Bakgrund: Information har kommit att bli en alltmer kritisk ingrediens i dagens samhÀlle. Detta har drivit utvecklingen av informationsteknologi (IT) och informationssystem (IS), vilket har gjort det möjligt för organisationer att bearbeta stora mÀngder information. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva implementationsprocessen av ett informationssystem utifrÄn ett organisatoriskt perspektiv snarare Àn utifrÄn ett tekniskt sÄdant. Vi Àmnar analysera processen och de eventuella problem som denna medför genom att anvÀnda tvÄ olika perspektiv; nÀmligen det hÄrda och det mjuka perspektivet.AvgrÀnsningar: Uppsatsen behandlar inte uppköp som sÄdant. Vi inriktar oss pÄ implementationsprocessen av ISP i Nordic Lubricants AB.

Arbetet behandlar sÀkerhetstestning av webbapplikationer och CMS plattformen EPiServer. För att Know IT Dalarna ska kunna fortsÀtta leverera sÀkra webblösningar efterfrÄgar de en sÀkerhetsanalys över plattformen EPiServer men Àven över sina egenutvecklade applikationer. Syftet med arbetet var att höja sÀkerheten kring Know ITs webbaserade projekt och samtidigt göra utvecklarna mer medvetna om sÀkerheten vid utvecklingsfasen. Resultatet var att EPiServer som plattformen tillhandahÄller en fullgod sÀkerhet. De direkta brister som identifierades var upp till antingen Know IT eller kunden att ÄtgÀrda och ansvaret lades pÄ den som hade hand om driften av webbplatsen.

Det övergripande syftet Àr att beskriva hur och kartlÀgga varför ideella idrottsföreningar vÀljer att outsourca sin ekonomifunktion. Studien ska Àven öka kunskapen för de effekter outsourcing av ekonomifunktionen medför pÄ den ekonomiska- respektive den sportsliga delen av de ideella idrottsföreningarnas verksamhet. Sammanfattningsvis ska studien ocksÄ ge rekommendationer till idrottsföreningar som stÄr inför valet att outsourca sin ekonomifunktion. Detta gjordes genom en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med sex personer verksamma i olika ideella idrottsföreningar. KÀnda referenser om outsourcing för företag samlades in för att kunna stÀllas i relation till svaren.

Föreliggande uppsats Àr en forskningsöversikt dÀr litteratur frÄn omrÄdena för utvÀrdering, lÀrandeforskning och kommunikation ligger till grund för att problematisera Äterkoppling av utvÀrderingsresultat. Den i sÀrklass vanligaste formen för Äterkoppling av utvÀrderingsresultat Àr genom en skriven rapport, mÄnga gÄnger kompletterat med en muntlig presentation. Ett av syftena med denna uppsats Àr dÀrför att vÀnda bort blicken frÄn denna instrumentella syn pÄ hur ett anvÀndande kommer till stÄnd och i stÀllet lyfta fram innovativa Äterkopplingsformer. Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr att lÀrande och kunskap uppstÄr i relationer. Centralt för det sociokulturella perspektivet Àr att ta till vara pÄ det informella lÀrandet som sker inom organisationen.

Varje Är diagnostiseras över 50 000 individer med cancer i Sverige. Ett cancerbesked vÀcker blandade kÀnslor och associeras ofta med lidande och död. Ett svÄrt besked kan leda till en förÀndrad livssituation och kan Àven ses som början pÄ en lÄng och mödosam resa. En vetenskaplig litteraturstudie baserad pÄ 15 originalartiklar genomfördes med syftet att belysa patientens upplevelse av ett cancerbesked och dÀrmed öka sjuksköterskans förstÄelse för patientens situation samt fördjupa kunskaperna inom Àmnet. Genom litteraturgranskningen identifierades tre teman: information, emotionella reaktioner samt psykosocialt stöd.

OKG AB Àger de tre kokvattenreaktorerna Oskarshamn 1, 2 och 3. KÀrnkraftverket ligger i Simpevarp norr om Oskarshamn. Examensarbetet har utförts pÄ Oskarshamn 1 inom ett projekt som kallas CEM. Oskarshamn 1 togs i drift 1972 och kan leverera en elektrisk effekt pÄ 491 MW.Examensarbetet behandlar underhÄllsaspekter som bör tas hÀnsyn till vid projektering och konstruktion av det nya automatiskt gasturbinsÀkrade 6,3 kV stÀllverket i system 642. StÀllverket Àr huvudfördelningsstÀllverk inom Oskarshamn 1 och ska bytas ut pÄ grund av hög Älder samt brist pÄ reservdelar.I syfte att uppnÄ hög driftsÀkerhet och tillgÀnglighet för det nya stÀllverket har aspekter som förbÀttrar dess funktionssÀkerhet, underhÄllsmÀssighet och underhÄllssÀkerhet specificerats.

IllamÄende och krÀkning Àr en problematisk biverkning av cytostatikabehandling oavsett dos. MÄnga patienter fÄr antiemetika för att lindra illamÄende och krÀkning. Trots detta lider mÄnga patienter av fortsatt illamÄende och krÀkning vilket pÄverkar deras dagliga liv. Vad finns det dÄ för icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder att tillgÄ utöver antiemetikaprofylax? Syftet med denna studie Àr att systematiskt sammanstÀlla litteratur gÀllande icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder vid cytostatikarelaterat illamÄende och krÀkning.

Den urbana situationen idag, med en majoritet av mÀnniskor som bor och arbetar i stÀderna, sÀtter stor press pÄ en vÀlfungerande planeringsprocess. Denna uppsats undersöker hur konsultföretaget Urban Utveckling och SamhÀllsplanering AB kan utveckla sina analysverktyg nÀr de utvÀrderar urbana omrÄden dÄ analyserna idag inte argumenterar för prioritering av sÀrskilda ÄtgÀrder. Förslaget var att utveckla en prioriteringsprocess som skulle ta in viktiga aspekter av urban planering i berÀkningarna, aspekter som skulle kunna pÄverka denna process. Baserat pÄ intervjuer med lokala aktörer jÀmfördes sociala och ekonomiska aspekter med varandra och i relation till syftet för analysen, vilket var att omrÄdet skulle förbÀttras bÄde för fastighetsförvaltaren och för invÄnarna. Resultatet presenterade fem ÄtgÀrder som genom deras sociala pÄverkan ? kopplat till syftet för analysen ? borde anses mer aktuella Àn de övriga.

Ett företags organisationskultur erkÀnns idag av mÄnga som en viktig faktor nÀr det handlar om att skapa innovationer i en industriell kontext. Anledningen till detta Àr att organisationskulturen utgör den grund av gemensamma antaganden och vÀrderingar somprÀglar beteendet i en organisation. MÄnga författare har undersökt samspelet mellan organisationskultur och innovationsförmÄga och vissa har ocksÄ gjort försök att beskriva hur en organisationskultur som stödjer innovation bör se ut. (se till exempel Kanter, 1985 och Martin & Terblanche, 2004)I denna uppsats presenteras och jÀmförs olika parametrar, som typiskt sett sÀgs ingÄ i en organisationskultur som stödjer innovation, pÄ tre fallföretag i en gemensam koncern. Likheter och olikheter identifieras i företagens tillvÀgagÄngssÀtt och dess effekt pÄ kulturen, varpÄ rekommendationer lÀmnas angÄende hur företagen vidare kan agera för att öka förutsÀttningarna för innovation i organisationen genom kulturstyrning.Uppsatsen diskuterar ocksÄ, utifrÄn fallföretagens situationer och medarbetarnas uppfattningar, huruvida det verkligen gÄr att generalisera bilden av vad som Àr en innovationskultur pÄ alla företag.

Denna studies avsikt Àr att ta reda pÄ hur uppföljning och tillvaratagande av projektmedlemmarnas kollektiva kunskap utifrÄn projektet sker. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur denna kunskap ska kunna förmedlas till dem som Àr i behov av denna.Vi har valt att arbeta med uppsatsen utifrÄn en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssÀtt. VÄr problemdiskussion tog sin början i en tankekarta dÀr vi anvÀnde oss av antal olika teoretiska begrepp som det valda problemomrÄdet kunde tÀnkas handla om. De teorier vi huvudsakligen valt att bygga upp vÄrt teorikapitel utifrÄn Àr teorier kring knowledge management, lÀrande organisationer och kunskapsöverföring. UtifrÄn dessa teorier genomförde vi sedan sex intervjuer med sju intervjupersoner för att bringa klarhet i hur det ser ut i verkligheten.

Den ökade globaliseringen och den stigande medvetenheten om hur vi pÄverkas av vÄr omvÀrld har gjort att fler företag insett vikten av att arbeta med hÄllbar utvecklig, inte bara ekonomiskt och inom företaget utan ocksÄ för samhÀllet dÀr de verkar. 1994 myntades uttrycket ?The Tripple Bottom Line? av John Elkington. The Tripple Bottom Line innebÀr att företags prestationer ska mÀtas utifrÄn ekonomiska, miljömÀssiga och sociala grunder. Trenden Àr att rapportera dessa perspektiv i en hÄllbarhetsredovisning.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera hur framgÄngsrika CSR-anvÀndande företag verksamma i Sverige har utformat CSR-arbetet. UtifrÄn denna information ska ett ramverk skapas innehÄllande styrverktyg och styrtekniker för att underlÀtta företags arbete med att styra CSR-insatser.Metod: Studien bygger pÄ fem intervjustudier som Àr genomförda pÄ fem framgÄngsrika företag verksamma i Sverige. Den teoretiska referensramen Àr framtagen genom akademiska tidsskrifter och böcker. Den empiriska datan Àr insamlad genom semi-strukturerade intervjuer genomförda pÄ plats och genom telefon.Slutsats och rekommendationer: Resultatet av denna studie visar att den frÀmsta anledningen för de undersökta företagen att arbeta med Corporate Social Responsibility bygger pÄ ekonomiska fördelar. Intressentstyrning Àr den frÀmsta faktorn för att lyckas med arbetet med Corporate Social Responsibility.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som stÄr i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsmotioner samt valda dagstidningar. Sponsring Àr ett kommersiellt samarbete mellan likvÀrda och aktiva parter som frivilligt vÀljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller lÀroplaner som reglerar sponsring i skolan.

Inom omrÄdet organisationsförÀndring finns en mÀngd tidigare forskning, men dÄ Àmnet Àr komplext med mÄnga faktorer som kan pÄverka utfallet av förÀndringen finns utrymme för fortsatt forskning. Denna studie Àmnar studera en organisationsförÀndring pÄ ett industriföretag sett ur ett medarbetarperspektiv. Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen kring förÀndringsfaktorers betydelse och studiens frÄgestÀllningar behandlar medarbetarnas upplevelser av förÀndringsarbete samt de faktorer som bidrar till en vÀl genomförd förÀndring. Vidare introduceras lÀsaren i Àmnet genom synliggörande av tidigare forskning vilken vi finner relevant för denna studie. Sedan beskriver vi den valda metoden, dÀr vi utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som tillvÀgagÄngssÀtt. DÀrefter redogör vi för studiens resultat som visar att medarbetarnas upplevelser av förÀndringsprocessen varit mestadels positiva, dock med nÄgra undantag. I diskussionen lyfts faktorerna kommunikation, tydlig information, delaktighet och enad organisationskultur.

In 2001 the World Health Organization (WHO) issued a revised global recommendation for exclusive breastfeeding for a child ÂŽs first six months. The aim of this study was to investigate what information parents receiving from the Child Health Care about introduction of solids to breastfed infants and if they follow the recommendation. A further aim is to document reasons for introduction of solids at the selected time and describe what food parents start with.The method has a descriptive and a qualitative design. Users of several Swedish parenting websites were asked to participate in the study. A total of 27 users completed the anonymous open-ended questions posted on the websites.