VÄr erfarenhet Àr att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever nÀr problem uppstÄr, snarare Àn att titta pÄ hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp pÄ organisation, resurs och miljö sÄ det kan bli en skola för alla. Syftet med vÄrt arbete Àr att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn pÄ detta Àr i deras arbete och hur de arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl i grundskolan. NÀr det förs diskussioner kring En skola för alla ute pÄ vÄra skolor kan man se en tendens att bÄde lÀrare och rektorer Àr obekanta med mÄnga av de statliga styrdokumenten som reglerar rÀtten till undervisningen.VÄr teoretiska grund vilar pÄ Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. VÄr undersökning innehÄller en kvalitativ metod i form av en webbenkÀt. Respondenterna Àr pedagoger som arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl och Àr inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan.

Syftet med examensarbetet var att ta del av hur elever och pedagoger upplever lÀrandet vid korta avbrott för rörelseaktiviteter under matematiklektioner samt vilken inverkan det fick i klassrummet. Examensarbetet har utgÄtt frÄn vÄra egna erfarenheter som vi erhÄllit under den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) samt litteraturstudier, förelÀsningar och lektioner. Under vÄra respektive vfu-perioder observerade vi att barn som har rörelseaktiviteter i undervisningen Àr mer koncentrerade. Forskning visade hur viktig rörelsen Àr för lÀrandet, och dÀrmed kÀnde vi ett stort intresse av att ta del av denna forskning och ta den med oss i vÄr kommande yrkesroll. Undersökningen genomfördes vid tvÄ skolor, i tvÄ klasser, Äldrarna 7 - 11 Är i LuleÄ kommun.

Syftet med arbetet Àr att undersöka och kartlÀgga pedagogers uppfattning och erfarenhet av vad som ger elever i matematiksvÄrigheter en ökad be-greppsförstÄelse och dÀrmed bÀttre förutsÀttningar att lösa matematiska problem. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om begreppsförstÄelse. Med hjÀlp av enkÀtundersökning och intervjuer ville vi se vilka grundlÀggande förutsÀttningar och arbetssÀtt/strategier som gynnar begreppsförstÄelsen hos elever i matematiksvÄrigheter. Vi ville ocksÄ se vilka hinder som peda-goger möter i arbetet med att utveckla begreppsförstÄelsen hos elever i ma-tematiksvÄrigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att om re-surser prioriteras sÄ att en elev i matematiksvÄrigheter fÄr arbeta sprÄkligt aktivt med varierat arbetssÀtt i en liten grupp under ledning av en kompe-tent pedagog/specialpedagog, har han/hon goda förutsÀttningar att nÄ en ökad begreppsförstÄelse..

Studier har visat att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har svÄrt att inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i den ordinarie undervisningen. Den hÀr studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lÀrare gett uttryck för nÀr de ska inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i idrott och hÀlsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolans senare Är, och analyserats utifrÄn det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lÀrare i idrott och hÀlsa ansÄg att de behöver mer tid för planering, men ocksÄ mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i undervisningen i idrott och hÀlsa..

Studiens syfte Àr att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter fÄr de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? PÄverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de fÄr? Studien har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat vÄra data genom enkÀter med fyra öppna frÄgor. EnkÀterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken pÄverkan utomhuspedagogik som arbetssÀtt kan ha för att befÀsta kunskap vid den tidiga bokstavsinlÀrningen för elever i de tidiga skolÄren. Detta i utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlÀrning med hjÀlp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlÀrning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjÀlp av en lÀrande dialog ta till sig bokstavsinlÀrning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö? Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka nÄgra gymnasielÀrares upplevelse och erfarenheter av deras arbete med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem lÀrare i moderna sprÄk. Intresset ligger Àven i lÀrarnas upplevelse av hur eleverna lÀr sig ett frÀmmande sprÄk, i viken typ av anpassningar lÀrarna eventuellt gör för att stötta dessa elever i deras inlÀrning och i hur lÀrarna upplever skolans stöd nÀr det gÀller deras arbete med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Resultatet visar att tidsbrist och gruppstorlek gör att lÀrarna upplever i olika grad stress och frustration i arbetet med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. LÀrarna upplever att de inte nÄr eleverna pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. En del funderingar kring bedömningen och de speciella rÀttigheterna som rÄder i skolan för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter orsakar oro hos lÀrarna.

Syftet med studien Ă€r att skapa förutsĂ€ttningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning Ă€r en del i ett utvecklingsarbete som innebĂ€r att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i Ă„rskurs 4. Med utgĂ„ngspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har bĂ„de aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven Ă€r tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken pĂ„verkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fĂ„tt en djupare förstĂ„else för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling dĂ„ en elevs kamratrelationer, sjĂ€lvkĂ€nsla och sjĂ€lvförtroende kan stĂ€rkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan anvÀnder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda pÄ vilka konfliktstilar barn och elever anvÀnder sig av och vilken konfliktstil de anvÀnder nÀr konflikten avslutas. Det Àr viktigt att pedagogen tar reda pÄ hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjÀlpa barn och elever att pÄ egen hand hantera konflikterna pÄ ett bÀttre sÀtt som gynnar bÄda parter. Studien bygger pÄ observationer frÄn en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar pÄ att barn och elever anvÀnder bÄde den verbala och icke-verbala kommunikaton nÀr de kommunicerar i konfliktsituationer.

Arbetet tar upp exempel frÄn tvÄ klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. UtifrÄn fyra omrÄden: hur pedagogerna ser pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sÀtt för pedagogerna att förhÄlla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ ta del av varje pedagogs synsÀtt och Äsikter. TvÄ lÀrare, tvÄ fritidspedagoger och en förskollÀrare har intervjuats för att fÄ ett brett perspektiv pÄ de tvÄ klasser som undersökts.Elevens bÀsta och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska anvÀnda sig av..

Vi har undersökt i vilken utstrÀckning bild anvÀnds som sprÄkutveckling pÄ skolorna. Speciellt fokus har vi lagt pÄ dyslektiska elever eftersom viss forskning hÀvdar att de Àr mer konstÀrligt lagda Àn genomsnittet, och dÀrför extra gynnade av bild i undervisningen. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever pÄ fem olika skolor. VÄrt resultat frÄn undersökningen visar att bild i olika former anvÀnds mycket ute pÄ skolorna, Àven om det inte alltid definieras som bildÀmne, det vill sÀga schemalagd bildundervisning. Vi fick mÄnga intressanta exempel pÄ hur bilder anvÀnds som komplement till lÀsning och skrivning, men Àven ibland som ersÀttning till detsamma.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ vilken relation lÀrare och elever har till skriftsprÄket. Vi har undersökt hur medvetna lÀrare och elever Àr gÀllande skriftlig korrekthet. Vi har Àven undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner pÄverkar sprÄket. Hur eleverna stÀller sig till skriftsprÄket och om de bryr sig om att skriva korrekt Àr Àven nÄgonting som studien Àr riktad till. Vi har studerat vilka verktyg bÄde lÀrare och elever har till hjÀlp för att utveckla ett korrekt skriftsprÄk.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vilka orsaker som gör att elever fÄr svÄrigheter med lÀrande i matematik. Vi vill ta reda pÄ hur vi kan identifiera dessa elever i ett tidigt skede och dÄ arbeta förebyggande mot svÄrigheterna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi studerat relevant litteratur inom Àmnet. Vi har Àven intervjuat fem lÀrare som arbetar med matematikundervisning i de lÀgre Äldrarna för att ta reda pÄ deras erfarenheter och Äsikter. Resultatet visar att orsakerna till varför elever fÄr svÄrigheter med lÀrande i matematik frÀmst beror pÄ brister i undervisningen samt elevens sjÀlvförtroende till sitt lÀrande.

Syftet med studien Àr att tolka och förstÄ, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lÀrares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som anvÀnts Àr semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ÀmneslÀrare i svenska pÄ högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels pÄ likheter och skillnader i elevernas och lÀrarnas Äsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter, men det visar ocksÄ pÄ nÄgra motsÀgande resultat angÄende elevernas och lÀrarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det finns en uppgivenhet, men ocksÄ energi och lite ilska hos eleverna nÀr de pratar om sin skoltid.

Syftet med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslÀrarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsÀtt. Enligt litteratur och tidigare forskning Àr dessa tvÄ synsÀtt de rÄdande, dÀr det individorienterade synsÀttet Àr det dominerande i dagens skola. För att söka svar pÄ idrottslÀrarnas synsÀtt har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi intervjuat sex verksamma idrottslÀrare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslÀrarna fÄtt beskriva sin syn pÄ och sitt arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.