Syftet har varit att undersöka om de Svenska miljömålen kan vara ett sätt att göra hållbar ut­veckling synlig för elever på byggprogrammet. Det har också varit att ta reda på vilka mervärden som kan skapas genom att hållbar utveckling synliggörs genom att miljömål integreras i under­visningen. Delmålen är verklighetsnära och direkt kopplade till byggbranschen, vilket kan med­föra ett ökat engagemang och vilja till att medverka till förändring.Resultatet visar att yrkeslärare, elever och platschefer på byggföretag inte hade kännedom om miljömålen. Svenska miljömål behöver integreras i karaktärsämnena på byggprogrammet för att politiskt fattade beslut om vad som krävs för att vi ska kunna nå hållbar utveckling förmedlas till de elever som skall ut i yrkeslivet, så att de kan komma ut med en hand­lingskompetens som kan leda till förändring. Nästan samtliga var överrens om att det skulle kunna ge mervärden att ha kunskap om hur de i sin vardag kan arbeta med hållbar utveckling.

?Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare, som har genomgått Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hållbar utveckling. Frågeställningarna rör hur lärare förhåller sig till olika typer av direkta/indirekta påverkanshandlingar för hållbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lärarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development).För att besvara våra frågeställningar använde vi oss av en enkät som genomfördes muntligt med sex lärare som arbetar inom de tidiga skolåren. Vi gjorde enkäten muntligt för att få kommentarer/motiveringar till deras svar och på så sätt kunna behandla materialet kvalitativt.Resultatet visade att lärarna uppger sig behandla både direkta (till exempel att källsortera) och indirekta (till exempel att påverka beslutsfattare) påverkanshandlingar, men att de direkta överväger. Många av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom även i vår studie, men det framkom även andra, till exempel sådant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsättningar.

Svensk doktrin framhåller sex grundläggande förmågor för analys av motståndaren. Dessa är ledning, uthållighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.Förmågorna är en tankemodell avsedd för att nå maximal effekt i sitt agerande. De är ständigt närvarande på stridsfältet, de påverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen är att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrån de sex grundläggande förmågorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien främst skedde inom förmågan verkan, andra förmågor som ledning och und/info tog längre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig väpnad aktör..

Vid hja?rtoperationer leder man bort blodet fra?n hja?rtat och kopplar upp patienten till en hja?rt-lungmaskin med tillho?rande beha?llare (kardiotomi-reservoar). I det o?ppna sa?ret tillfo?rs koldioxid kontinuerligt. Detta go?rs fo?r att avlufta sa?rha?lan och hindra luft fra?n att komma in i hja?rtat och de stora ka?rlen under kirurgi.

Denna studie grundar sig i hur synen på förutsättningarna för miljöarbete på skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna påverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete är mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem när man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svårigheter att bibehålla det holistiska och tvärvetenskapliga perspektivet.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Fenomenet matsvinn är ett ämne som alltmer har uppmärksammats de senaste åren.Syftet med den här uppsatsen är att genom en strukturerad enkät med både öppna och slutna frågor undersöka vilka tankar som gymnasieelever har om att slänga mat? Ett annat syfte med studien är att belysa ämnet matsvinn ur ett ekologiskt hållbart utvecklingsperspektiv.Uppsatsens studie visar att gymnasieelever slänger livsmedel i varierande mängd. Anledningar de anger till att de gör det är problem med att portionera till sig själv eller att maten inte är god. Eleverna har tankar om att det påverkar miljön och ekonomin men flertalet verkar inte kunna koppla samman det med ekologisk hållbar utveckling. Skolan och samhället i övrigt bör arbeta aktivt med att uppmärksamma eleverna på den hållbara utvecklingen ur alla vinklar.När det gäller att definiera matsvinn så visar uppsatsens belysning av ämnet att det inte finns någon gemensam definition vilket anses problematiskt i arbetet med att minska livsmedelsslöseriet.Nyckelord: Matsvinn, ekologisk hållbar utveckling.

Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hållbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av skolledning samt undervisande lärare i NO- och SO-ämnen vid två högstadieskolor i två kommuner i nordöstra Skåne.Baltic 21E:s övergripande mål gäller alla utbildningsnivåer, men anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ?kompetens, värderingar och färdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut?, samt kunna delta i beslut inom olika nivåer i samhället för att skapa ett hållbart samhälle. Eleverna ska också ha färdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv.Resultatet visar att eleverna når likvärdiga kunskapsmål trots att de två skolorna bedriver undervisningen olika. Läromedlen är samma eller i vart fall likartade och innehåller de punkter Baltic 21E pekar på.De använda läromedlen uppfyller de normer Baltic 21E anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsställande undervisning om hållbar utveckling, men ämnena bör samordnas bättre. Begreppet hållbar utveckling bör markeras med en ?flagga?, så att den ämnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lättare att förstå för eleverna..

Hur nådde jag elitnivå?Början av studien kommer beröra områden som barns utveckling och talangbegreppet som jag anser vara viktiga delar att veta om för att kunna genomföra studien.Syftet med studien var att ta reda på hur svenska ishockeyspelare beskriver att de tog klivet för att etablera sig på elitnivå. I resultatdelen kommer spelarna själva berätta inom de olika kategorierna hur deras karriärer har sett ut, hur de har tränat och vilket stöd de haft från sin familj.För spelarnas utveckling har miljön spelat mycket stor roll och familjen har varit mycket stöttande. De har alla gått ishockeygymnasium där träningen koncentrerats och blivit mer målmedveten..

I den svenska skolan ska elever utbildas för hållbar utveckling. Eleverna bör då enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tänkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstår konsekvenser av de beslut som människor behöver ta vad gäller miljö- och framtidsfrågor, både lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns när det gäller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar ställning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever på femte terminen på det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvämligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta ställning i dessa.

Denna undersökning har genomförts på två grundskolor i Norrbottens län för att undersöka vilket genomslag Förenta Nationernas arbete med utbildning för hållbar utveckling hittills har haft i den svenska skolans verksamhet. För att få en uppfattning om detta ville vi undersöka hur undervisningen går till samt hitta bakomliggande faktorer som påverkar dess utformning. Vi undersökte vilka ramfaktorer lärarna är påverkade av, det vill säga de förhållanden som begränsar lärarna att bedriva undervisning som de skulle vilja. Vi undersökte även hur lärare kontextualiserar utbildning för hållbar utveckling, det vill säga hur de utifrån sina egna erfarenheter och föreställningar tolkar begreppet. Hur undervisningen ser ut idag samt vilka ramfaktorer som påverkar detta i relation till hur lärarna kontextualiserar utbildning för hållbar utveckling kan ge en bild av verksamhetens utveckling.

"Att utveckla en modell som beskriver tillvägagångssättet vid utvecklingen av kvalitetssystem i medelstora företag."För att besvara min problemställning genomförde jag intervjuer av fyra kvalitetsansvariga, anställda i organisationer med kvalitetssystem som är eller skall tredjepartscertifieras. Syftet med intervjuerna var att identifiera kritiska faser i utvecklingen av ett kvalitetssystem och erhålla råd hur dessa faser skall genomföras på bästa möjliga sätt. Det insamlade materialet och en litteraturstudie ligger till grund för resultatet som presenteras i form av olika faser som ingår i min egenutvecklade modell för utveckling av kvalitetssystem.I resultatkapitlet framgår att de kritiska faserna i utvecklingen av ett kvalitetssystem var resurstilldelning, utbildning, mätpunkter och ständiga förbättringar. Av intervjuerna framkom även att det är frågor som utbildning och motivering som är avgörande för hur väl kvalitetssystemet skall motsvara förväntningarna snarare än de hårda frågorna i form av genomförande.

Denna studie behandlar ekologisk hållbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling är ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har på senare tid fått ta en allt större roll i diskussioner på olika planeringsnivåer och blivit ett övergripande mål inom samhällsutvecklingen. Med en i dagsläget succesivt försämrad miljö och resursbas kan samhällsutvecklingen inte fortsätta i samma takt och riktning. Därför kan ekologisk hållbarhet ses som en grundförutsättning för kommande generationers fortsatta samhällsutveckling. Studien baserar sig på en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hållbar utveckling. Syftet var att undersöka hur väl visioner för en ekologisk hållbar utveckling efterföljs på kommunal planeringsnivå och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

In today?s society there is a discussion regarding students? level of knowledge and personalisation. The classrooms consist of heterogenic groups of students with different learning needs and levels of knowledge. The purpose of the present study is to find out how the students who participated perceive the teaching of English as an additional language with regards to personalisation, and how they believe differentiation can help develop and deepen their learning. This study has been conducted using a qualitative method with interviews as the core, complemented by observations. The results have been analysed and interpreted hermeneutically. The results show that those students who have a positive attitude to English education, irrespective of their grade, are those who see the benefit of knowing English outside the classroom, and thereby create a connection between reality and studying English.