Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjälp av utomhuspedagogik även i de högre årskurserna i de naturvetenskapliga ämnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda på vad tre lärare hade för syn på utomhuspedagogik. Jag intervjuade också en adjunkt på Linköpings universitet som arbetar med utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det går att undervisa på ett utomhuspedagogiskt sätt men att det är inte så vanligt i de högre årskurserna.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer.

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Bakgrunden till detta kandidatarbete är att förskolan Rida Ranka i Lund, hade en förfrågan om att få hjälp med sin utemiljö. Förskolan arbetar efter pedagogiken Reggio Emilia och personalen ville att gestaltningen av utemiljön skulle knyta an till pedagogiken. Syftet med arbetet har varit att utarbeta idéer för utformning av barns utemiljö. Dessa idéer har utvecklats till sju "rum" eller rumsliga ytor med olika teman inspirerade av Reggio Emilia-pedagogiken. Målet med detta arbete blev således att hitta en gestaltning som både fungerar på denna specifika plats och med den pedagogik som förskolan har.

Syftet med denna studie är att synliggöra tre lärares tankar och upplevelser kring arbetet på denmångkulturella skolan utifrån ett interkulturellt perspektiv. Lärarnas erfarenheter haranalyserats med teorier och diskuteras senare med tidigare forskning kring betydelsen av attutveckla interkulturella kompetenser och interkulturell pedagogik för att skapa interkulturellalärande miljöer. I och med att vi lever i ett mångkulturellt samhälle krävs av skolorna att strävaefter dessa mål att uppnå för att motverka rasism, främja respekt och tolerans bland individernai det svenska samhället. Resultatet påvisar att lärarna har lite kunskap om vad interkulturalitetinnebär och att de kopplar begreppet till mångkulturalitet. Föräldrakontakten är också en stordel av det interkulturella synsättet för att utveckla interkulturella förståelse..

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lärare menar när det gäller för- och nackdelar med ett sådant arbetssätt. Jag har studerat ämnet genom att läsa litteratur och genom att intervjua fyra lärare. Resultatet visar att litteraturen såg både för- och nackdelar med arbetssättet"eget arbete"medan lärarna såg mest fördelar. Upplägget av"eget arbete"såg olika ut på skolorna men alla skolor gjorde någon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av läraren. Själv kom jag fram till att en variation av ?eget arbete? och helklassundervisning nog är den bästa lösningen..

Syftet är att utifrån en socialpsykologisk teori syna och förstå vad som händer i relationen mellan pedagog och elev i ett gemensamt arbete på en friskola i södra Skåne. En grupp av sju pedagoger kom till skolan för att starta upp ett projektarbete tillsammans med eleverna. Projektet sträckte sig under tre veckor med sammanlagt tio dagar. Arbetet som presenterades gick under temanamnet Människan och samhället och behandlade frågor som gällde social hållbar utveckling. Problemet som uppdagades var när fyra elever redan från första dagen inte visade något motivation till att delta och genom odemokratiska förhållningssätt försvårar arbetet för sina klasskamrater och de sju projektpedagogerna.

Vi har i vårt examensarbete inom Pedagogik med didaktisk inriktning C valt att genomföra en kvantitativ studie bland tre skolor i en mellanstor svensk stad med avseende på informationssökning och källkritik. Syftet med vår uppsats var att få insikt om elevers informationssökningsvanor samt att se vilka källkritiska metoder de använder för att sålla och granska information på Internet.Våra frågeställningar löd som följande:1. Hur ser elevers informationssökningsvanor ut, hur går de tillväga för att ta reda på fakta?2. Vilka källkritiska metoder använder de i samband med informationssökning på Internet?3.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer.

Detta arbete handlar om ett problem som angår oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet är att ge förslag på hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat många förslag på hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt några olika samtalsmetoder som kan användas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgången redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, där jag har tagit reda på hur man på tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frågorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen..

Syftet med denna studie är att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnå detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades åtta olika komponenter i praktisk kunskap. Det råder konsensus dessa filosofer emellan om att denna är kopplad till handling och/eller är grundad på erfarenhet. Den praktiska kunskapen är kontextualiserad och i vissa avseenden råder det ett dialektiskt förhållande mellan teori och praktik.

Studiens syfte är att försöka få en bild av hur några lärare ser på skolans ansvar för fostran, vilka värderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har någon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka färdiga metoder för att fostra det finns. Studien består av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jämförts med amerikansk forskning om moralisk påverkan i skolan, samt en redovisning av några praktiska metoder att fostra..

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.  Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan..

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur nyutexaminerade lärare upplevt sin första tid som yrkesverksamma lärare, samt jämföra om det finns några skillnader i deras upplevelser beroende om de är verksamma i år 4-6 eller år 7- 9. Arbetet är uppdelat i två delar, dels en empirisk del som består av sex öppna intervjuer och dels av en litteraturstudie. Centrala områden i arbetet är: introduktion av nya lärare, upplevelse av föräldrakontakter, planering av arbete samt reflektion och utveckling..