För att uppfylla kraven pÄ kvalitetssÀkring samt evidensbaserad praktik mÄste hörapparatanpassning utvÀrderas objektivt. Syftet med studien Àr att redovisa nya forskningsresultat gÀllande objektiv utvÀrdering av hörapparater med hjÀlp av hörselgÄngsmÀtning, samt att beskriva en modern, evidensbaserad och kliniskt anvÀndbar metod för de vanligaste typerna av elektro-akustiska hörapparater med olika typer av insats. Studien bestÄr av en allmÀn litteraturstudie som beskriver tidigare rekommendationer samt en systematisk litteraturstudie dÀr nya rön gÀllande metodiken vid hörselgÄngsmÀtning presenteras. UtifrÄn hörselgÄngsmÀtningens olika delmoment undersöker studien vilka konsekvenser de nya rönen har för utförandet vid hörselgÄngsmÀtning. I slutsatsen presenteras en metod för objektiv utvÀrdering av moderna hörapparater..

Postoperativa infektioner Àr en del av de vÄrdrelaterade infektioner som drabbar patienter inom vÄrden. Kostnaderna för postoperativa infektioner uppgÄr till minst 500 miljoner kronor Ärligen. Syftet med studien var att beskriva förebyggande omvÄrdnadsÄtgÀrder för postoperativa infektioner. Arbetet inriktar sig pÄ kirurgiska patienter. Det Àr en litteraturstudie dÀr en databassökning har gjorts för att finna vetenskapligt material.

Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ hur eleverna i undersökningen uppfattade sina vanor kring och betydelse av fysisk aktivitet och kost. Dessutom ville vi undersöka hur eleverna upplevde att skolorna arbetar med fysisk aktivitet utanför Àmnet idrott och hÀlsa. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod, dÀr enkÀter var den undersökningsform som tillÀmpades. Anledningen till det var att vi ville undersöka en stor grupp elever för att kunna se tendenser och dÀrför anser vi att den kvantitativa metoden passade bÀst för den hÀr studien. Resultatet i undersökningen visar att en klar majoritet av de elever som tillfrÄgades uppskattar sina motions- och kostvanor som goda.

Passivhus Àr en vidareutveckling av ett energisnÄlt hus, dÀr man genom extra tjock isolering,hög kvalitet pÄ dörrar och fönster samt husets planlösning minimerar beroende att köpa energiför uppvÀrmning. Passivhus har krav pÄ uppvÀrmningsbehovet samtprimÀrenergiförbrukningen. En princip för passivhus Àr att de inte ska vara krÄngligare ellerobekvÀmare att bo i Àn vanliga hus.LindÄs Park Àr ett bostadsomrÄde som bestÄr av 20 st. radhus som ligger en bit utanförGöteborg. Radhuset klarar kraven för ett passivhus, det enda vÀrmesystem som Àr installeratÀr en eftervÀrmare till FTX-systemet pÄ 900 W.De passiva hus som byggts i Sverige har gemensamt Àr att de ligger i södra delen av Sverigeeller nÀra kusten, dvs.

Denna uppsats Àr en utvÀrdering av en befintlig introduktionsutbildning för förÀldrar till barn med autismspektrumstörning som givits i tre varianter ? en lÀngre, en kortare respektive en intensiv ? i regi av Autismcenter för smÄ barn i Stockholms lÀn. UtvÀrderingen inkluderar förÀldrar till 70 barn och bygger pÄ tidigare insamlade frÄgeformulÀr, samt kvalitativa intervjuer med förÀldrarna till tio av barnen. FrÄgeformulÀren har analyserats statistiskt och intervjuerna tematiskt. Resultaten visar att förÀldrarna huvudsakligen var nöjda med utbildningen och kÀnde sig vÀl omhÀndertagna.

Rapporten Àr skriven pÄ svenska. För att utveckla anvÀndarvÀnliga system finns ett flertal riktlinjer angÄende hur man ska designa systemet. Rapporten tar huvudsakligen upp de designprinciper som Professor Donald Norman utvecklade, och som behandlar varje omrÄde i ett informationssystem. Det finns Àven andra riktlinjer som beskriver anvÀndarprinciper och universal design, och som med fördel kan följas vid design av ett informationssystem. En grupp pÄ North Carolina State University i USA Àr en av mÄnga som har utvecklat sju principer för att behandla anvÀndarvÀnlighet[1].

En stor del av genomförandet vid ett förvÀrv handlar om tillvÀgagÄngssÀttet för att fÄ igenom processen. Vi har i denna undersökning framför allt tittat pÄ skillnader och likheter mellan förvÀrvsprocessen dÄ det lÀggs ett offentligt bud och förvÀrvsprocessen för ett icke-publikt förvÀrv. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att konkretisera dessa skillnader och likheter med en analys utifrÄn teorin och anknyta den till empirin som vi har hÀmtat frÄn marknaden. Detta i syfte att undersöka hur olika förvÀrvsprocesser kan se ut beroende pÄ om ett bolag Àr noterat pÄ Stockholmsbörsen eller inte. Vidare framstÀlls de olika problem som kan uppkomma dÄ den information som ges ut mÄste vara offentlig och de lagar, regler och rekommendationer som reglerar detta.

Uppsatsen syfte var att belysa hur riktlinjer för lek- och lÀrspel bör utformas till barn med lÀs och inlÀrningssvÄrigheter. Detta i bakgrund av lÀrare och specialpedagogers rekommendationer och önskningar. Uppsatsen Àr Àmnad för att behandla anvÀndargrÀnssnitt, interaktion, struktur och navigation och motivation. Med dessa som utgÄngspunkt framstÀlla hur lek- och lÀrspel ska kunna konstrueras till det bÀttre för barn med lÀs och inlÀrningssvÄrigheter. För att kunna uppnÄ vÄrt syfte genomfördes en kvalitativ undersökning, i form av strukturerade och halvstrukturerade intervjuer samt observationer.

En av de svÄraste utmaningarna som ett företag stÄr inför Àr jÀmvikten mellan anvÀndbarhet och sÀkerhet, sÄ att ingen av dessa vÀger över och pÄ sÄ vis pÄverkar organisationen negativt. UtifrÄn intervjuer med anstÀllda har anvÀndbarheten undersökts, Àven samtal med ansvariga inom IT-sÀkerhet har givit förstÄelse för företagets arbete inom omrÄdet. I det undersökta företaget kan man se att stor tyngd lÀggs pÄ sÀkerheten, vilket kan pÄverkar anvÀndbarheten för anvÀndarna. Eftersom det i nulÀget saknas en utredning och ett riktigt beslutsunderlag av vilka anvÀndare som skall ha vilka behörigheter pÄ sina datorer, ges i slutet av arbetet rekommendationer till företaget gÀllande anvÀndartypernas fördelning utifrÄn sÀkerhetsperspektiv och ur anvÀndarnas egen anvÀndbarhetsuppfattning..

I uppsatsen analyseras lÀttlÀsta myndighetstexter utifrÄn skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som stÀlls pÄ lÀsarna och hur den övergripande situationen pÄverkar den sprÄkliga utformningen. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om lÀttlÀsta myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lÀttlÀsta myndighetstexterna sprÄkligt sett Àr bÄde lÀttare och svÄrare att lÀsa och tolka Àn motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta Àr mer svÄrÄtkomliga Àn normalversionerna. LitteraturgenomgÄngen visar att begreppet lÀttlÀst anvÀnds allmÀnt och opreciserat med associationer till ?svÄrigheter?.

Slutet av 1990-talet var början till slutet för mÄnga IT-företag nÀr den sÄ kallade IT-bubblan började spricka. Gemensam nÀmnare för de företag som överlevde var att de hade en genomtÀnkt strategi med en stabil Àgarstruktur, god ledning, trogna kunder och stabil omsÀttning. Sedan december 2007 har tendenser visats att Sverige Àr pÄ vÀg in i en lÄgkonjunktur som kommer att hÄlla i sig under 2008 och 2009. Med lÄgkonjunkturen följer Àven en minskad vilja att konsumera vilket leder till svÄrare tider för företag. Mot denna bakgrund, samt ett befintligt intresse för strategiarbete i smÄ företag, inleddes studien med följande problemformulering: Hur bör smÄ företag i en tillvÀxt arbeta för att förebygga strategisk drift? Syftet för studien var att förstÄ hur smÄ företag i tillvÀxt arbetar med kontinuerliga strategifrÄgor samt att presentera rekommendationer för att motverka strategisk drift till de undersökta företagen.

Varför ser bÄde din kropp och tröjan som du hittade i butiken annorlunda ut iprovrummet? Belysning i provrum Àr ett Äterkommande problem.Belysningsbranschens blomstrande framfart borde ha löst denna angelÀgenhet förflera Är sedan. I denna studie utreds problematiken ur tre olika intressenterssynvinklar för att kunna redogöra för rekommendationer som behandlarbelysningen i provrum. Följande frÄgestÀllningar formulerades:1. Vilka kriterier definierar god belysning i provrum?2.

Aktier i prospekterings- och gruvbolag har under senare Är ökat i omsÀttning. Att investera i prospekteringsbolag Àr ofta riskfyllt och investerarnas möjlighet att bilda sig en uppfattning om förtaget Àr vÀrt att investera i bestÄr av den finansiella information som företaget ger ut. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka regler och rekommendationer som anvÀnds i prospekteringsbolagen i frÄga om utgifter förknippade med prospektering samt vilka faktorer som pÄverkar extern vÀrdering av prospekteringsbolagen innan gruvverksamheten pÄbörjas.VÄr studie Àr en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktÀr som tar sin utgÄngspunkt i prospekteringsbolaget Lappland Goldminers AB. I uppsatsen kommer vi att studera vÀrderings- och redovisningsproblematiken i prospekteringsbranschen. Uppsatsen baseras pÄ intervjuer med styrelseordförande och ekonomichef i Lappland Goldminers samt en kapitalförvaltare frÄn Catella Kapitalförvaltning AB.En övergripande presentation av prospektering och prospekteringstillstÄnd samt guldpris- och gruvindustrins utveckling presenteras i uppsatsen för att ge ökad förstÄelse var redovisnings- och vÀrderingsproblematik kan uppstÄ i prospekteringsbolagen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad i kundupplevelsen uppdragsgivarna anser bidra till ett ökat kundvÀrde och om detta pÄverkar valet av fastighetsmÀklare. En teoretisk referensram grundat pÄ bidragande faktorer för kundvÀrde presenteras inledningsvis. Detta framkommer först genom det inledande kundmötet. Den upplevda kvalitéten och relationen mynnar samman till uppdragsgivarens upplevelse, vilket leder fram till kundvÀrdet. Teorin betrÀffande Servqual har nyttjats för att differentiera dessa delar.

??I ett systemutvecklingsprojekt Àr kravspecifikation en av de frÀmsta nyckelfaktorerna för att Ästadkomma ett system som samtliga inblandade aktörer kÀnner sig tillfredsstÀllda med. Teorin innehÄller ett stort antal riktlinjer och tekniker som hjÀlpmedel i arbetet med att ta fram komplett kravspecifikation.  NÀr ett system vÀl har implementerats och sats i drift Àr vidareutveckling, anpassning samt underhÄll av stor betydelse för hur vÀl systemet kommer att fungera i framtiden, som prÀglas av förÀndring. Trots detta förekommer det betydligt fÀrre rekommendationer angÄende hur receptet för ett lyckat systemförvaltningsarbete kan uppnÄs. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur processen för att samla in krav under systemförvaltningsfasen och med vilka tekniker krav detta sker och pÄvisa likheter och skillnader teori och praktik emellan.