill att den ska verka som en inspirationskälla med tips och idéer för fortsatt undervisning i klassrummet. Arbetsprocessen och mina tankar kring handboken finns presenterade i projektredogörelsen. I förarbetet till handboken gjorde jag även en analys av ett läromedel och en serie vilken finns presenterad i en bilaga till projektredogörelsen..

Denna kvalitativa studie genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens syfte var att beskriva och få en fördjupad förståelse för hur förskollärare tänker kring och utformar verksamheten för att de yngre barnen ska utveckla sin förmåga inom det fria bildskapandet. För att ta reda på det använde vi oss av kvalitativa intervjuer med fem förskollärare inom olika rektorsområden i Norrbotten. Studiens resultat visar att bildskapande är väldigt betydelsefullt för de yngre barnens lärande och utveckling. I resultatet framkom det också att förskollärarna ser att de yngre barnens bildskapande är viktigt men att det får en relativt liten plats i förskolans vardag.

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

Syftet med uppsatsen är, utifrån lärarkårens och föräldrarörelsens synvinkel, få veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lärarkåren och föräldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgränserna mellan hem och skola såg ut och varför. Källor som använts är lärartidningar och föräldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans två första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. Lärarkåren bestämde i hög utsträckning villkoren lokalt medan föräldrarörelsens framsteg var ringa. Föräldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lärare under 1970-talet..

I detta arbete har vi undersökt hur mycket kunskap det finns om den rådande anmälningsplikten i två kommuner. Syftet med detta var att undersöka hur anmälningsplikten uppfattas av fem verksamma pedagoger. Vi har tagit del av deras berättelser och upplevelser genom att intervjua dem angående hur de uppfattar anmälningsplikten och det ansvar som det innebär. Av resultatet som framkom konstaterade vi att det behövs mer kunskap och fortbildning inom ämnet hos pedagogerna för att kunna säkerställa barnens välbefinnande.Barnomsorgen har gått från att ha varit en förvaringsplats för barn till förvärvsarbetande föräldrar till en verksamhet med pedagogiska mål och riktlinjer. Även synen på barn har drastiskt förändras från att barnen tidigare setts och behandlats som ?små? vuxna till att få lagar och rättigheter som är mer anpassade för barn.

Karlsson, A., & Magnusson, T. (2013). Möjligheter och hinder ?En studie om förskollärares arbete med stora barngrupper. Examensarbete i pedagogik.