Syftet med denna uppsats har varit att studera Marcus Birros författarskap och hans lyrik. Studien är indelad i två delar, en litteratursociologisk och en textanalytisk del. I den litteratursociologiska delen används Pierre Bourdieus teorier kring det litterära fältets konkurrensbetingade strukturer för att placera in Birro och hans lyrik i dessa. I den andra textanalyserande delen av uppsatsen studeras de teman, motiv och stilmedel som Birro arbetar med. Här har även Judith Butlers teorier kring genus och den heterosexuella matrisen använts för att se hur Birro framställer och gör genus i sin lyrik.

Denna studie rör debatten som kulminerade efter publicerandet av romanen Myggor och tigrar, av Maja Lundgren. Studiens fokus ligger i att finna debattens essens, utifrån tidningsartiklar och artikelförfattares positionering gentemot romanen och debattens huvudfrågor, detta är vidare undersökningens huvudsakliga syfte. Huruvida genus har betydelse för debattens utgång och om artikelförfattarnas förhållningssätt påverkas är en central fråga..

Vår övergripande frågeställning i arbetet har varit Hur ser samtalen under måltiderna ut på förskolan? Utifrån denna frågeställning har vi byggt upp vårt arbete kring observationer, språkutveckling och genusperspektiv. Vi har genomfört observationer på två förskolor under måltiderna. Utifrån dessa observationer samt teorier kring språkutvecklande samtal och genusteori har vi undersökt huruvida språkutvecklande samtal förekommer under dessa måltider, samt kritiskt granskat dem ur ett genusperspektiv. Vi har kommit fram till att pojkarna oftast får mer samtalstid och uppmärksamhet under styrda samtal så som måltider..

Utifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt.Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ?den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren? är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler.

Vad innebär dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppväxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrån studenters syn på dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen åt om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien är 200 enkäter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens är beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppväxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande är väl förankrade i arbets- och familjeliv.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka hur genus ger sig uttryck i ledarskap hos enhetschefer inom socialt arbete. Den frågeställning som vi har valt att undersöka är hur kvinnliga och manliga enhetschefer inom socialt arbete ser på sitt ledarskap. Vi har undersökt hur manliga och kvinnliga enhetschefer beskriver sitt ledarskap, sina ledaregenskaper samt hur de beskriver andras egenskaper. Vi har valt att definiera genus, kön, ledarskap, maskulint, och feminint då dessa begrepp innehåller många tolkningar. Studiens resultat bygger på kvalitativa intervjuer med manliga och kvinnliga enhetschefer inom socialt arbete.

Genom kvalitativa intervjuer med barn i förskoleklass och genom enkätundersökningar hos pedagoger har jag fått svar på mina frågeställningar som handlar om pojkar, flickor och deras leksaksval då det gäller teknikbaserade leksaker. Syftet var att försöka se om det fanns skillnader i valet och användandet av dessa leksaker och i så fall försöka tydliggöra dem, och dessutom ta reda på varför barnen är olika i sina leksakspreferenser.Resultatet påvisar att för barnen i denna förskoleklass är konstruktionsleksaker ett frekvent val i verksamheten. Alla barn leker med dessa leksaker, dock skiljer sig preferenserna åt beroende på om man är flicka eller pojke, både i hemmet och i förskoleklassen. Hur barnens preferenser uppkommer finns det delade meningar om, dock är huvudteorin enligt de forskarna/författare jag tagit del av, socialt betingat.Pedagogiska slutsatser är att som pedagog måste man arbeta på ett målmedvetet sätt då det gäller leksaker och genus, man skall alltid ha med sig att leken har stor betydelse i barnens utveckling.Nyckelord: genus, leksaker, preferenser, teknik.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger på två olika avdelningar bemöter pojkar och flickor ur ett genusperspektiv. Studien fokuserar på pedagogernas förhållningssätt samt deras arbete kring genus. Pedagogernas bemötande har studerats utifrån två olika aspekter, nämligen positiv samt negativ förstärkning. I studien har sex intervjuer samt åtta observationer genomförts. Intervjuerna fokuserar på pedagogernas uppfattningar om sitt förhållningssätt gentemot pojkar och flickor.

Eftersom julkalendern är ett återkommande fenomen i Sverige med minst en miljon tittare per avsnitt varje år anser vi att en studie av dessa ur ett queerteoretiskt perspektiv är intressant och kan ge en idé om hur uppfattningar kring vad som är normalt respektive avvikande skapas och reproduceras. Det centrala i våra frågeställningar rör presentationen av könsroller samt vilka egenskaper karaktärerna tillskrivs utifrån könstillhörighet då vi ser en problematik gällande vilka attribut som tillskrivs könen utan eftertanke eller reflektion över hur detta kan påverka exempelvis skapandet av genus. Resultatet av uppsatsen visar bland annat att heteronormativiteten i regel upprätthålls även om det går att utröna avvikelser från det som uppfattas som normativt normalt..

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvården uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat två kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrån ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor är mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsställning på behandlingshem.

Denna uppsats ämnar undersöka hur genus reproduceras och framställs i sju skrivna utlåtandena som producerats på familjeutredningsenheten Liljan. Bearbetningsmetoden som har använts är diskursanalys. Uppsatsen baseras på två huvudteorier. Dessa är kritisk diskursanalys som har en stark företrädare i Norman Fairclough och genusteori som bottnar i Yvonne Hirdmans teorier kring genussystem och skapandet av genus. Resultatet visar att modern antas ta huvudansvar för barnet/barnen och samtidigt säkerställa relationen till fadern samt kompensera för faderns eventuella bristande föräldraförmåga.

Målet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka huruvida fyra svenska kommuner använder sig av genusperspektiv i sina översiktsplaner. Jag undersöker vad som menas med genusperspektiv i dessa. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i översiktsplaner problematisera och diskutera rådande normer i planeringsprocessen utifrån genusperspektiv. Frågeställningarna behandlar hur genus och genusperspektiv används och definieras i översiktsplanerna, om det går att se samband mellan rådande teoretisk forskning och de områden inom ämnet genus översiktsplanerna redogör för. Jag kommer även att undersöka om det i översiktsplanerna förekommer förslag på konkret tillämpning av genusperspektiv eller jämställdhetsskapande åtgärder.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur museipedagoger på Evolutionsmuseet i Uppsala könar utställningar i samband med visningar för barn. Jag har även undersökt på vilket sätt de könar dinosaurierna och djuren. Detta har dokumenterats med hjälp av anteckningar och ljudinspelningar, som sedan har bearbetats och gått igenom. De metoder som använts har varit observationer med utgångspunkt inom queerteori och sociokulturellt perspektiv. Observationerna visade att museipedagogerna hade goda kunskaper om genus och könade inte föremålen på utställningen någon gång.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

Malmö högskola Medie- och kommunikationsvetenskap 180 p Sammanfattning Chamila Olofsson ?Hur görs kön?? Examensarbetets syfte är att undersöka hur kön/genus konstrueras i bild på Dagens Nyheters kultursidor. I huvudfrågan läggs särskilt fokus på intersektionalitet mellan kön/genus, klass, sexualitet, etnicitet och ålder. Undersökningen omfattar både en övergripande kvantitativ granskning och en djupgående kvalitativ analys. Utifrån ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv och med hjälp av semiologisk och retorisk bildanalys har jag granskat sex fotografiska porträttbilder.