Högarp ligger i östra kanten av Jönköpings län. I den här undersökningen har en inventeringav kärlväxterna i de tre ängarna i byn gjorts och jämförts med en inventering från 1979.Bortsett från en period under mitten av 1900-talet, har ängarna förmodligen hävdats på ettliknande sätt under en mycket lång tid. Därför har också en väldigt rik ängsflora utvecklats.Syftet med undersökningen, var att se vilka förändringar som skett i florasammansättningenunder åren som gått mellan de två inventeringarna. Påverkansfaktorer som kvävenedfall,försurning, metoder för hävd och några olika ängsväxters habitatskrav är aspekter sombehandlas. Analysen utgår också från de metoder för hävd som beskrivs i kulturreservatetsskötselplan och som redovisats i intervjuer.Eftersom ängarnas gränser utvidgats något sedan 1979 har det inte gått att avgöra ifall nyaarter tillkommit på grund av större arealer i den senare inventeringen.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Genom en litteraturstudie syftar den här uppsatsen till att ta reda på vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebär i dagens mångkulturella klassrum. Några möjliga svar har hittats men flera nya frågeställningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mångkulturellt klassrum innebär. Därefter väljs några metoder ut på grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik är konsten att lära ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfärerna är åtskilda och det är därför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nära sin religion.

Detta arbete syftar till att få en djupare förståelse för hur och varför läsundervisningen ser ut som den gör i årskurs ett i några skolor. Åtta intervjuer, med verksamma pedagoger, har genomförts. Dessa pedagoger har, under ett läsår, de senaste tre åren varit verksamma i årskurs ett och därmed arbetat med läsinlärning. I litteraturdelen beskrivs de olika läroplanerna för grundskolan som varit gällande sedan 1962 samt några metoder för läsinlärning. Som teoretisk utgångspunkt beskrivs tre olika lärandeteorier; behaviorism, kognitivism samt konstuktivism.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Syftet med uppsatsen är att undersöka flyktingrättsrörelsen i Sverige ur ett motståndsperspektiv för att kunna kartlägga motståndsmetoder, svara på vad som utgör motmakten mot vilken motståndet riktas samt visa vilken roll rörelsen anser sig ha. Uppsatsen bygger på fem intervjuer med personer som är engagerade i några av rörelsens grupper, samt på litteraturstudier. Litteraturen kring rörelsen i Sverige har varit mycket bristfällig och därför är min uppsats fokus motiverad. Uppsatsen har fallit inom ramarna för motståndsforskning men också använt sig av teorier utvecklade i maktforskning och forskning på sociala rörelser.Studien visar att flyktingrättsrörelsen i Sverige är en heterogen rörelse med en bred repertoar av praktiker och strategier för motstånd, vilka jag har kategoriserat i en motståndstypologi. Flera metoder sammanfaller med metoder som beskrivits i studier av motsvarande rörelser i andra länder.

Mitt examensarbete är en undersökning i att ta tillvara på restmaterial ifrån möbler. Vad kan det medföra i form av estetik och värde? Vad finns det för bra metoder för att ta tillvara på material? Målet är att finna en metod för att förädla ett använt material till något nytt..

En litteratursökning har gjorts i syfte att ta reda på vilka metoder som kan användas för att uppnå en längre odlingssäsong för grönsaker samtidigt som markens bördighet bibehålls. Åtta vanliga grönsaksfamiljer beskrivs med fokus på egenskaper kopplade till skördetidpunkt och hur de kan passas in i en växtföljd. Familjerna som behandlas är Amaranthaceae, Apiaceae, Cucurbitaceae, Asteraceae, Brassiceae, Alliaceae, Solanaceae och Fabaceae. Odlingssäsongen kan förlängas genom att styra mikroklimatet på olika sätt. De metoder som behandlas här är förkultivering, odling i upphöjda bäddar, odling i tunnel, mark- och kulturtäckning, samt val av arter och sorter.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurs ett till tre beskriver sitt arbete med läsförståelse samt betydelsen av att ha en god läsförståelse. En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med de sex lärarna, vilka alla är behöriga att undervisa i ämnet svenska. Datamaterialet har analyserats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv där vi utgått ifrån de två frågeställningarna:? Hur beskriver sex lärare i årskurs ett till tre att de arbetar med läsförståelse?? Hur beskriver de sex lärarna läsförståelsens betydelse för eleverna?Resultatet av studien visar att lärarna arbetar med läsförståelse i olika stor omfattning men alla understryker vikten av att läsa med förståelse och inte enbart med flyt. Lärarna anser att läsförståelse är essentiellt för att eleverna ska kunna fungera i dagens informationssamhälle, men även för deras vidare utbildning och yrkesval.

AbstraktSyftet med studien var att skapa en förståelse för hur studie? och yrkesvägledarnas arbete ochvägledningsmetoder ser ut för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt för elever medkoncentrationssvårigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studieochyrkesvägledare i fem norrländska kommuner i Sverige. Jag använde mig av digitalaintervjuer. Utgångspunkten i undersökningen var att ta reda på vilka vägledningsmetoder somanvänds, hur samarbetet med vårdnadshavarna och övriga pedagoger på skolorna ser ut, samtundersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvägledarna besitter.Vägledningsmetoderna som används visade sig inte vara några fastlagda metoder, olikavälbeprövade och erkända metoder används utifrån den enskilde individens behov.

Immunoassayer är en väldigt vanlig metod för koncentrationsbestämning av biomolekyler. Denna metod nyttjar antikroppars affinitet för vissa analyter. I detta projekt har det undersökts om Gyros AB:s detektionsinstrument kan göras känsligare. Flera förslag har tagits fram genom efterforskning i artiklar och intervjuer med personer insatta inom området.De metoder som projektgruppen valt att presentera för företaget är enzymbaserad immunoassay med fluorescerande substrat samt multipel inmärkning av antikroppar, vilket vi tror kommer bidra till att försärka den fluorescerande signalen. Immobilisering av antikroppar med hjälp av traptavidin är ytterligare ett framtaget förbättringsförslag som syftar till att bidra med starkare och förlängd immobilisering av antikroppar till den fasta fasen i immunoassay.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Denna uppsats syftar till att undersöka lärares metoder vid bedömning och betygsättning, samt ta reda på om metoderna skiljer sig beroende på om lärare haft förutsättningar till kollegiala samtal kring ämnet och om detta påverkar likvärdigheten.I arbetet kom det fram att lärare ofta använder sig av insamlande av bevis. Det visade sig även att lärare, som haft större möjlighet att diskutera bedömning och betygsättning tillsammans med sina kollegor, tenderar att i större utsträckning planera sitt arbete mer målstyrt än andra lärare. Det kan konstateras att likvärdigheten, när det gäller bedömning och betygsättning, gynnas av att det finns stora förutsättningar för kollegiala samtal kring detta.Uppsatsen påbörjades hösten 2007 och ska läsas med den tidens ögon, då en ny läroplan införts under 2011. Mycket har hänt sedan dess, både när det gäller betygssystem och arbetet med att implementera den nya läroplanen i skolan, vilket i sin tur bidragit till samtal kring bedömning och betygsättning..